Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2023 12:00

(Texten är hämtad från Svenska Akademiens webbplats)


SAOB är en historisk ordbok som beskriver all slags skriven svenska från 1521 till våra dagar. Alla som har ett allmänt ord- och språkintresse har glädje av SAOB. Ordboken vänder sig också till språkforskare och författare av andra ordböcker samt till historiker, släktforskare och alla andra som kan vilja ha hjälp vid läsning av framför allt äldre texter. Många bibliotek har ordboken i sin referensavdelning och SAOB finns även på nätet. Det finns bara tre ordböcker över germanska språk som är jämförbara med SAOB. De är Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary.


I SAOB ges förutom en detaljerad och noggrann behandling av ordens betydelser även, i det så kallade huvudet som inleder varje artikel, en redogörelse för ordens stavning, uttal och böjning. Huvudet avslutas med en kortfattad etymologi, dvs. beskrivning av ordens historia och ursprung. Varje betydelse illustreras med ett antal språkprov, och det först angivna språkprovet på en betydelse är alltid det äldsta i SAOB:s arkivmaterial. Eftersom ordboken är historisk behandlas inte bara nu levande ord utan också sådana som är helt ur bruk, och betydelser tas upp som aldrig eller nästan aldrig används i dagens språkbruk. SAOB behandlar det svenska skriftspråkets ordförråd men inte helt utan inskränkningar.


Följande kategorier av ord medtas i regel inte i SAOB:


* personnamn och ortnamn
* tillfälliga ord och uttryck
* exklusiva facktermer
* rena dialektord
* främmande ord som saknar svensk böjning
* citatord från främmande språk


Viktiga litteraturverk och kända litteraturställen prioriteras. Det historiska perspektivet medför att det äldre ordförrådet, som är svårare att bedöma och beskriva än 1900-talets, ofta exemplifieras med fler språkprov än det yngre. Det viktigaste utgångsmaterialet för SAOB är ca 8 miljoner språkprov (excerpter) som samlats in sedan 1880-talet. Språkproven är citat (oftast hela meningar) ur ca 21 000 tryckta och otryckta källor från 1521 till idag. Jämfört med andra ordböcker av motsvarande typ är SAOB:s material mycket omfattande. Bara ca 10 % av excerptmaterialet kommer med i ordboken. Ett ords betydelse kan ibland av olika skäl illustreras med bara källa och årtal istället för språkprov.


Några viktiga typer av excerperade källor:


* Bibeln och psalmböcker från tidigt 1500-tal till idag
* Gustav Vasas registratur från 1521 till 1560
* Offentliga handlingar från 1700-talet
* Skönlitteratur
* Encyklopedier och ordböcker
* Protokoll från ståndsriksdagarna
* Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling från 1600-talet
* Svenska Akademiens handlingar
* Vetenskapsakademiens handlingar
* Dagstidningar och tidskrifter
* Handskrifter, t.ex bouppteckningar, inventarieförteckningar och protokoll från 1500- till 1800-talet


SAOB får också visst material från andra samlingar, t.ex språkforskaren Olof Östergrens språkprovssamling (ursprungligen avsedd för Nusvensk ordbok). Även institutioner som Svenska språknämnden och Terminologicentrum bidrar med material. Tillkomsten av datoriserade textsamlingar för informationssökning ger också stora möjligheter att erhålla moderna språkprov.


SAOB:s språkprovssamling är tillgänglig för forskning, och ett stort antal forskare från Norden och andra länder har under årens lopp besökt ordboksredaktionen för att söka i och kopiera arkivmaterialet. Excerptsamlingen används inte bara av språkforskare utan också av litteraturhistoriker, teologer, historiker, folklivsforskare, jurister m.fl Särskilt för ordforskare erbjuder språkprovssamlingen ett oskattbart och oumbärligt material.

Vår anmärkning: Svenska Akademien har dessutom en utmärkt söktjänst, varvid man kan söka i tre ordböcker. d.v.s SAOL, SO och SAOB direkt på nätet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 juni 2023 12:00

Allas skriver: ”Ordspråk och uttryck är något vi ofta slänger oss med utan att ens tänka på det. Men när vi nu ställs mot utmaningen att faktiskt tänka på vad vi säger – klarar du det då?”


Utmaningen gäller 35 ord och uttryck – gå hit!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Svensson skriver i Dagens Nyheter idag  bland annat:


”Några veckor tidigare drömde Centerpartiets ungdomsförbund i en annan riktning. Ett förslag om att ge engelskan status som officiellt språk fälldes visserligen på förbundsstämman. I stället röstade en majoritet för att arbeta för engelskan som globalt språk. Samtidigt beslutade stämman att engelsktalande i Sverige ska ha rätt att använda och få information på engelska i kontakter med bland annat sjukvård och myndigheter. I praktiken skulle engelskan därmed få en starkare ställning än Sveriges nationella minoritetsspråk finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch. Prislappen för detta är i dagsläget en gåta.


