Under mina sista år som lärare i svenska övergick jag till ett system, där var och en av eleverna fick välja tre böcker från denna litteraturlista och som skulle läsas under terminen. Tidigare hade jag använt systemet att eleverna skulle läsa tre gemensamma böcker under en termin, men det fanns alltid elever som ogillade valet av böcker. Det nya systemet besparade mig dessa diskussioner. Min erfarenhet var att eleverna nästan alltid lyckades puzzla ihop tre böcker som de gillade. En del elever försökte förhandla för att få läsa författare, som de också läste i vanliga fall, men det sade jag blankt nej till. Syftet med denna litteraturlista var ju att de skulle bredda sin smak. Däremot kunde jag acceptera andra kända författare eller andra verk av de upptagna författarna på denna lista. Jag hade självklart läst alla verk på litteraturlistan. Det hade varit fånigt att begära att eleverna skulle läsa böcker som jag själv inte hade läst och dessutom kunde jag berätta vad böckerna handlade om. Uppföljningen skedde i form av en kontrollskrivning; det räckte absolut inte med att eleverna påstod sig ha läst de valda böckerna.

Detta skrivs med anledning av diskussionen om den eventuella nödvändigheten av en svensk litteraturkanon. Min uppfattning är att den frågan kan lösas av utbildningssystemet i Sverige i form av kursplaner i svenska för grundskolan och gymnasiet och senare på högskolenivå.

Per-Åke Lindblom

LITTERATURLISTA

I.

1700- och 1800-talsförfattare

Almquist, C.J.L – Det går an

Austen, Jane – Stolthet och fördom

Balzac, Honoré de – Pappa Goriot

Brontë, Charlotte – Jane Eyre

Brontë, Emily – Svindlande höjder

Dickens, Charles – Oliver Twist eller David Copperfield eller Lysande utsikter

Dostojevskij, Fjodor – Brott och Straff eller Idioten eller Spelaren

Dumas, Alexandre (d.ä) – Greven av Monte-Christo

Flaubert, Gustave – Madame Bovary

Gogol, Nikolaj – Döda själar

Hugo, Victor – Ringaren i Notre Dame

Ibsen, Henrik – Ett dockhem eller Vildanden

Rydberg, Viktor - Singoalla

Stevensson, Robert Louis – Skattkammarön eller Dr Jekyll och Mr Hyde

Strindberg, August – Röda Rummet eller Hemsöborna eller Fröken Julie

Thackerey, William M – Fåfängans marknad

Tolstoj, Leo – Anna Karenina eller Krig och fred

Twain, Mark – Tom Sawyer eller Huckleberry Finn

Verne. Jules – En världsomsegling under havet eller Tsarens kurir eller Jorden runt på 80 dagar

Wilde, Oscar – Dorian Grays porträtt

Voltaire – Candide

Zola, Émile – Thérése Raquine

II.

1900-talsförfattare

Adams, Rickard – Den långa flykten

Andersen-Nexö, Martin – Pelle erövraren

Andric, Ivo – Bron över floden Drina

Beckett, Samuel – I väntan på Godot

Bengtsson, Frans G – Röde Orm

Bergman, Hjalmar – Markurells i Wadköping

Boye, Karin – Kallocain

Bradbury, Ray – Fahrenheit 451

Brecht, Bertold – Den kaukasiska kritcirkeln eller Mutter Courage

Bulgakov, Michail – Mästaren och Margarita

Camus, Albert – Främlingen eller Pesten

Dagerman, Stig – Ormen

Delblanc, Sven – Åminne

Edelfeldt, Inger – Kamalas bok

Enquist, P-O – Musikanternas uttåg eller Barnens ö

Eco, Umberto – Rosens namn

Fallada, Hans – Hur ska det gå för Pinnebergs?

Faulkner, William – Medan jag låg och dog eller Björnen

Fridegård, Jan – Lars Hård

Garcia Marques, Gabriel – Hundra år av ensamhet

Gide, André – Pastoralsymfonin

Gorkij, Maxim – Min barndom

Grass, Günther – Blecktrumman

Greene, Graham – Vår man i Havanna

Hamsun, Knut – Svält

Hasek, Jaroslav – Den tappre soldaten Svejk

Hemingway – Att ha eller att inte ha eller Klockan klämtar för dig eller Den gamle och havet

Hesse, Herman – Stäppvargen eller Siddharta

Huxley, Aldous – Du sköna, nya värld

Irving, John – Garp och hans värld

Johnsson, Eyvind – Hans nådes tid eller Romanen om Olof eller Drömmar om rosor och eld

Jones, James – Härifrån till evigheten

Joyce, James – Ulysseus (Odysseus)

