I sitt svar på Språkförsvarets frågor inför valrörelsen 2022 presterade Moderaterna en anmärkningsvärd kommentar till fråga 8:

”8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Moderaterna anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.”

Vilka konsekvenser skulle detta förslag få?

För det första skulle det innebära att alla medlemmar i EU-parlamentet och regeringsförträdare från olika länder, som deltoge på möten i EU:s regi, vore tvungna att behärska engelska. Moderaterna vill alltså införa engelska som språkkrav. Det skulle också innebära att alla ledamöter, som inte har engelska som modersmål, skulle hamna i underläge i debatter med engelska modersmåltalare. Den som använder sitt modersmål, som sedan direktolkas, använder nämligen sitt bästa språk. Idag har EU tre arbetsspråk, engelska, franska och tyska, d.v.s ursprungsdokument avfattas på något av dessa språk, men i EU-parlamentet och de flesta andra möten kan man tala ett av EU:s officiella språk, inklusive svenska. En av grundstenarna bakom EU:s språkpolitik är att alla representanter ska kunna tala sina officiella språk på möten inom organisationen.

För det andra stärks engelskans ställning gentemot alla andra språk i EU, i första hand gentemot de två andra arbetsspråken.

För det tredje: Såvitt jag kommer ihåg, drev inte ens Storbritannien så länge landet var medlem linjen att engelska skulle bli enda arbetsspråk inom EU. Jag har ett svagt minne att någon enstaka brittisk EU-parlamentariker drev denna linje, men detta hade alltså inte regeringens stöd. Varken Irland eller Malta, där engelska är officiellt språk, driver denna linje. Moderaterna är alltså mer anglofåna  än företrädare för EU-stater, där engelska är officiellt språk. Åtminstone en moderat företrädare från Sverige i EU-parlamentet brukade insistera på att alltid tala dålig engelska på mötena. Konferenstolkarna i EU ansåg att han egentligen bara ställde till problem; det var lättare att översätta hans svenska än hans dåliga engelska.

För det fjärde är det föga sannolikt att Frankrike, men även vissa andra stater, skulle gå med på att göra engelska till enda arbetsspråk.

Slutligen är denna linje ett uttryck för krämarmentalitet. Den är en upprepning av Reinfelt-regeringens språkpolitik visavi EU 2006 – 2014. Socialdemokraterna drev i och för sig samma linje dessförinnan. Av någon anledning ville Reinfelt-regeringen som tidigare Socialdemokraterna  och de nuvarande moderaterna visa sig vara ”bäst i klassen” på att spara pengar åt EU. I så fall borde moderaterna föreslå besparingar på helt andra saker som jordbrukspolitiken i EU, de ytterst generösa löne- och traktamentsvillkoren för tjänstemän och parlamentsledamöter och de regelbundna flyttningarna mellan Bryssel och Strassburg med mera.

Det är nämligen så att direkttolkningen inte är särskilt dyr i förhållande till annat inom EU. Eftersom jag tog upp denna fråga redan 2009 i ett inlägg, Översättning och tolkning kostar totalt en cappuccino per EU-medborgare och år, återger jag argumentationen från detta inlägg i det följande:

Från svenskt håll, d.v.s från regering och utrikesdepartement, har man satt en ära i att försöka skära ner på tolkningskostnaderna inom EU.  I propositionen ”Språk för alla” (sid. 34) hette det angående tolkningssystemet att ”Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU.”

Detta självberöm fanns redan i den socialdemokratiska regeringens proposition ”Bästa språket” 2005. Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat. Resten går tillbaka till EU. Detta inträffar oftast för Sverige, som tillsammans med Danmark och Finland tillhör de länder som begär minst tolkning.

Men hur mycket kostar egentligen tolkningen och översättningen inom EU? Hur tung är denna utgiftspost?

