Senaste inläggen
Ur Sverker Sörlins bok ”Till bildningens försvar” citerar jag:
”….. Vi vill bevara öppenheten. Men hur skall den kunna bevaras utan att vår förmåga att se klart och skilja mellan klokhet, dumhet och ren propaganda eroderar i de mediala bubblor vi är instängda i?
Det svar som intresserar mig är kunskap. Det finns förstås andra, men utan kunskap blir hanteringen av dessa utmaningar strängt taget omöjlig. Jag talar då inte i första hand om forskning, utan om kunskap hos medborgarna. Dess verkliga betydelse för oss är det arbete den gör för att hålla samhällen samman, skänka medborgarna en någorlunda gemensam förståelse av världen och samhället – en grund vi kan stå på tillsammans för att forma, förändra och förbättra. Kunskap gör, att vi kan bygga samhällen med trygghet och frihet, och säkra en klokare relation till livsbetingelserna runtomkring oss.
Vi måste kunna veta tillsammans. Det är detta jag kallar bildning.”
I språkligt sammanhang är min tolkning av Sverker Sörlin följande:
--- Att ”veta tillsammans” i Sverige betyder, att man skall kunna god svenska och därmed kunna göra sig förstådd och bemött i tal och skrift inom alla samhällets områden och sektorer. Svenska språket skall vara en självklarhet. Bristande kunskap i svenska vid en längre tids vistelse i Sverige är brist på bildning.
--- Att ”veta tillsammans” i Norden betyder, att man som svensk i tal och skrift skall kunna förstå och göra sig förstådd på norska och danska. Om förutsättning finns i hemmiljön skall finska också omfattas. Att använda engelska vid mellannordiska kontakter är brist på bildning.
--- Att ”veta tillsammans” i Europa betyder, att man som svensk i tal och skrift skall kunna förstå och göra sig förstådd på helst två av språken tyska, franska, italienska eller spanska utöver engelskan, gärna kryddat med något östeuropeiskt eller baltiskt språk. Bästa överraskningen internationellt är att bjuda på kunnande i värdlandets språk, och utländska personer på svenska skall berömmas. Enbart engelska vid alla europeiska kontakter ger en ytlighet i allt umgänge och är i grunden en brist på bildning.
--- Att ”veta tillsammans ” i världen betyder, att beroende på verksamhet, ju mer man lär om lokala förhållanden, och särskilt språk, desto bättre förutsättning finns att förstå lokala sammanhang. Skapande och enbart vistelse inom västerländska engelskspråkiga umgängesbubblor är brist på bildning.
--- God bildning är också att stödja de svenska minoritetsspråkens överlevnad och utveckling i de lokala områden inom Sverige, där de har sin utbredning.
Därför är jag medlem i Språkförsvaret!
Lars Fredriksson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Marcus Warnby, språkforskare vid Göteborgs universitet, undersöker och presenterar svenska gymnasieelevers förståelse av engelska inför högskolestudier. En stor del av kurslitteraturen för studenter är ju numera på engelska, även om undervisningen sker på svenska.
Resultaten i hans doktorsavhandling borde bli mer kända, och oroa fler. Det visar sig nämligen i de omfattande ordkunskapstester som han genomfört, att enbart en mindre del av de elever som fått betyg i Engelska 6, som ska förbereda för högskoleengelska, klarar av att läsa och förstå texter tillräckligt bra. Betoning på akademisk engelska och det ordförråd det kräver saknas nämligen i just den kurs som skall ge den nödvändiga grunden.
Detta är bara ett av många feltänk med den överdrivna betoningen på engelska inom högskolevärlden, alltså. Utan förståelse av mer än 90 % av orden i en text förstår man nämligen bara ungefär, eller knappt. Detta har ju konstaterats i många olika undersökningar.
Olle Käll
Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”Opinionsinstitutet Pew Research har frågat invånarna i 23 länder vad de uppfattar som viktigast för den nationella identiteten.
Ingenting är viktigare än språket. Nio av tio svenskar värnar om det svenska modersmålet – och där ligger svenskarna i linje med invånarna i många andra länder som Polen, Tyskland Italien, Spanien och Storbritannien.
Framför allt avviker svenskarna i undersökningen i synen på födelseland och religion. I de flesta av länderna i undersökningen uppger en majoritet av de tillfrågade att det är viktigt var man kommer från…
Men endast 19 procent av svenskarna i mätningen – knappt två av tio – tycker att födelselandet spelar roll för den nationella identiteten. Det är i linje med tidigare undersökningar från Pew Research. Andelen migranter i Sverige lyfts fram i rapporten som en förklaring.”
Men vissa politiker i Sverige, särskilt inte de som har öppnat dörren för expansionen av engelskspråkiga friskolor, värnar i praktiken inte om det svenska språket.
Läs vidare här!
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”Bamba” och ”sork” – har du koll på de här tio orden från olika delar av Sverige? Testet utgår från kunskapsbanken hos Institutet för språk och folkminnen.
Gå vidare hit!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
285 lärare publicerade den 28 april 2022 ett upprop i Expressen, i vilket det bland annat hette:
”Den svenska skolan möjliggjorde en gång i tiden klassresor. Skolan var bra på att få majoriteten elever att lyckas – även barn utan studiebakgrund. Idag har Sverige den mest ojämlika skolan av alla nordiska länder. Svensk skola slits isär.
I stället för en sammanhållen kompensatorisk skola har vi har idag börsnoterade bolagsskolor, koncerner med fejkade vapensköldar, skolor som kallar sig internationella och som har undervisning på annat språk än svenska (min fetstil). Vi har religiösa skolor med tveksam värdegrund.
Vi lärare vill inte ha det så här längre. Vi kräver en förändring. Vi kräver att ni politiker ser till att åtgärda de institutionaliserade, korruptionsfrämjande defekter ni själva byggt in i skolsystemet så att vi lärare kan fokusera på att undervisa Sveriges barn. Och slippa skriva artiklar som denna i framtiden.”
Läs vidare här!
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Ellen Krauss - Inatt (Inget stoppar oss nu)
Söndagens svenskspråkiga dikt
Dina kärleksfulla händer
skulpterar min kropps linjer
din mun formar ord
mjukare än smältande snö
rinnande
ur din själs innersta djup.
Hur blir jag värdig
denna kärlek?
Margot Sachitzki
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"