Kafka, Franz – Processen eller Slottet

Kemal, Yasar – Låt tistlarna brinna

Lagerkvist, Pär – Dvärgen eller Barabbas

Lagerlöf, Selma – Kejsaren av Portugallien eller Löwensköldska ringen

Lawrence, D.H – Lady Chatterleys älskare

Laxness, Halldor – Salka Valka

Lindgren, Torgny – Ormens väg på Hälleberget eller Bat Seba

Linna, Väinö – Okänd soldat

Lo-Johansson, Ivar – God natt, jord eller Bara en mor

Jack London – Varg-Larsen

Mailer, Norman – De nakna och de döda

Martinsson, Harry – Nässlorna blomma

Martinsson, Moa – Mor gifter sig

Maugham, William Somerset – Den vassa eggen

Melville, Herman – Moby Dick

Moberg, Vilhelm – Utvandrarna eller Invandrarna eller Raskens

Nilsson Piraten, Frithiof – Bombi bitt och jag

Orwell, George – 1984

Pasternak, Boris – Doktor Zjivago

Remarque, Erich Maria – På västfrontet intet nytt

Salinger, J D – Räddare i nöden

Sandemose, Aksel – En flykting korsar sitt spår

Sartre, Jean-Paul – Äcklet

Scott Fitzgerald, F – Den store Gatsby

Sjögren, Peder – Svarta palmkronor

Solsjenitsyn, Alexander – En dag i Ivan Denisovitjs liv

Steinbeck, John – Vredens druvor eller Öster om Eden

Süskind, Patrick – Parfymen

Söderberg, Hjalmar – Doktor Glas

Undset, Sigrid – Kristin Lavransdotter

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan lyder:

"Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?"

Omröstningen sker i denna nätdagboks högerspalt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vilket skall det talade språket vara i mellannordiska möten och sammanhang på offentlig nivå? Svenska, norska och danska är närliggande språk, och det förutsätts, att personer i offentlig ställning skall vara utbildade att förstå varandras språk.

Totalt röstade 175 personer. Omröstningen startade den 10/12  2022 och avslutades den 21/8 2023.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Thomas Järvheden - Kräftskiva

Söndagens svenskspråkiga dikt

Den ringa nattmånen rinner ljudlös i årstaviksvatten augustinatt

då kräftor stillnar i kastrullen och pråmskepparn sliter med sitt brännvin

dillande godnatt till sina kräftröda godnatt

många gripna svalnande döda godnatt godnatt

broarna dansar på vattnet

och dykarens lärling fäster stadens ljusa plym på kopparhjälmen.

Från en svart plankbåt i viken något så fromt som ett handkadaver.

Nils Åke Hasselmark

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skvaller på köpet?

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkförsvaret)

”Enligt tidskriftsdatabasen Ulrichsweb finns det nu mer än 100 000 akademiska tidskrifter som publiceras över hela världen. Detta är sannolikt en underskattning, eftersom den globala gemenskapen inom högre utbildning fortsätter att expandera.

Fyra multinationella företag dominerar och publicerar mer än 2 000 tidskrifter vardera - Springer Nature, Elsevier, Wiley-Blackwell och Taylor and Francis. De är baserade i London, Amsterdam, Hoboken (New Jersey) och Oxford, men har globala profiler. Tillsammans ger de ut mer än 70 % av alla samhällsvetenskapliga tidskrifter och 50 % av de naturvetenskapliga tidskrifterna. Sage ligger på femte plats med mer än 900 tidskrifter.”

”Global profil” är i praktiken en omskrivning för engelskspråkig.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Sammanfattning

Användningen av engelska som det gemensamma språket inom vetenskapen utgör ett stort hinder för att maximera bidraget från personer med annat modersmål än engelska till vetenskapen. Ändå har få studier kvantifierat konsekvenserna av språkbarriärer för karriärutvecklingen för forskare som inte har engelska som modersmål. Genom en enkät till 908 forskare inom miljövetenskap uppskattar och jämför denna studie hur mycket arbete som krävs för att bedriva vetenskaplig verksamhet på engelska mellan forskare från olika länder och därmed olika språkliga och ekonomiska bakgrunder. Vår undersökning visar att personer som inte har engelska som modersmål, särskilt tidigt i karriären, lägger ner mer arbete än personer med engelska som modersmål på att bedriva vetenskaplig verksamhet, från att läsa och skriva artiklar och förbereda presentationer på engelska till att sprida forskning på flera språk. Språkbarriärer kan också leda till att de inte deltar i, eller ger muntliga presentationer vid internationella konferenser som hålls på engelska. Vi uppmanar forskarsamhället att erkänna och ta itu med dessa nackdelar för att frigöra den outnyttjade potential som personer med annat modersmål än engelska har inom vetenskapen. Denna studie föreslår också potentiella lösningar som kan implementeras idag av individer, institutioner, tidskrifter, finansiärer och konferenser."

Publicerad i PLOS Biology den 18 juli 2023. 

Det är alltid glädjande med studier som bekräftar det man redan vet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Mora Tidning den 9 augusti 2023)

”Nyfikenheten på älvdalska började redan i tonåren, när Mäcs Martin Mård från Falun fick en del vänner i Älvdalen. Han lärde sig att säga några ord.

Tio år senare pratar han ganska obehindrat och har dessutom hållit flera predikningar på älvdalska.

– Jag känner mig lite älvdalsk, det är någon ådra i mig, säger han med ett skratt.”

Resten av texten ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)