”Den totala kostnaden för tolkning inom den Europeiska unionen var 0,46 euro per medborgare 2008 och beräknas för 2010-2012 uppgå till 0,50 euro per medborgare och per år (250 miljoner euro). Översättning och tolkning för Europeiska unionens samtliga institutioner kostade lite mer än 2 euro per medborgare för 2008: kostnaden för en cappuccino.” (Källa: Questions & réponses sur l'interprétation  23/9 2009)

Jämfört med EU:s jordbruksstöd är detta nålpengar. En ko i EU kan räkna med att kosta betydligt mer än en kopp cappuccino per EU-medborgare och år.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Inför höstens val debatteras flitigt i media om de privata friskolorna. Slagorden är många: valfrihet och segregation är exempelvis vanligt förekommande. Dessutom belyses också ofta skattefinansieringen och skolpengen.

Egentligen är det märkligt att vi fick privata friskolor i Sverige under 1990-talet. Personligen blev jag väldigt förvånad! Kommunaliseringen, privatiseringen och friskolereformen nämndes aldrig under valrörelserna på den tiden. Vad hände? Man kan ju bara spekulera i denna viktiga skolfråga. Min teori är att Socialdemokraterna bildade en inofficiell dold storkoalition tillsammans med M, L, C och MP för att införa privata friskolor.

Socialdemokraterna kommunaliserade skolan i slutet av 1980-talet och därför kunde de borgerliga partierna lätt införa friskolereformen ett par år senare. S rev därefter heller aldrig upp friskolereformen som de tidigare hade lovat väljarna.

Utöver detta finns det politiker som är eller har varit toppnamn för Friskolornas riksförbund de senaste åren. Det handlar om till exempel Kjell-Olof Feldt (S), Lars Leijonborg (L) och Ulla Hamilton (M). Detta visar bara att dessa tre partier är helt överens om de privata friskolornas nuvarande "system" med bland annat skattefinansiering och skolpeng.

Är det inte nu dags att äntligen helt revidera detta "friskolesystem" för framtiden?

C-G Pernbring              

(Insändaren publicerades den 1 juni i Göteborgs-Posten)   

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                    

Det är befriande med arrangörer som har vett att använda det svenska språket vid benämning av olika företeelser.

Jämför detta med det überlöjliga "Tough Viking", vars hemsida dessutom inte innehåller ett svenskt ord. Ett lopp mitt inne i Stockholm – grundat av en svensk.

Skämmes ta mig f-n!

Uppmärksam 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret kommer att finnas på plats på Järvaveckan på Spånga IP mellan den 1/6 och den 4/6.

(Texten publicerades av programmet Språket den 28/3 på internet)

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om bland annat de nya uttalen av ö- och ä-ljuden som verkar sprida sig.

-Har ni lagt märke till förändringen i uttalet av vokalen ö, undrar en lyssnare. Och han är inte ensam om att notera denna förändring, som också drabbat bokstaven ä.

Lars-Gunnar Andersson reder ut de olika ö- och ä-ljuden. I sammanfattning:vi har ett ö-ljud som uppträder i ex vis öga; ett annat framför r-ljud, ex vis öra. Brevskrivaren har lagt märke till att ”r-ö-ljudet” numera också uppträder i ord som ”höger”. Det bakre, öppnare r-ljudet sprider sig, kanske snabbare nu än tidigare under de 20-30 år som fenomenet observerats. Lars-Gunnar Andersson tror det är svårt att ”bekämpa” det nya uttalet, som brevskrivaren själv vill göra. Om det traditionella ö-uttalet betraktas som löjligt av ungdomar, kommer man inte att lyckas!

En annan lyssnare noterar ett brett ä-ljud i ord som ”vääder”.
-Det gamla mönstret, med öppnare ö och ä framför r-ljud, finns i standardspråket och i de flesta dialekter. I det öppnare ljudet är munnen lite öppnare och tungan lite lägre. I Västergötland och angränsande områden som Värmland har man det främre ö-et i alla ord; öga och öra får samma främre ljud. I Östergötland däremot uppträder det bakre ö–ljudet i alla ord: samma bakre ö-ljud i  öra och öga. Det som hänt, är att det östgötska mönstret spridit sig till ex vis Sörmland där det under en stor del av 1900-talet funnits en tendens till ett öppnare ö-ljud. Detta uttal har fastnat i ungdomsspråket i Stockholm och andra storstäder.

