Konsumentverket/KO

Box 48

65102 Karlstad

Begäran om tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan

Språkförsvaret uppmanar härmed Konsumentverket att genomföra ett tillsynsärende i fråga om Internationella Engelska Skolan (IES) för vilseledande marknadsföring.

Bakgrund

På sin webbplats påstår IES:

”We believe fluency is best achieved through language immersion. Up to half of the education at Internationella Engelska Skolan is delivered through the English language, by native English-speaking teachers.”

Här påstår IES att undervisningen vid IES kommer att leda till att eleverna talar engelska flytande och att detta sker genom ett s.k språkbad.

I Kanada – och även i Finland – är det vanligt med språkbad (language immersion) som en metod för att lära sig eller förbättra sitt andraspråk, vanligtvis antingen franska eller engelska beroende på regionen. Denna metod innebär att personer fördjupar sig i språket genom att omge sig med det i olika sammanhang.

Generellt sett syftar språkbad till att skapa en miljö där deltagarna konstant utsätts för det målspråk de vill lära sig och där de har möjlighet att använda det i olika sammanhang. Detta anses främja en djupare och snabbare inlärning jämfört med mer traditionella metoder.

Men den stora skillnaden mellan Kanada och Finland å ena sidan och Sverige å den andra är att de förstnämnda länderna är officiellt tvåspråkiga och att Kanada och Finland inrymmer en franskspråkig respektive en svenskspråkig minoritet, båda territoriellt koncentrerade. Tvåspråkigheten är utbredd, särskilt i de regioner i Kanada och Finland, där franska och engelska respektive svenska och finska förekommer sida vid sida. Den situationen existerar inte alls i Sverige. Engelska har inte ens status av minoritetsspråk i Sverige; engelskan förekommer inte som modersmål i territoriella koncentrationer överhuvudtaget och IES har inga möjligheter att tvinga elevernas föräldrar att tala engelska med barnen eller tvinga eleverna att välja sitt umgänge på fritiden enligt språkliga kriterier. Därför är språkbad en helt missriktad term i IES marknadsföring och påminner om de överord, som flitigt används av exempelvis kosmetikaföretag i deras marknadsföring.

Begäran om prövning

- IES påstår, att undervisningen leder till elever med förmåga till flytande engelska

– IES påstår, att detta sker genom språkbad

– Vi hävdar, att IES inte kan leverera en undervisningssituation, som säkerställer ett språkbad, och därmed förmåga till flytande engelska

– Förutsättningen för ett språkbad är att konstant vara omgiven av det avsedda språket. Enligt myndighetsregler från Skolverket får undervisningsspråket (engelska) högst utgöra 50 procent av den totala undervisningen på grundskolenivå. Till detta kommer fritiden, som är utanför IES kontroll och sannolikt inte bedrivs på undervisningsspråket (engelska).

- Vi begär prövning av att IES löfte om förmåga till flytande engelska genom språkbad faktiskt är vad IES levererar enligt gällande konsumentlag.

Språkförsvarets styrelse

18/1 2024

(Denna nätdabok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ack ja, den idrotten! Nu är det minsann dags igen för namnbyte i Stockholm/Solna. Det nya namnet "Strawberry arena" är  väl minst det tredje namnet på National- och AIK arenan i Solna sedan den invigdes i oktober år 2012. Finns det inga gränser inom idrotten idag? Nu byts det olämpliga namnet "Friends arena" ut mot det nya löjliga namnet "Strawberry arena". 

Det är ett riktigt fånigt namn på en fotbollsarena, tycker jag. Vad har Strawberry (Jordgubbe) med fotboll att göra? Jag ser ingen alls koppling till fotboll i detta fall. Absolut inte! Det är bara skrattretande! Vad kommer utländska fotbollslag och gäster att tänka? Exempelvis de tyska fotbollslagen kommer kanske att tänka, varför inte "Erdbeere arena" istället? De drar kanske slutsatsen att då är det kanske bara engelska lag som är välkomna att spela mot svenska lag på Strawberryarenan i Solna/Stockholm?

Är det inte snart tid för våra passiva politiker och myndigheter att förbjuda denna typ av olämpliga och löjliga namn på offentliga byggnader och idrottsarenor. Så får det inte fortsätta! En regel borde vara:

"Namn på offentliga byggnader, idrottsarenor eller annat i den allmänna miljön, ska inte kopplas till kommersiell verksamhet som privata varumärken".

