Sproget splitter
Sproget samler
Brug det med omhu
Før tankerne ramler

Jørgen Christian Wind Nielsen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

INSÄNDARE. Det synes som att myndigheter och massmedier tror att det räcker att rädda jorden genom att tillverka bilar och vindkraftverk ”hållbart”. Ord som detta används så ofta att de har blivit ett innehållslöst mantra, skriver Annika Rullgård.

Ett ord som ständigt dyker upp så snart klimatet och miljöförstörelsen kommer på tal är ”hållbar” – och då så gott som alltid tillsammans med orden ”grön” och ”förnyelsebar”.

Dessa ord använts så ofta att de har blivit ett innehållslöst mantra. Kanske finns det på datorn hos folkvalda, myndigheter, näringslivet och massmedia en tangent som automatiskt lägger in orden ”grön, hållbar och förnyelsebar” i vilken text som helst så snart någon nuddar vid den.

Ordet ”grön” hörs varje gång som någon vill ge sitt företag eller parti en klimatvänlig framtoning. Att säga ”grön” i tid och otid visar bara att vederbörande har tagit plats i den gröna papegojkören utan att för den skull fundera över varför. Gruvor och avfall gynnar inte naturens grönska. Snälla ni, låt ”grön” vara reserverat för ord som ”vårgrönska”, ”grönfink” och ”grönsaker”.

Men ”förnyelsebar” då? Den enda energikällan som kan sägas vara oändlig är solen. Energin från solen måste dock göras om till någon energiform som kan användas av människan. Solenergin blir till vindar som kan driva vindkraftverk. Vindarna är förnyelsebara för det kommer blåsa åt ena eller andra hållet så länge solen finns kvar.

De råvaror som behövs för att bygga vindkraftverk finns dock endast i ändliga mängder och kommer förr eller senare att ta slut, men till dess leder vindkraftverken till fler gruvor och stora mängder avfall. Samma gäller för råvarorna för solcellsanläggningar.

Vad betyder egentligen ”hållbar”? Jag har slagit upp hållbar i Norstedts stora svenska ordbok för att se om det finns någon betydelse för ordet som jag inte känner till. Men tyvärr, där står ”tillräckligt stadig i sin uppbyggnad för att stå emot påfrestningar och då mest om tillverkade saker som leksaker och matvaror eller i överförd betydelse om något som är logiskt korrekt eller tillfredsställande”.

För att förvissa mig om att ”hållbar” på engelska, ”sustainable”, inte har någon bredare betydelse slog jag upp ordet i Websters ordbok. Där finns olika betydelser för ”sustainable” men som i den svenska ordboken finns inga betydelser som täcker tid och rum i den omfattning som är nödvändig för att rädda det som lever på jorden från undergång om inte tillväxten bromsas omgående för att hindra att naturen utarmas och belamras av avfall.

Det synes som att folkvalda, myndigheter, näringsliv och massmedier tror att det räcker att rädda jorden genom att tillverka bilar och vindkraftverk hållbart, det vill säga ”tillräckligt stadigt i sin uppbyggnad för att stå emot påfrestningar och då mest om tillverkade saker som leksaker och matvaror”.

Nej, använder man ordet ”hållbar” måste man ange tiden för hur länge något är hållbart. Gäller utfästelsen om hållbart en vecka, ett år, ett decennium, ett sekel, ett millennium eller längre? För en ost räcker det med en vecka men det är fråga om millennier för att ge kommande generationer möjlighet till ett drägligt liv.

När jag ser små barn känner jag vanmakt över att de, när de växer upp, kommer att möta en värld som vi vuxna har förött med överkonsumtion av både varor och energi. Jag ber alla att ta ansvar för kommande generationer under tusentals år framåt genom att snarast ändra sin livsstil så att både ung och gammal får fortsätta att glädjas åt grönfinkarna och grönsiskorna i vårgrönskan.

Annika Rullgård,

Orsa

(Insändaren publicerades igår i Dagens Nyheter – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sportjournalistiken har länge utgjort en bastion för anglifiering. Desto mera glädjande är det, när någon från insidan av skrået på någon punkt ryter ifrån. Den kände TV-journalisten Jacob Hård var på restaurang den 9e februari och gav sina upplevelser på Twitter:

”Äter på större restaurang i Stockholm. Meny bara på engelska ”för att alla ska förstå”. Kan ni inte ha både en svensk och engelsk? ”Nej vi är för internationella för det” I vilket annat land skrotar man modersmålet och låter den allsmäktiga engelskan ta över?”