Visst ska ungdomsförbund drömma om framtiden. Sällan har dock en vision präglats av sådant tunnelseende. I förslaget talas det om konkurrenskraft, globalisering och dagens nationalspråk som hinder. Än så länge finns ingen konkret plan för hur Xi Jinping, Vladimir Putin och Kim Jong-Un ska övertygas om förträffligheten i förslaget men trion faller säkert som käglor för utopin om en enad värld där utgångspunkten är att det anglosaxiska ändå är bäst. En annan fråga är hur dagdrömmen ska bli verklighet utan att andra språk, kulturarv och demokratiska grundprinciper hamnar på soptippen.


Det är också svårt att se någon ekonomisk poäng med övertron på engelska som dörröppnare. Hyggliga kunskaper i engelska är redan standard i vår del av världen. När svenska företag skriker efter konkurrensfördelar är det snarare andra språk – som tyska och franska – som efterfrågas.


Förslaget bryter även med tanken på svenskan som ett kitt. Där vissa snart ska tvingas genomgå språktester för medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd kan engelsktalande kräva att det i stället är staten som ska anpassa sig genom att byta språk.”


Centerpartiets Ungdomsförbunds ställningstagande har helt undgått mig. Anders Svensson har naturligtvis helt rätt i sin kritik. Det märkliga är att Centerpartiets Ungdomsförbund överhuvudtaget inbillar sig att detta är ett radikalt förslag; tvärtom är det ett ytterst reaktionärt och enfaldigt förslag.


Det enda parti i Norden som tidigare föreslagit att engelskan skulle upphöjas till officiellt språk i det egna landet är Radikale Venstre (1) i Danmark. Men inget annat danskt parti nappade på förslaget och det har säkert begravts i någon byrålåda vid det här laget.


Förslaget är reaktionärt, eftersom Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf) av någon anledning vill höja engelskans status, som redan är världens lingua franca, ytterligare. Stora naturliga språk har alltid expanderat och trängt undan andra mindre naturliga språk. Det är reaktionärt, eftersom det ger engelska modersmålstalare enorma fördelar. Det engelska språket är redan en viktig inkomstkälla för USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Irland etcetera. Det finns för övrigt en informell hierarki bland ”engelskorna” i världen, där engelskan i Singapore och Jamaica hamnar i botten.


Förslaget är reaktionärt, eftersom det också vill ge engelsktalande i Sverige en gräddfil genom att ge dem rätten att använda engelska vid myndighetskontakt. Rätten att använda sitt eget språk tillkommer idag bara minoritetsspråkstalare, läs samiska och finska, i de s.k förvaltningsområdena i Sverige. Däremot har självfallet invandrare rätt till tolkning vid myndighetskontakt.


Vilken instans ska egentligen besluta om engelskan som globalt språk? Förenta Nationerna (FN) ? FN använder som bekant redan arabiska, kinesiska, engelskan, franska, ryska och spanska. Om inte FN, vilken annan instans? Ska Centerpartiets ungdomsförbund inleda en global kampanj till förmån för engelskan?


Det finns för närvarande ingen världsregering, som kan fatta beslut om ett globalt språk. Om det någon gång i framtiden bildas en sådan, så bör den fatta ett språkpolitiskt beslut, som inte upphöjer ett stort naturligt språk till officiellt globalt språk. Det skulle nämligen få negativa konsekvenser för alla mindre naturliga språk. Det betyder att de enda lämpliga kandidaterna är ett planspråk (som esperanto), ett dött språk (som latin) eller ett språkisolat (som saknar språkliga släktingar som baskiska etcetera).


Varifrån har Centerpartiets ungdomsförbund fått dessa stolliga idéer? Jag tror absolut inte att den amerikanska eller den brittiska ambassaden har städslat cuf:arna; de är fullt kapabla att själva uppträda som språkpolitiska femtekolonnare. Det visar Cuf:s historia.


Förslaget påminner nämligen om att Cuf 2019 ville avskaffa ”byxmyndighetsåldern” på 15 år, en lag som ska skydda barn från sexuella övergrepp. Liberala ungdomsförbundet (Luf) röstade 2015 att avskaffa förbudet mot tidelag (sex med djur). 2016 ville Luf Stockholm att   nekrofili (sex med lik) och incest mellan syskon över 15 skulle legaliseras, eftersom förbudet ”moraliserade över val av sexpartner”. Både Moderata ungdomsförbundet (Muf) och Luf har verkat för avkriminalisering av sexköp.


I stället för att ägna sig åt de verkliga samhällsproblemen verkar Cuf och vissa andra ungdomsförbund prioritera att jaga rubriker.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



1) Radikale Venstre motsvarar ungefär Liberalerna i Sverige, särskilt dess socialliberala falang.

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 juni 2023 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Molly Sandén - Jag e (vierge moderne)


Söndagens svenskspråkiga dikt


Vierge moderne


Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...


