SVAR PÅ INSÄNDARE. Det vore en dålig idé att göra engelska till ett gemensamt språk inom Europeiska unionen. Den torftiga användningen av engelskan i EU:s debatter tråkar ut medborgarna, skriver C-G Pernbring. Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Angående insändaren ”Gör engelska till ett gemensamt EU-språk” undrar jag verkligen om det vore en bra idé. Varje EU-lands identitet och kultur riskerar i så fall att försvinna. Varför bara fokusera i EU på näringslivet och exportindustrin?

En engelsman sade för ett par år sedan till mig: ”Ni svenskar är så besatta av engelskan, att ni nog borde införa engelska som officiellt språk i landet” (Sverige).

Nu till en annan sida av engelskan. Engelska är inte alls så lätt som många inbillar sig. För ett par veckor sedan följde jag en debatt i EU-parlamentet i SVT. Då och då får vi se tv-direktsändningar från EU i Bryssel eller Strasbourg med officiella tal och framträdanden av EU-ministrar och politiker.

De flesta av dessa EU-representanter använder fortfarande engelska språket, trots att Storbritannien inte längre är medlem. Officiellt datum för Brexit var den 31 januari 2020, men ändå verkar det som om engelskan fortfarande lever kvar i EU och till och med blivit EU:s första officiella språk.

Det är emellertid pinsamt att ständigt höra EU-ministrar och delegater från olika EU-medlemsländer tala undermålig och skröplig engelska i dessa sammanhang. Vid längre anföranden blir det ju bara trist och långtråkigt. Man tappar så att säga tråden i talen.

Jag förstår inte varför EU-ministrar, delegater och politiker inte i större utsträckning använder sig av simultantolkning eller -textning i stället, det vill säga att man framför sitt anförande på modersmålet i EU-parlamentet som samtidigt blir simultantolkat till EU:s 24 officiella språk.

Det är trots allt bättre, anser jag. (EU förfogar för övrigt över en alldeles utmärkt och omfattande tolk- och översättningsservice.)

Däremot talar kommissionsordföranden, tyskan Ursula von der Leyen, en perfekt, accentfri engelska. Dessutom behärskar hon franska lika bra.

Jag har ibland ställt mig frågan: Varför kräver inte Storbritannien någon typ av ekonomisk kompensation eller hyra för att EU fortfarande verkar ha engelska som första officiella språk? Kanske ett tips till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak?

C-G Pernbring

(Insändaren publiceras igår i DN:s nätupplaga)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hårdsmält mat verkar serveras på en restaurant i Göteborg och knappast vegetariskt heller.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

I Hallandsposten från den 17 november finns två helsidor med reportage från förskolor i mångkulturella områden i Halmstad. Där använder barnen ofta spontant engelska sinsemellan. Lärarna är oroade men kan inget göra, trots att de är medvetna om att det är svenska som ska vara utbildningsspråket. De är rädda att barnens förmåga kommer att vara för svag, när de börjar i första klass. De när en – orealistisk – förhoppning om fler pedagoger, idag tre på tjugo barn. Man tycks överens om att förbud mot engelska är fel väg att gå. Istället måste svenskan uppvärderas. Här skulle SPRÅKFÖRSVARET kunna komma in med ett befruktande förslag som går ut på obligatoriska och fasta undervisningstimmar varje vecka med ”lustfylld” svenska som ”Fyra myror är fler än två elefanter”. Denna styrda undervisning skulle sedan kunna följas upp med anknytande lekar på annan tid i förskolan. T ex!

Med engagerad hälsning

Bo

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De flesta internetanvändare känner till Google Translate, men betydligt färre känner förmodligen till DeepL, ett nytt översättningsprogram. Personligen anser jag att det senare översättningsprogrammet är bättre än Google Translate, som dock förbättrats avsevärt under senare år. Jag har översatt ingångstexten på Språkförsvarets webbplats från svenska till engelska med båda programmen för jämförelse. Skillnaderna i fråga om översättningarna av denna text verkar dock vara marginella. Givetvis måste alla maskinöversättningar fortfarande korrekturläsas innan publicering, men numera är maskinöversättningar godtagbara i varje fall i fråga om förståelse när man översätter från språk som man själv egentligen inte förstår.

