Tack Johan Gulliver för en intressant insändare om morning coat/dress eller jackett. Jag håller med dig. Det var ju givetvis svårt att skilja på de olika stilarna och typerna i tv-sändningen.

Jag utgick bara från språket. Morning coat/dress översätts normalt till jackett på svenska.

Men givetvis valde kommentator Camilla Lundberg det engelska ordet för jackett. Allting ska ju snart i dagens Sverige anges på engelska, eller hur? Varför? Trots att Nyårskonserten i Wien sändes från ett tyskspråkigt land. Varför då inte ange klädseln på tyska eller på svenska istället? I tyskspråkiga länder används både jackett och det amerikanska ordet cutaway.

Ja, vad är då skillnaden mellan de olika jackettstilarna, namnen och typerna? Kanske ändå en fråga för modeexperterna?

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades också i Göteborgs-Posten 15/1 2023)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till Språkspalten, SvD

Jag är en mycket okunnig människa och borde därför inte lägga mig i.

Men jag har alltid intresserat mig för språk och läser regelbundet språkspalten. Alltså läste jag också med intresse Mikael Parkvalls krönika om inlåning av ord och uttryck.

Den artikel i DN som han utgår från har jag inte kommit åt, så den kan jag inte ha någon åsikt om.

Jag borde inte yttra mig alls i det här ämnet, eftersom jag inte är vetenskapsman, men jag kom att tänka på ett par saker som jag vill skriva ner. Varken Mikael Parkvall eller någon annan behöver bry sig om dem.

För det första behöver det inte vara låneorden per se (!) som stör. Det som är ledsamt är att befintliga ord blir bortglömda, att yngre generationer aldrig blir bekanta med dem, och att de så småningom blir betraktade som ålderdomliga, trots att de kanske skulle vara fullt användbara och träffande. För många år sedan skulle jag skaffa mig ett Cambridge Certificate of Proficiency. Jag gick en förberedande kurs hos Folkuniversitet och vi hade en infödd anglofon lärare som behärskade svenska. Jag minns, att han under en fikapaus sade ungefär så här: svenskan har vackra, underbara ord och uttryck – men ni använder dem inte!

Nej, det är just det. Ord blir bortglömda, förmodligen delvis på grund av att låneord tar över. Att hålla ett stort ordförråd levande tycker jag är en tillgång. Men det är väl just den uppfattningen som är att betrakta som känslopjunk.

För det andra tänker jag på att vissa ord kanske inte egentligen är låneord, men att ord som redan finns i svenskan (utan att vara inhemska) får en ny innebörd, antagligen därför att en engelsk innebörd slår ut den svenska. Några exempel är karaktär, adressera, daterad, lyfta och lämna.

Förresten är ju engelskan själv ett blandspråk, fullt av rötter och inslag från keltiska, skandinaviska, latin, franska och amerikanska urinvånares språk. (Det kan man inhämta i Jan Svartviks intressanta bok Engelska: öspråk, världsspråk, trendspråk.)

Jag tog med spänning itu med de nio ord som användes för hundra år sedan. Till min skam tog jag fel på två av dem. Nummer 9, som handlade om sport, tog jag fel på. Sport är jag nämligen inte intresserad av, men jag tvekade mellan det rätta och ett som var fel. Mitt andra misstag var nummer 7, som jag förväxlade med den danska innebörden av ordet bevillning.

Pinsamt.

Anders Schærström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kul satir! Fast så här låter förstås inte vi språkförsvarare... :-)

(Från Arbetarbladet 14/1).

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programledaren intervjuade såväl Per-Åke Lindblom från Språkförsvaret som Hans Bergström från Internationella Engelska Skolan liksom en del andra personer.  Intervjun med dessa båda skedde på engelska.

Här följer frågor till och svar från Per-Åke Lindblom utskrivna:

Fråga: What danger does English language education pose to the role of the Swedish language in society?

Svar: Engelskan expanderar på svenskans bekostnad, som alltså förlorar domäner (användningsområden). Sedan 1990-talet sker detta även inom skolans och högskolans område.

English is expanding at the expense of Swedish, which is thus losing domains (areas of use). Since the 1990s, this has also been happening in schools and higher education.

Fråga: A common argument in favour of English education is that it can lead to more international opportunities for students in the future, given Swedish is for the most part only spoken in Sweden. What’s your response?

Svar: Engelska har fungerat som första främmande språk i Sverige alltsedan andra världskrigets slut. Min generation studerade tre främmande språk, engelska, tyska och franska, i realskolan och gymnasiet. Bristande kunskaper i engelska har aldrig varit något större problem i Sverige och de övriga nordiska länderna inklusive Nederländerna sedan andra världskriget. I alla internationella språktester i engelska för studenter, som inte har engelska som modersmål, toppar just studenter från dessa länder. IES mantra är att engelska som främmande språk är tillräckligt. Detta är falskt. Svenska studenter som vill uppnå språklig spetskompetens ska naturligtvis studera flera främmande språk.

