Senaste inläggen
Under mina sista år som lärare i svenska övergick jag till ett system, där var och en av eleverna fick välja tre böcker från denna litteraturlista och som skulle läsas under terminen. Tidigare hade jag använt systemet att eleverna skulle läsa tre gemensamma böcker under en termin, men det fanns alltid elever som ogillade valet av böcker. Det nya systemet besparade mig dessa diskussioner. Min erfarenhet var att eleverna nästan alltid lyckades puzzla ihop tre böcker som de gillade. En del elever försökte förhandla för att få läsa författare, som de också läste i vanliga fall, men det sade jag blankt nej till. Syftet med denna litteraturlista var ju att de skulle bredda sin smak. Däremot kunde jag acceptera andra kända författare eller andra verk av de upptagna författarna på denna lista. Jag hade självklart läst alla verk på litteraturlistan. Det hade varit fånigt att begära att eleverna skulle läsa böcker som jag själv inte hade läst och dessutom kunde jag berätta vad böckerna handlade om. Uppföljningen skedde i form av en kontrollskrivning; det räckte absolut inte med att eleverna påstod sig ha läst de valda böckerna.
Detta skrivs med anledning av diskussionen om den eventuella nödvändigheten av en svensk litteraturkanon. Min uppfattning är att den frågan kan lösas av utbildningssystemet i Sverige i form av kursplaner i svenska för grundskolan och gymnasiet och senare på högskolenivå.
Per-Åke Lindblom
LITTERATURLISTA
I.
1700- och 1800-talsförfattare
Almquist, C.J.L – Det går an
Austen, Jane – Stolthet och fördom
Balzac, Honoré de – Pappa Goriot
Brontë, Charlotte – Jane Eyre
Brontë, Emily – Svindlande höjder
Dickens, Charles – Oliver Twist eller David Copperfield eller Lysande utsikter
Dostojevskij, Fjodor – Brott och Straff eller Idioten eller Spelaren
Dumas, Alexandre (d.ä) – Greven av Monte-Christo
Flaubert, Gustave – Madame Bovary
Gogol, Nikolaj – Döda själar
Hugo, Victor – Ringaren i Notre Dame
Ibsen, Henrik – Ett dockhem eller Vildanden
Rydberg, Viktor - Singoalla
Stevensson, Robert Louis – Skattkammarön eller Dr Jekyll och Mr Hyde
Strindberg, August – Röda Rummet eller Hemsöborna eller Fröken Julie
Thackerey, William M – Fåfängans marknad
Tolstoj, Leo – Anna Karenina eller Krig och fred
Twain, Mark – Tom Sawyer eller Huckleberry Finn
Verne. Jules – En världsomsegling under havet eller Tsarens kurir eller Jorden runt på 80 dagar
Wilde, Oscar – Dorian Grays porträtt
Voltaire – Candide
Zola, Émile – Thérése Raquine
II.
1900-talsförfattare
Adams, Rickard – Den långa flykten
Andersen-Nexö, Martin – Pelle erövraren
Andric, Ivo – Bron över floden Drina
Beckett, Samuel – I väntan på Godot
Bengtsson, Frans G – Röde Orm
Bergman, Hjalmar – Markurells i Wadköping
Boye, Karin – Kallocain
Bradbury, Ray – Fahrenheit 451
Brecht, Bertold – Den kaukasiska kritcirkeln eller Mutter Courage
Bulgakov, Michail – Mästaren och Margarita
Camus, Albert – Främlingen eller Pesten
Dagerman, Stig – Ormen
Delblanc, Sven – Åminne
Edelfeldt, Inger – Kamalas bok
Enquist, P-O – Musikanternas uttåg eller Barnens ö
Eco, Umberto – Rosens namn
Fallada, Hans – Hur ska det gå för Pinnebergs?