Nej, ge nu genast ett trevligt och lämpligt namn på Nationalarenan i Solna. Ett namn som stockholmarna och solnaborna kan identifiera sig med. Eller varför inte en hyllning till en mycket duktig  före detta AIK spelare:"Garvis" (Carlsson) dvs. Garvisarena!

Det behövs tydligen ytterligare ett namnbyte i Solna, tycker undertecknad.

C-G Pernbring

Helsingborg

(Denna text publicerades också som insändare under annan rubrik i Aftonbladet den 24/1 2024)

(Denna nätgdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har just nu problem med webbplatsen. Texten har vanställts på webbplatsen och vi kan inte ens logga in på webbplatsen för att uppdatera den. Vi hoppas att webbhotellet kan åtgärda problemen så fort som möjligt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Mikael Wiehe - Ni som tjänar på krig

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Ni som tjänar på krig

Ni som tjänar på krig

Och på att människor dör

Ni som tillverkar vapnen

Som slår ihjäl och förstör

Ni som säljer gevären

Och kanonerna med

Jag vet var ni finns

Och jag vet vem ni är

Ni sitter bakom skrivbord

I eleganta kvarter

Och ni leker med världen

Som om världen var er

Sen är det alltid nån annan

Nån annan än ni

Som ska marschera och dö

I era smutsiga krig

Ja det är alltid dom unga

Som ni skickar till slakt

Medan ni sitter hemma

I era slott och palats

Och ni talar om ära

Och ni talar om mod

Men det enda dom får är ångest:

Och gyttja och blod

Ja ni hycklar och ljuger

Och ni kör era spel

Men jag ser rakt igenom

Era lögner och svek

Ni talar om frihet

Och om demokrati

Och så handlar det bara

Om simpel profit

Och ni skickar missiler

Mot kvinnor och barn

Mot gamla och sjuka

Som inte har nåt försvar

Ni är liksom gamar

Som lever på lik

Fast ni slipper  ju höra

Dom sårades skrik

Och ni hotar vår framtid

Och våra ofödda barn

Med bakterier och gifter

Med plutonium och uran

Och ni kanske har pengar

Och ni kanske har makt

Men det enda jag känner

För er är förakt

Jag måste ställa en fråga

Tror ni silver och guld

Kan köpa er fria

Från ansvar och skuld

Tror ni era mäktiga vänner

Kommer att va er till hjälp

Den dan när ni brinner

I helvetets eld

Ja jag hoppas ni dör

Och att det inte går fort

Att ni får pinas och plågas

För det ni har gjort

Och den dagen ni dör

Blir en underbar dag

Och jag ska gå dit där ni ligger

Och jag ska pissa på er grav

Bob Dylan översatt från engelska till svenska av Mikael Wiehe.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Nilsson skrev i Landskrona Direkt den 13 december:

”Efter att Skolinspektionen har gått igenom de över 5000 anmälningar om missförhållanden på landets skolor har ETC publicerat deras lista på de 125 värsta skolorna (13/12-23), dvs de med flest anmälningar. Anmälningarna gäller kränkningar, mobbing, hot, misshandel mm.

På 22:a plats ligger Internationella Engelska Skolan i Landskrona. Alltså 22:a värsta i landet.
Seminarieskolan ligger på 114:e plats.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten bygger på ett pressutskick från Morfem förlag – här något redigerad)

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Trots detta saknas en seriös debatt om språkval – frågan om undervisningsspråk behandlas i princip som ett ickeval, eller som en fråga om certifieringar och rankingar i stället för en fråga om lärande, pedagogik och kvalitet.

Hur det kan komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat?

Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen:

Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.

Håkansson och Svensson har gått igenom forskningen om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Den bild som framträder visar en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.

Det borde vi prata mer om.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.

På engelska förstår jag ungefär

Om anglifieringen av svensk högre utbildning

Ola Håkansson & Peter Svensson

ISBN 978-91-88419-37-8

190 sidor

Utkommer 18 januari

För kontakt med författarna eller recensionsexemplar, vänd er till

Maria Sjödin, Morfem förlag:

Morfem

Birkagatan 23

113 39 Stockholm

0709-40 0028

info@morfem.se

0709-40 00 28

Pressutskicket i original finns också publicerat på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)