Edith Södergran


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 juni 2023 12:00

(Texten är hämtad från Nationella Språkbanken)

 

Språkteknologi handlar om hur människans språk är uppbyggt och hur en dator kan programmeras för att hantera mänskligt språk.


Språkteknologi är ett centralt område för vår språkanvändning och utvecklingen av svenskan. Språktekniska produkter genomsyrar stora delar av samhället. Det handlar bland annat om dikteringsprogram, datoruppläst e-post, söktjänster på nätet, telefontaltjänster och automatisk textsammanfattning.


Enklare och bättre kommunikation

 

Målet med språkteknologi är att förenkla och förbättra kommunikationen mellan människor och mellan människor och datorer. Det kan handla om att du tack vare en automatiskt uppläst översättning kan prata svenska i telefonen med någon som pratar arabiska, att du kan prata in en text i datorn i stället för att använda tangentbordet eller att din text blir automatiskt språkrättad av datorn.


Exempel på språkteknologiska områden

 

  • Maskinöversättning
  • Informationshantering
  • Skrivverktyg
  • Elektronisk språkinlärning
  • Dialogsystem
  • Taligenkänning
  • Talsyntes
  • Textanalys
  • Elektroniska lexikon
  • Tal- och textkorpusar
  • Teknik och språkresurser

 

Teknik och språkresurser

 

Språkteknologi utgörs av både tekniker och språkresurser (lexikon, korpusar etcetera). Teknikerna tar form som programvara, medan resurserna är den information som programvaran utnyttjar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 9 juni 2023 08:00

I langt de fleste tilfælde er Modersmål-Prisen gået til en person, som på særlig fremragende vis har bidraget til bevarelse og udvikling af modersmålet, men i 2023 er valget faldet på et projekt, et fællesskab, der brænder for at bevare en af vores mest særprægede dialekter.


Bornholmsk Ordbog er rodfæstet i lokalbefolkningen og har skabt en hel folkelig bevægelse for at beskrive og bevare dialekten på Bornholm. Ved hjælp af især frivilligt arbejde fra over 30 bornholmere under projektleder og redaktør Alex Speed Kjeldsen er der indsamlet enorme mængder data på bornholmsk.

 


»Kommen ajle, la voss løtta i flokk, så ska ni se, a vi maita’d nokk!« Sådan lød den opfordring, der blev brugt for tidsskriftet Borrijnholmarijn, som udkom i 1920’erne til 1940’erne, og denne opfordring kan såmænd også i dag tjene som motto for det arbejde, som Bornholmsk Ordbog med sine mange frivillige ildsjæle, dygtige forskere og gavmilde fonde allerede er kommet langt med: »Kom alle, lad os løfte i flok, så skal I se, at vi magter det nok!«


Med valget af Bornholmsk Ordbog som modtager af Modersmål-Prisen 2023 ønsker vi at sætte fokus på endnu en dialekt, efter at Rikke Thomsen, der synger på sønderjysk, fik prisen i 2019.


Prisoverrækkelsen samt foredrag om det bornholmske ordbogsprojekt ved Alex Speed Kjeldsen finder sted fredag den 13. oktober kl. 14 på Københavns Universitet på Amager, Søndre Campus, Karen Blixens Vej 8, 2300 København S. Oplysninger om lokale vil fremgå af september-nummeret af Sprog & Samfund og af vores hjemmeside.

Læs mere i Sprog & Samfund 2023/2, som omdeles fra den 6. juni, og på bornholmskordbog.ku.dk!

Dagen før prisoverrækkelsen, torsdag den 12. oktober kl. 10:30, udkommer Mina fossta tuzen or på borrijnholmst (mine første tusind ord på bornholmsk) på Sydbornholms Privatskole, Pederskervejen 75, 3720 Aakirkeby.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)













Läs denna nyhetsartikel, som förklarar projektet! Det enda man kan reagera emot är att quecha klassificeras som "antikt språk". Det är i allra högsta grad ett levande och stort språk i Peru och flera grannländer.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juni 2023 12:02

Lyssna till programmet Språket den 5 juni, inför nationaldagen! Texten är hämtad från webbplatsen.

 

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal – det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.


  • "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel." Lyssnaren Simon.
  • "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.
  • “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “ Lyssnaren Dan.
  • "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'.Fredrik Lindström, författare och komiker.
  • “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.” Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vilket av orden från 2024 års nyordslista har störst chans att överleva?
 aktivklubb
 ankkurva
 barntorped
 dubbelklubb
 gisslandiplomati
 grön gumma
 Magdamoderat
 mittokrati
 quishing
 romantasy
 skräpballong
 skuggflotta
 slop
 soft girl
 terian
 tiktokifiera
 tjejnyår
 tryckarlägenhet
 umarell
 vänskapsbänk

Fråga mig

143 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6
7
8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2025
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards