Pepes mode i Bolnäs ägnar sig åt realisation - inte "sale"!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se också föregående blogginlägg!  Trump har nyligen ”korrigerat” Obamas beslut att låta berget Mount McKinley i Alaska återfå sitt ursprungsnamn, Denali.  Om Trump vore konsekvent, borde han i så fall också ta initiativ till att döpa om nästan hälften av USA:s delstater.

•    Alabama: Ursprunget är choctawspråk och betyder "jag röjer snårskog"
•    Alaska: Kommer från aleutiska och betyder "stort land"
•    Arizona: Har möjliga ursprung från O'Odham och papago, men den vanligaste tolkningen är från spanska
•    Arkansas: Troligen från sioux och betyder "sydvindens folk", men detta är osäkert
•    Idaho: Ursprunget är shoshone och betyder "solen kommer från bergen"
•    Illinois: Kommer från algonkinska och betyder "de är män".
•    Iowa: Ursprunget är sioux och betyder "märg"
•    Kansas: Kommer från sioux och betyder "vindfolket"
•    Minnesota: Ursprunget är sioux och betyder "grumligt vatten"
•    Mississippi: Kommer från sioux och betyder "vattnets fader"
•    Missouri: Ursprunget är sioux och betyder "stora gyttjefloden"
•    Nebraska: Kommer från oto och betyder "platt vatten"
•    Oklahoma: Ursprunget är choctaw och betyder "rött folk"
•    Texas: Kommer från caddo och betyder "bundsförvanter"
•    Utah: Ursprunget är uto-aztek och är uppkallat efter ute-indianerna
•    Wisconsin: Ursprunget är chippewa och betyder "vattensamling"
•    Wyoming: Kommer från muneespråkets ord xwé:wamənk, som betyder "på den stora älvens flatsida".

Några delstater som saknas i denna sammanställning är North Dakota, South Dakota och Delaware. Totalt är det 24 delstater vars namn har sitt ursprung i språk som talats av Nordamerikas ursprungsbefolkning. Svaret har hämtats från Perplexity. Några delstater har spanska namn och åtminstone en ett franskt.

Det finns dessutom en uppsjö av naturnamn i USA, d.v.s namn på berg, floder och sjöar, som stammar från ursprungsbefolkningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg på sin plattform X föreslog Elon Musk att Engelska kanalen, som skiljer Storbritannien från resten av Europa, skulle döpas om till ”George Washington Channel”. Inlägget, som av media klassades som ”bisarrt” och förmodligen ”trolling” (att medvetet utlösa en verbal dispyt på sociala medier), analyseras av Alexandra Kedves i den schweiziska tidningen Tagesanzeiger. Musk ses som en del av en bredare trend där språk och geografiska namn används som politiska verktyg för att utöva inflytande eller provocera. Denna trend är också tydlig i den nya Trump-administrationen i USA. Den 23 januari upphävde Donald Trump ett beslut av Barack Obama att ändra namnet på berget ”Mount McKinley” till ”Denali”. Denali var det namn som de nordamerikanska urinvånarna i Koyukon-stammen använde för berget i Alaska. Mexikanska golfen döptes också officiellt om till Amerikanska golfen genom ett dekret från Trump. Alexandra Kedves tolkar detta beteende och Trumps fokus på språkpolitiska förändringar som en ”distraktion från viktigare frågor”. Enligt Kedves kan riktade namnbyten till och med uppfattas som en form av maktutövning eller kulturellt våld.

Källa: Tagesanzeiger

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Amanda Ginsburg - Flykten från vardagen

Söndagens svenskspråkiga dikt

Verklighet

Verklighet -
vad är det?
Är den utanför mig
eller inuti mig?

Om den är utanför
är den just nu grå och trist.
Jag skulle knappt stå ut med den
om inte verkligheten inuti mig fanns.
Ibland är den
min verkligaste verklighet!
Alla regnbågens färger
dansar innanför mina ögonlock.

Och glädjen sjunger -

Kaj Beckman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På 1980-talet lärde man invandrare att bli svenskspråkiga vid Riksbyskolan.

På 2000-talet lär man svenskar att bli engelskspråkiga vid samma skola - Allt bekostat av svenska skattebetalare och till fromma för obskyra utländska ägare, då vinstreglering saknas. Språkbyte "på köpet"! Fint som snus?

Då ska vi dessutom komma ihåg att svenska elever sedan flera årtionden tilbaka tillhör den absoluta världstoppen vad gäller engelskkunskaper bland icke-modersmålstare redan vid reguljär svenskspråkig undervisning, där engelskan alltså läses som ett enskilt ämne.

Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I höghuset där jag bor har jag noterat denna behandlig av det absoluta flertalet av de klisterlappar som finns uppsatta i hissarna i fler än tio portar. Jag tolkar det som att många i huset anser att information på svenska är tillräckligt. Jag håller med!

Också språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Svensson och Ola Håkansson skriver i Universitetsläraren den 27 januari bland annat:

”Det finns flera skäl att internationalisera högre utbildning. Men internationalisering är inte detsamma som anglifiering. Att undervisa på ett språk som inte är studenternas förstaspråk går ut över utbildningens kvalitet. Därför måste engelskans utbredning på svenska grundutbildningar begränsas av pedagogiska skäl, skriver Ola Håkansson och Peter Svensson.

Internationaliseringen av universitet och högskolor har länge varit en viktig strategisk fråga på svenska lärosäten och inom utbildningspolitiken. Och internationaliseringen för mycket gott med sig. Den gör forskningsresultat mer tillgängliga och studentutbyten möjliga, och den ger både forskare och studenter en större internationell arbetsmarknad. En hög internationell rörlighet bland forskare är dessutom ofta gynnsam för att förebygga isolering och intellektuell inavel.

Men i internationaliseringsivern på svenska lärosäten blandas internationalisering samman med globalisering. Medan internationalisering handlar om samarbete mellan nationer och kulturer innebär globalisering ett slags anpassning till en dominerande kultur eller – som i det här fallet – ett dominerande språk. Medan internationalisering grundas i en strävan efter mångfald beträffande litteratur, språk och kultur, bygger globalisering på standardisering och homogenisering.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)