English has been the first foreign language in Sweden since the end of the Second World War. My generation studied three foreign languages, English, German and French, in secondary school and upper secondary school. Lack of English has never been a major problem in Sweden and the other Nordic countries, including the Netherlands, since the Second World War. In all international English language tests for non-native English speakers, students from these countries come out on top. The IES mantra is that English as a foreign language is enough. This is false. Swedish students who want to achieve linguistic excellence should of course study several foreign languages.

Fråga: Proponents of English education say students still receive adequate instruction in the Swedish language. Is that accurate in your view?

Svar: På gymnasienivå undervisar Internationella Engelska Skolan till 90 procent på engelska. Det är omöjligt att erhålla adekvata kunskaper i facktermer på svenska, om eleverna inte undervisas i dessa.

At upper secondary level, 90% is taught in English in Internationella Engelska skolan. It is impossible to obtain an adequate knowledge of technical terms in Swedish, if students are not taught them.

Fråga: The open letter suggests English language education goes against the Language Act (2009:600), specifically with regards to the public sector’s “particular responsibility for the use and development of Swedish”. In what ways do English schools infringe on that aspect of the legislation?

Svar: Det är enkelt. Svenska fungerar inte som första undervisningsspråk i engelskspråkiga friskolor.  Situationen liknar den i forna brittiska, franska och portugisiska kolonier i Afrika. Skillnaden är att Sverige aldrig varit en amerikansk eller brittisk koloni; det är fråga om självkolonisering.

It is simple. Swedish does not function as the first language of instruction in English-speaking private schools in Sweden.  The situation is similar to that in former British, French and Portuguese colonies in Africa. The difference is that Sweden has never been an American or British colony; it is a matter of self-colonisation.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Irina Björklund - Sommar i min dröm

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vakna först i sommartid

Somna från all vinterns gnid

det är vad jag önskar

vakna först i sommartid

och när ängen grönskar

Somna från allt mänskogräl

bort från hat som splittrar

vakna med en sommarsjäl

och ett skratt som glittrar

Somna, drömma, vara tyst

inte höra livet

Vakna först när sommarn kysst

solens färg till livet

Somna, somna om igen

inte höra grälen

Ont jag har, min sommarvän

ont i vilsensjälen

Somna från allt satans gräl

fly från sorgebrunnen

vakna med en sommarsjäl

och en ros i munnen

Somna, drömma, vara tyst

inte höra livet

Vakna först när sommarn kysst

solens färg till livet

Elisabet Hermodsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eva Forslund och Magnus Henrekson skriver i dagens Svenska Dagbladet:

”Man kan med fog påstå att vi i Sverige betalar för att svenskan kommer att få en sämre ställning gentemot den starkare engelskan… De viktiga nyanserna i ett gemensamt samhällsspråk är hotade.” Så skriver över 200 undertecknare i ett öppet brev till regeringen (SvD 29/12 2022). De varnar för utvecklingen i grund- och gymnasieskolor, där engelskan vinner mark på bekostnad av svenskan.

Även Expressens ledarartikel ”Sverige blir dummare av all engelska” den 7 januari  var en slags uppföljning till Språkförsvarets öppna brev.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hyllningssång till isländskan:

Á vörum okkar verður tungan þjál,

þar vex og grær og dafnar okkar mál,

að gæta hennnar gildir hér og nú,

þad gerir enginn – nema ég og þú.

I översättning:

På våra läppar blir språket smidigt,

där växer och trivs vårt språk,

att värna det gäller här och nu,

det gör ingen annan än jag och du.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Värmlands Folkblad 11/1 2023

Språkförsvarets styrelse med flera: Säkra svenskan som undervisningsspråk! – Skillingaryd.nu 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Engelskan hotar på sikt sammanhållning och demokrati – Folkbladet 8/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Nya Wermlands-Tidningen 5/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenska som förstaspråk i skolan måste säkras" – Dagens Nyheter 3/1 2023

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Säkra svenskan som undervisningsspråk - Smålands-Posten 1/1 2023 och under annan rubrik i  Blekinge Läns Tidning (låst)

Horace Engdah och Björn Ranelid vill rädda det svenska språket – Dala-Demokraten 30/12 2022 (låst)

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: "Svenskans ställning  i skolan måste stärkas" – Svenska Dagbladet 29/12 2022

Språkförsvarets styrelse med undertecknare: Svenskan måste bli skolans förstaspråk – Expressen 29/12 2022

Bernt Abrahamsson m.fl.: Säkra svenskan som undervisningsspråk – Östersunds-Posten 28/12 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)