Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.

En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras ur svenskans vokabulär.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig rörlighet i en alltmer sammankopplad värld. Deras spridning beror på den växande betydelsen av internationell och interkulturell kommunikation, vare sig det är för akademiska, yrkesmässiga eller personliga ändamål.

Under de senaste decennierna har olika institutioner och organisationer bidragit till utvecklingen och spridningen av språkkunskapscertifikat för att tillgodose de olika behoven hos användare över hela världen. Ett välkänt exempel på standardisering är den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR), som främjas av Europarådet, där de välkända beskrivningarna för varje nivå (A1-C2) fastställdes.

De mest kända språkcertifikaten i Europeiska unionen

Några av de mest kända officiella språktesterna i Europeiska unionen är följande:

1. Cambridge English, från University of Cambridge. Erbjuder ett brett utbud av tester på olika nivåer för akademiska och yrkesmässiga sammanhang i Europa.
2. Test of English as a Foreign Language (TOEFL), från Educational Testing Service. Det är särskilt användbart för antagning till akademiska institutioner i USA och Kanada.
3. International English Language Testing System (IELTS), från British Council, University of Cambridge och IDP Australia. Det erbjuder två typer av prov: General Training, för invandringsändamål, och Academic.
4. Goethe-Zertifikat, från Goethe-Institut.
5. Diplôme Approfondi de Langue Française (DALF), från Frankrikes utbildningsministerium.
6. Diploma de Español como Lengua Extranjera (DELE), från Instituto Cervantes.

Detta är bara några exempel. Valet av certifikat beror på vilket språk du vill certifiera och dina akademiska eller yrkesmässiga mål.

Alla prov utvärderar inte samma färdigheter, och alla har inte samma antal uppgifter, innehåll eller provlängd. Därför är det viktigt att analysera och välja det språkkunskapscertifikat som bäst passar varje individs specifika behov och mål.

Språkcertifikatens betydelse för den akademiska och yrkesmässiga karriären

Officiella språkcertifikat är viktiga, åtminstone ur ett teoretiskt perspektiv, av fyra huvudsakliga skäl:

1. Bedömningsstandarder: officiella prov ger en objektiv och standardiserad bedömning av en persons språkliga och kommunikativa färdigheter.
2. Internationell rörlighet: officiella språkcertifikat är i allmänhet erkända internationellt.
3. Akademiska och yrkesmässiga krav: Många utbildningsinstitutioner och företag kräver språkkunskaper som en del av antagnings- eller anställningskraven.
4. Bättre jobbmöjligheter: Språkkunskaper kan förbättra jobbmöjligheterna avsevärt, särskilt i globaliserade arbetsmiljöer.

Kommunikationsförmåga eller titulitis?

De flesta av de erkända språkkunskapsproven, som de som nämns ovan, består av flera tester som mäter inte kommunikativa färdigheter utan kognitiva förmågor som bearbetning, urval, tolkning och analys av data.

Ett exempel på en spanskaexamen på nivå C1 är följande: lyssna på ett utdrag ur en föreläsning av en ingenjör och ekonom om universell grundinkomst och, efter att ha lyssnat på föreläsningen två gånger och gjort anteckningar, skriva en opinionsartikel.

Ovanstående exempel visar på en kulturell och utbildningsmässig snedvridning. Det är inte bara den kommunikativa kompetensen i det specifika språket som utvärderas, utan även andra kognitiva färdigheter (som minnesförmåga, analytisk textförståelse, kreativitet, kritisk läsning, argumentationsförmåga etc.) eller kunskaper som varierar enormt från individ till individ beroende på deras kulturella, akademiska eller sociala bakgrund.

Att en person är mindre skicklig på att memorera information betyder till exempel inte att hen inte är kapabel att föra en framgångsrik konversation med sin samtalspartner på ett språk som inte är hens modersmål.

Som exempel 

Jag utmanar läsare av denna text vars modersmål är spanska att titta på officiella prov i spanska på nivå B1, till exempel. De kommer att hitta prov som består av fem uppgifter i läsförståelse (70 minuter), fem uppgifter i hörförståelse (40 minuter), två uppgifter i skriftlig uttrycksförmåga och interaktion (60 minuter) och fyra uppgifter i muntlig uttrycksförmåga och interaktion (30 minuter, 15 minuters förberedelse).

Skulle du klara det? Att vara en kompetent användare av spanska garanterar inte att man har den förberedelse som krävs för att klara de uppgifter som krävs. För att klara dessa certifieringsprov krävs i allmänhet en särskild utbildning.

Fördelar och nackdelar med standardisering av språkkunskapscertifikat

Standardisering av prov har betydande fördelar: enhetliga bedömningskriterier, internationell giltighet, tillgång till utbildningsinstitutioner och förbättrade jobbmöjligheter.

Å andra sidan är språkcertifikat inte alltid nödvändiga. När vi inte behöver certifiera våra kommunikationsfärdigheter inför en framtida arbetsgivare eller som ett krav för att komma in på en utbildningsinstitution är det inte viktigt att ha ett officiellt certifikat, utan vår förmåga att kommunicera.

Dessutom bör vi som undervisar i främmande språk reflektera över innehållet i officiella certifieringstester för att undvika att bedöma kunskaper eller kognitiva färdigheter som går utöver en individs kommunikationsförmåga, som nämnts tidigare.

En enkel konversation kan ibland vara mer upplysande för att bedöma en persons kommunikativa kompetens än ett prov som utvärderar språkliga färdigheter (muntlig och skriftlig uttrycksförmåga samt hörförståelse och läsförståelse) på ett icke-integrerat sätt. För alla som är intresserade av att lära sig ett främmande språk bör utvecklingen av kommunikativ kompetens vara viktigare än att erhålla ett certifikat. Det första kräver nämligen inte det andra, och det andra garanterar inte det första.

Martha Garroto Salazar

Artikeln ursprungligen publicerad på spanska i The Conversation den 23/2 2025. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)