Per-Åke Lindblom

Varför breder engelskan ut sig på svenskans bekostnad? Varför använder svenska myndigheter sig överhuvudtaget av engelska beteckningar på olika enheter, byggnader, projekt och evenemang?

Borde det inte vara en garanterad rättighet att få t.ex bruksanvisningar och resevillkor på svenska i Sverige?

Varför visas så många långfilmer på engelska och så få på svenska och andra språk i svensk tv? Varför är så många reklaminslag i tv och i andra massmedia i Sverige på engelska?

Är det helt självklart att 90 procent av alla avhandlingar ska skrivas på engelska vid svenska universitet, vilket numera sker? Verkar det inte lite bakvänt att föredrag och seminarier hålls på engelska, trots att alla förstår svenska?

Förlorar inte svenskspråkiga på att svenska företag går över till engelska som koncernspråk?

Går inte kunskap förlorad när engelska införs som första undervisningsspråk vid svenska skolor?

Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med "Hawks" i stället för "Hökar", eller att svenska tv-program ges titlar som "Cold case Sverige"?

Om du tycker att dessa frågor är relevanta, borde nätverket Språkförsvaret och denna webbplats intressera dig.

Språkförsvaret inser naturligtvis engelskans gångbarhet som internationellt andraspråk, men engelskans nuvarande ställning som världsspråk hotar också på sikt andra språks fortlevnad, däribland svenskans. Detta är ingen ödesbestämd utveckling, men kräver opinionsbildning för att vändas.  

DeepL:s översättning:

“Why is English spreading at the expense of Swedish? Why do Swedish authorities use English names at all for various entities, buildings, projects and events?

Shouldn't it be a guaranteed right to receive, for example, user manuals and travel conditions in Swedish in Sweden?

Why are so many feature films shown in English and so few in Swedish and other languages on Swedish television?

Why are so many advertisements on television and in other mass media in Sweden in English?

Is it self-evident that 90% of all theses should be written in English at Swedish universities, as is now the case?

Doesn't it seem a bit backwards that lectures and seminars are held in English, even though everyone understands Swedish?

Do Swedish speakers not lose out when Swedish companies switch to English as their corporate language?

Isn't knowledge lost when English is introduced as the first language of instruction in Swedish schools?

Is it not proof of poverty that Swedish sports clubs are given names like "Hawks" instead of "Hökar", or that Swedish television programmes are given titles like "Cold Case Sweden"?

If you think these questions are relevant, you should be interested in the Språkförsvaret network and this website.

Språkförsvaret of course recognises the viability of English as an international second language, but English's current status as a world language also threatens the long-term survival of other languages, including Swedish. This is not a fateful development, but it requires advocacy to reverse it. “

Google Translates översättning:

"Why is English spreading at the expense of Swedish? Why do Swedish authorities use English designations at all for various units, buildings, projects and events?

Shouldn't it be a guaranteed right to get e.g operating instructions and travel conditions in Swedish in Sweden?

Why are so many feature films shown in English and so few in Swedish and other languages on Swedish television?

Why are so many commercials on television and in other mass media in Sweden in English?

Is it completely obvious that 90 percent of all dissertations must be written in English at Swedish universities, which is currently happening? Doesn't it seem a little backwards that lectures and seminars are held in English, even though everyone understands Swedish?

Aren't Swedish-speakers losing out when Swedish companies switch to English as the corporate language?

Isn't knowledge lost when English is introduced as the first language of instruction at Swedish schools?