Det finns också dialekter där det är svårare att avgöra om man använder ett främre eller bakre ö-ljud. På www.swedia.nu kan man lyssna på både äldre och yngre talare av över hundra svenska dialekter och själv bilda sig en uppfattning om ö- och ä-ljudens fördelning!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...musikfestivalen "Skogsröjet":

Jag blir lika glad varje gång som jag slipper onödig engelska, a la' "Way out West", eller liknande.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Troende eller icke troende – logiskt val av språk.

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågor till de politiska partierna inför valrörelsen 2022

Avdelning A                      Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Moderaterna är fortsatt positiva till den språklag som alliansregeringen lade fram. Vi har i dagsläget inga förslag om att förändra språklagen.

B                                     Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Moderaterna vill se en storsatsning på svenska språket för att säkerställa att alla barn som börjar i skolan att tillräckliga kunskaper i svenska. Sedan måste vi få till mer undervisning i svenska och grammatik och det ska vara prioriterat i grundskolan. Moderaterna vill utöka skoldagen med en extra timma per dag med start från årskurs 1. Majoriteten av dessa timmar ska ägnas åt svenska och matematik.

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Skolverket har visat undervisning på engelska i gymnasieskolan riskerar att gå ut över elevernas kunskaper i svenska. Moderaterna är positiva till att reglerna för engelskspråkig undervisning i grundskolan och gymnasiet ses över.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Moderaterna vill att varje person som påbörjar SFI ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. För att få ett betyg i den SFI-kurs eleven går ska det vara obligatoriskt att genomföra nationella prov.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Moderaterna anser att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.

C                                     Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Svenska språket och grammatiken undervisas för lite om i skolan nu och det blir ett handikapp för svenskfödda barn med ordfattighet (brist på synonymer) missförstånd tex. syftningsfel och svårigheter att uttrycka sig korrekt samt förstå olika texter. Detta blir särskilt besvärligt för utrikes födda och deras familjer vilket leder till språkförbistring och minskad konkurrenskraft jfrt utlandet.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Nej, men det är av vikt att särskilt lyfta fram paragraferna 5-6 i språklagen. Dessa lyfter fram svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden, samt att det ligger ett särskilt ansvar på det allmänna att svenskan används och utvecklas.

D                                     Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Moderaterna anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Ja, i och med att goda kunskaper i ett annat EU-språk utöver engelskan krävs för anställning inom någon av EU:s institutioner så är det viktigt att upprätthålla att svenska skolelever väljer att studera ett annat EU-språk. Göra elever mer uppmärksamma på vikten av de stora EU-språken och deras betydelse för den Europeiska identiteten.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

E                                     Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Moderaterna värnar fria och oberoende medier. Dessa ska fortsatt själva få välja sitt utbud. Dock lägger vi värde kring det uppdrag som exempelvis public service-kanalerna (SvT, SR och UR) innehar. Det nuvarande innehållsuppdraget för public service-kanalerna anger att de ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

I till exempel SVT:s sändningstillstånd anges att SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället, samt att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Dessa villkor bör tas i beaktande vid bland annat översättning av intervjuer på engelska.

F                                      Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Vi anser att alla ska ha tillgång till nödvändig information på svenska inom alla samhällsområden. Men Sverige konkurrerar i en öppen och global värld, där vi också behöver kommunicera med andra. Där är det förstås viktigt att även ha goda kunskaper i engelska och andra moderna språk.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Företag ska kunna publicera reklam och varumärken på det språk som de själva anser vara lämpligt.

G                                     Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Återigen anser vi att paragraferna 5-6 i språklagen är viktiga. Svenskan är vårt huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. För personer som invandrat till Sverige är svenska språket nyckeln till en lyckad integration. Talar man inte svenska är det mycket svårare att få ett jobb och försörja sig själv. Eget arbete är bästa vägen in i det svenska samhället.

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

I Moderaterna ligger språkfrågor hos vår kulturpolitiska talesperson, Kristina Axén Olin. Frågor som rör språk i skolan ligger hos vår utbildningspolitiske talesperson, Lars Hjälmered.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)