Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - Blommorna dör som allting gör

Söndagens svenskspråkiga dikt

Krigets mästare

Ni som tjänar på krig

och på att människor dör

Ni som tillverkar vapnen

som slår ihjäl och förstör

Ni som säljer gevären

och kanonerna med

Jag vet var ni finns

och jag vet vem ni är

Ni sitter bakom skrivbord

i eleganta kvarter

Och ni leker med världen

som om världen var er

Sen är det alltid nån annan

nån annan än ni

som ska marschera och dö

i era smutsiga krig

Bob Dylan (översatt från engelska till svenska av Mikael Wiehe)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Numera står det också "Big pack" på klämflaskan...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel,” Booktok” växer i Sverige – väcker ungas läslust, idag i Svenska Dagbladet berättas om den nya trenden om att använda Tiktok för att sprida läsupplevelser. Problemet är engelskans hegemoni:

” – För att hänga med på ’booktok’ och vara aktuell i mina videor så krävs det att man läser på engelska. De böcker som blir stora på ”booktok” tar ofta lång tid att bli översatta, och då är hajpen redan över.

–   Det är svårare att kunna växa och bli ett stort konto i Sverige. ’Booktok’ börjar slå igenom här men det är inte riktigt samma sak.

Försäljningen av litteratur på engelska har accelererat de senaste åren i Sverige, säger Olle Lidbom. Det är en delvis oroväckande utveckling, menar han.

–   Man kan oroa sig för vad som ska hända med de svenska författarna och det svenska språket när den här starka trenden är så anglifierad. Hela bokbranschen funderar mycket på det och kollar på siffrorna.”

Språkförsvaret inte bara funderar på denna anglifierade trend – vi försöker också bekämpa den.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stephanie Zakrisson berättade i ett inslag på Sveriges Radio bland annat:

”Men den största utmaningen är nog när jag ska försöka översätta talesätt från engelska till svenska.

Som när ledaren för det nordirländska partiet DUP sa att EU-avtalet om Nordirland ”doesn’t cut the mustard” och jag inte hade en aning om hur jag ska förklara att ”det skär inte senapen” betyder att det inte är tillräckligt bra... Ska senap skära sig? Är det något positivt? Eller vänta, det kanske handlar om hur senapsfröna skördas, när de skärs av från stjälken? Den liknelsen är, i alla fall för mig, inte ”klar som korvspad”.

Här är inte minst den brittiska politiken full av idiomatiska uttryck. Som när en minister spiller bönorna, när en parlamentsledamot blir fråntagen partipiskan, lama ankor och hängda parlament.

Andra uttryck jag fått lära mig som barn, de hör jag aldrig. ”It’s raining cats and dogs” – är det ens någon som säger det idag? Och jag antar att för någon som försöker lära sig svenska är uttrycket ”regnet står som spön i backen” precis lika oförståeligt.

Ibland har jag gjort det till något av en personlig sport att försöka hitta den perfekta svenska motsvarigheten när någon använder engelska talesätt.”

Läs vidare här!

När jag sysslade med Schackportalen (jag överlät webbplatsen för några år sedan) och översatte de svenska texterna till engelska, tyska, spanska och franska, upptäckte jag snabbt att det kunde vara problematiskt att översätta svenska talesätt rakt av. Vad gäller talesättet att man ”inte ska köpa grisen i säcken”, så var det i stället en katt som hamnat i säcken på två av dessa språk.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lise Bostrup skrev i Jyllands-Posten den 22/7 bland annat:

"Jamen, er det da ikke bare verdens gang, at de nationale sprog langsomt skubbes til side for de store internationale sprog: kinesisk, fransk, russisk og engelsk?

Jo, det er en fare, der truer, og i næsten alle lande ønsker man at værne landets sprog. Ifølge en rapport, som Unesco udarbejdede i 2003 var der 173 lande i verden, som havde bestemmelser om sprog i deres forfatninger, og blandt de nordiske lande er Danmark det eneste land, der ikke har sproget indskrevet i forfatningen. Af de øvrige europæiske lande er der kun seks lande, der ikke har sikret deres sprog på forfatningsniveau: Disse lande er Storbritannien, Tjekkiet, Serbien, Montenegro, Holland og San Marino.