Faulkner, William – Medan jag låg och dog eller Björnen
Fridegård, Jan – Lars Hård
Garcia Marques, Gabriel – Hundra år av ensamhet
Gide, André – Pastoralsymfonin
Gorkij, Maxim – Min barndom
Grass, Günther – Blecktrumman
Greene, Graham – Vår man i Havanna
Hamsun, Knut – Svält
Hasek, Jaroslav – Den tappre soldaten Svejk
Hemingway – Att ha eller att inte ha eller Klockan klämtar för dig eller Den gamle och havet
Hesse, Herman – Stäppvargen eller Siddharta
Huxley, Aldous – Du sköna, nya värld
Irving, John – Garp och hans värld
Johnsson, Eyvind – Hans nådes tid eller Romanen om Olof eller Drömmar om rosor och eld
Jones, James – Härifrån till evigheten
Joyce, James – Ulysseus (Odysseus)
Kafka, Franz – Processen eller Slottet
Kemal, Yasar – Låt tistlarna brinna
Lagerkvist, Pär – Dvärgen eller Barabbas
Lagerlöf, Selma – Kejsaren av Portugallien eller Löwensköldska ringen
Lawrence, D.H – Lady Chatterleys älskare
Laxness, Halldor – Salka Valka
Lindgren, Torgny – Ormens väg på Hälleberget eller Bat Seba
Linna, Väinö – Okänd soldat
Lo-Johansson, Ivar – God natt, jord eller Bara en mor
Jack London – Varg-Larsen
Mailer, Norman – De nakna och de döda
Martinsson, Harry – Nässlorna blomma
Martinsson, Moa – Mor gifter sig
Maugham, William Somerset – Den vassa eggen
Melville, Herman – Moby Dick
Moberg, Vilhelm – Utvandrarna eller Invandrarna eller Raskens
Nilsson Piraten, Frithiof – Bombi bitt och jag
Orwell, George – 1984
Pasternak, Boris – Doktor Zjivago
Remarque, Erich Maria – På västfrontet intet nytt
Salinger, J D – Räddare i nöden
Sandemose, Aksel – En flykting korsar sitt spår
Sartre, Jean-Paul – Äcklet
Scott Fitzgerald, F – Den store Gatsby
Sjögren, Peder – Svarta palmkronor
Solsjenitsyn, Alexander – En dag i Ivan Denisovitjs liv
Steinbeck, John – Vredens druvor eller Öster om Eden
Süskind, Patrick – Parfymen
Söderberg, Hjalmar – Doktor Glas
Undset, Sigrid – Kristin Lavransdotter
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Frågan lyder:
"Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?"
Omröstningen sker i denna nätdagboks högerspalt.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.
Svenska/norska/danska med tolkning tillgänglig till/från finska och isländska |
| 78.9 % | |
Engelska |
| 20 % | |
Vet inte |
| 1.1 % | |
Totalt röstade 175 personer. Omröstningen startade den 10/12 2022 och avslutades den 21/8 2023.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Thomas Järvheden - Kräftskiva
Söndagens svenskspråkiga dikt
Den ringa nattmånen rinner ljudlös i årstaviksvatten augustinatt
då kräftor stillnar i kastrullen och pråmskepparn sliter med sitt brännvin
dillande godnatt till sina kräftröda godnatt
många gripna svalnande döda godnatt godnatt
broarna dansar på vattnet
och dykarens lärling fäster stadens ljusa plym på kopparhjälmen.
Från en svart plankbåt i viken något så fromt som ett handkadaver.
Nils Åke Hasselmark
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”Enligt tidskriftsdatabasen Ulrichsweb finns det nu mer än 100 000 akademiska tidskrifter som publiceras över hela världen. Detta är sannolikt en underskattning, eftersom den globala gemenskapen inom högre utbildning fortsätter att expandera.
Fyra multinationella företag dominerar och publicerar mer än 2 000 tidskrifter vardera - Springer Nature, Elsevier, Wiley-Blackwell och Taylor and Francis. De är baserade i London, Amsterdam, Hoboken (New Jersey) och Oxford, men har globala profiler. Tillsammans ger de ut mer än 70 % av alla samhällsvetenskapliga tidskrifter och 50 % av de naturvetenskapliga tidskrifterna. Sage ligger på femte plats med mer än 900 tidskrifter.”
”Global profil” är i praktiken en omskrivning för engelskspråkig.
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
"Sammanfattning
Användningen av engelska som det gemensamma språket inom vetenskapen utgör ett stort hinder för att maximera bidraget från personer med annat modersmål än engelska till vetenskapen. Ändå har få studier kvantifierat konsekvenserna av språkbarriärer för karriärutvecklingen för forskare som inte har engelska som modersmål. Genom en enkät till 908 forskare inom miljövetenskap uppskattar och jämför denna studie hur mycket arbete som krävs för att bedriva vetenskaplig verksamhet på engelska mellan forskare från olika länder och därmed olika språkliga och ekonomiska bakgrunder. Vår undersökning visar att personer som inte har engelska som modersmål, särskilt tidigt i karriären, lägger ner mer arbete än personer med engelska som modersmål på att bedriva vetenskaplig verksamhet, från att läsa och skriva artiklar och förbereda presentationer på engelska till att sprida forskning på flera språk. Språkbarriärer kan också leda till att de inte deltar i, eller ger muntliga presentationer vid internationella konferenser som hålls på engelska. Vi uppmanar forskarsamhället att erkänna och ta itu med dessa nackdelar för att frigöra den outnyttjade potential som personer med annat modersmål än engelska har inom vetenskapen. Denna studie föreslår också potentiella lösningar som kan implementeras idag av individer, institutioner, tidskrifter, finansiärer och konferenser."
Publicerad i PLOS Biology den 18 juli 2023.
Det är alltid glädjande med studier som bekräftar det man redan vet.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Texten är hämtad från Mora Tidning den 9 augusti 2023)
”Nyfikenheten på älvdalska började redan i tonåren, när Mäcs Martin Mård från Falun fick en del vänner i Älvdalen. Han lärde sig att säga några ord.
Tio år senare pratar han ganska obehindrat och har dessutom hållit flera predikningar på älvdalska.
– Jag känner mig lite älvdalsk, det är någon ådra i mig, säger han med ett skratt.”
Resten av texten ligger bakom en betalmur.
(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"