Isn't it proof of poverty that Swedish sports clubs get names like "Hawks" instead of "Hökar", or that Swedish television programs are given titles like "Cold case Sweden"?

If you think these questions are relevant, the Language Defense network and this website should interest you.

Language defense naturally realizes the viability of English as an international second language, but English's current position as a world language also threatens the survival of other languages in the long term, including Swedish. This is not a fateful development, but requires advocacy to be reversed."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I artikeln De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare i Skolvärlden skriver Mikael Bergling apropå Internationella engelska skolans ekonomiska läge:

”En annan ekonomisk framgångsrik friskolekoncern på den svenska skolmarknaden är Internationella engelska skolan (IES), som under de senaste fem åren gjort ett rörelseresultat på cirka 1,1 miljarder kronor.

Enligt den senaste bokslutskommunikén (1 juli 2019–30 juni 2020) steg omsättningen under året med drygt 10 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till cirka 393 miljoner kronor.

Bolagets vd Anna Sörelius Nordenborg skriver i kommunikén att bolagets svenska verksamhet inte har påverkats finansiellt av pandemin och att intäkterna per elev under året ökade med 3,8 procent samtidigt som kostnaderna per elev bara steg med 2,9 procent.

'Personalkostnaderna har påverkats positivt av den sjuklöneersättning som erhållits från staten under coronapandemin och negativt av ökade vikariekostnader. Netto är personalkostnaderna opåverkade. Utbudet av legitimerade lärare på den svenska skolmarknaden fortsätter att vara lägre än efterfrågan men löneglidningen i marknaden har ändå minskat.'

Störst ägare i Internationella Engelska Skolan, som är på väg att köpas ut från börsen, är de Luxemburgbaserade bolagen Bock Capital och Paradigm Capital AG samt Barbara Bergström.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jonna Jinton - Dimmornas visa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vilsevägar har jag vandrat,

vilsevägar har jag lämnat.

Skogen har berättat om hemliga vägar,

synliga endast för de förhoppningsfulla

eller de sörjande.

Vilka vägar väntar?

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Insändaren publicerades den 20/11 2022 i Sydsvenskan)

Vi besöker gärna Malmöoperan. Vi brukar köra ner några gånger om året från Helsingborg till operan för att njuta av fin operasång och musik. Operan har under åren presenterat många utmärkta operaföreställningar av välkända kompositörer som  Mozart, Verdi, Puccini, Rossini, Donizetti med flera.

Alltid perfekta program! Ingenting alls att klaga på. I pauserna serveras enklare måltider med kaffe eller vin.

Givetvis använder operan också modern teknik så kallad "övertextning" (via franskan "surtitré"), det vill säga översättning till svenska vid alla föreställningar. 

I söndags såg vi den kända operan Romeo & Juliette (Julia) av fransmannen Charles Gounod. Hela operan sjöngs därför på franska.Den är baserad på William Shakespeares verk Romeo & Julia. Operan komponerades år 1867.

För första gången observerade jag att operan denna gång översattes både till svenska och till engelska.

Det ska ju alltid vara internationellt så det förslår, eller hur? Under alla mina besök på operan har jag då aldrig träffat några engelsmän/amerikaner i foajén eller i salongen.

Däremot brukar många danska operaintresserade besöka Malmöopera. Många gånger kan vi se flera danska turistbussar utanför operan med operabesökare.Då och då har jag faktiskt även hört tyska i foajén eller i kapprummet. Varför inte då också översättning till danska eller till och med till tyska? Visst kan säkert både danskar och tyskar engelska idag. Men mycket av översättningen till engelska är ganska avancerad. Klarar då alla danskar (tyskar) att snabbt läsa och förstå denna översättning? Dessutom måste vi väl även tänka på skandinaviskt/nordiskt samarbete?

C-G Pernbring       

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                              

Denna text stammar från det finlandssvenska språkområdet, men kan naturligtvis utvidgas med dialektala och slangord från denna sida av Östersjön.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)