Når det danske sprog ikke blev skrevet ind i grundloven i 1849, skyldes det sandsynligvis, at det var selvindlysende, at det danske sprog skulle være statsbærende, og det er da også ganske karakteristisk, Norge, så snart det blev selvstændigt, skyndte sig at få det norske sprog ind i forfatningen, og har siden brugt ganske store summer på at støtte og videreudvikle det norske sprog.

På samme måde fik de baltiske lande estisk, lettisk og litauisk ind i landenes forfatninger for at slippe af med det russiske sprogs dominans, og Slovakiet har også haft ret travlt med at få det forfatningsmæssige grundlag i orden, så det tidligere såkaldte tjekkisk-slovakiske sprog kunne sparkes til hjørne.”

Läs vidare här!

Finland, Sverige, Island och Norge – i den kronologiska ordningen – har alla antagit språklagar.  Däremot har Tyskland varken reglerat tyskans ställning i grundlag eller i form av en separat språklag. Den stora språkföreningen Verein Deutsche Sprache kräver till exempel att tyskans ställning ska regleras i grundlagen.

Men det är utmärkt att det skapas opinion i Danmark för att danskans ställning ska regleras på något sätt i lagform. Det danska språket är lika utsatt för påverkan från engelskan som de övriga nordiska språken, särskilt i form av domänförluster.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mycket tänkvärt. Försvaret av svenska språket i Sverige är lika angeläget som försvaret av franska i Québec. Jag hoppas att detta utmärkta program på YouTube också finns med fransktalande berättare. Det är väl tyvärr ett tidens tecken att programmet tydligen gjordes på invasionsspråket engelska.

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Maud Hansson - Liten visa om huruledes livet är kort liksom kärleken (Kärlek kom o kom)

Söndagens svenskspråkiga dikt

Dagsliljan

Varför klaga, att så kort jag varar,
att jag blommar blott en enda dag
Njut det nu, som jag dig uppenbarar,
drick dess sköna liv i fulla drag!
Att så ljuvt som brått
krydda bägarns saft,
att i dubbelt mått
stegra nöjets kraft
nalkas kvällen med sin avskedslag.

Ack, just därför tjusar dig det sköna,
att det har en gräns, så knapp, så trång;
just dess flykt, som du så snart får röna,
gör dess hågkomst oförvanskligt lång.
All dess unga vår
lutar strax till fall,
att ditt minnes tår
evigt spegla skall
himmelsfärden av dess undergång.

Väl jag ville än i tusen droppar
suga himlens manna-pärlor in;
än ur tusen outspruckna knoppar
mången vänlig blick se möta min:
blev mitt levnadslopp
rikt av sol förgyllt,
ack, så månget hopp
är dock än ej fyllt;
ödet bjuder: Längta — och försvinn!

Nu, välan, den spridda känsloflamman,
som mig gavs på denna sols befäl,
vill jag i en brännpunkt fatta samman,
andas ut med ens i mitt farväl.
Denna himmels rund,
denna vår omkring,
denna aftonstund/
med sin purpurring —
slut dem i en enda suck, o själ!

Bergens skuggor sina jättestolar
lämna, närma sig bland lundens trän;
världens ljus, hav tack, ännu du solar
ur mitt bröst var börjad smärta hän.
Du min ögonlust,
tack för doft och glans! —
Tag den sista pust
av en tynad sans,
aftonvind, som nalkas kall men vän! —

Och han viskar: ”Kom, min hjärtanskära!
Åldring är av dig ej efterträdd.
Töva ej! Du hastigt då får lära,
vad som kallas ensam och försmädd.
Över fält och sjö,
känn, jag blåser svalt;
skyndom oss att dö,
innan allt blir kalt!
Så är visast livets lott förstådd.”

Per Daniel Amadeus Atterbom 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)