”Jag älskar att världen kommer till Sverige; att det finns mat från jordens alla hörn; att människor från andra länder jobbar här. Det jag inte gillar är att vi släpper och ger upp vårt språk för att det är ”hippt” med engelska och tar för givet att alla är bekväma med det”

”Tror du det funkar så i Frankrike, Spanien, Polen också? Ingen service på eget språk?”

Bravo Jacob, och sprid budskapet på TV-sporten!

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I programmet Talkshow i P1 fanns igår tisdag ett inslag om flödet av engelska uttryck i svensk radio. En lyssnare hade samlat in exempel på ”hela ord och meningar som bara kastas in i konversation, ord som har fullt adekvata svenska motsvarigheter”, till exempel: Stressen slår till som en sledge hammer; Fullt medveten that this is gonna fly; Det går inte att copypasta; När en hel marknad leap froggar; Lyxigt att det var så over the top.

Programledarnas kommentarer till fenomenet var ganska lama och tramsiga, tycker jag. En del av uttrycken tyckte de var vanliga och införlivade i språket ex ”peaka” som en av dem använde själv (vad är det för fel på ”kulminera” undrar jag). Annat undrade de vad det egentligen betydde, som ”leap frogga”. Dessutom påpekade en av dem att vad de än säger så sitter de i glashus eftersom programmet heter just Talkshow. Länk till programmet här. Inslaget kommer 15.19 in i programmet.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en nyhetsartikel i Vi Lärare får vi veta:

”Och på Internationella Engelska skolan kämpar många av de 600 som fått arbetstillstånd de senaste tre åren fortfarande på SFI-utbildningen.”

Dessvärre vet vi inte hur många ”många” är – därav rubriken.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

I början av månaden besökte jag er Sky bar på Scandic Hotel i Kiruna. Utsikten var bedårande.

Som svensktalande kände jag mig inte välkommen eftersom skyltar och drinkmeny var på engelska. Dessutom var personalen engelskspråkig. Ett krav måste vara att de, förutom något främmande språk, kan tala svenska.

Besökare från andra länder tycker dessutom att det är mycket exotiskt att se att det finns andra språk än engelska. När gästerna möts av en miljö med texter på svenska och/eller samiska känner de att de är i en ny och spännande miljö, som exempelvis Kiruna i Lappland.

Jag föreslår att ni i till exempel menyerna i första hand använder språken svenska och samiska med engelska som ett tredje alternativ.

Vid besöket fick jag också en känsla av att flertalet besökare, förutom svenskar, var fransk- eller tysktalande så varför inte använda något av dessa språk istället för engelska.

En myt som cirkulerar är att svenskar behärskar engelska som sitt modersmål. Den myten är tyvärr felaktig.

Vänliga hälsningar

Anders Bodén

Samma dag, klockan 13:51 kom detta svar:

Hej Anders,

Tack så mycket för ditt mail, din feedback betyder mycket för oss!

Vi förstår din synpunkt gällande språket och kan hålla med om att det är trevlig på många sätt, att ha menyer och andra skrifter på hotellet i både

svenska och engelska.

Vi kommer se över möjligheten att ha menyer på flera språk i våra restauranger och barer.

Vi hoppas på att snart få välkomna dig igen!

Ha en fortsatt trevlig dag.

Vänliga Hälsningar,

Evelina

Evelina Pedersen

Food & Beverage Manager

Scandic Kiruna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text har tidigare publicerats i denna nätdagbok den 16 februari 2023)

”Författarna beskriver akademisk publicering som en sektor som domineras av en liten handfull globala företag och som struktureras av vad de kallar ’bibliometrisk kolonialism’- en uppsättning sammanlänkade sociala och tekniska infrastrukturer som fördelar och upprätthåller akademisk trovärdighet.

- De uppgifter som produceras av kommersiellt ägda citeringsindex definierar i allt högre grad legitim akademisk kunskap, hävdar författarna.

Enligt boken är de största kommersiella citeringsindexen för tidskrifter Web of Science, som ägs av Clarivate, och Scopus, som ägs av Elsevier. Omkring 90 procent av de tidskrifter som indexeras i Scopus är engelskspråkiga tidskrifter och nästan 80 procent publiceras i Europa och Nordamerika.

– Publicering i prestigefyllda 'high impact'-tidskrifter (tidskrifter med stort genomslag – vår anm.)  kan bytas mot akademisk befordran, anställning och anställningstrygghet, tillägger författarna.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Martin Stensö - När jag målar mitt mästerverk

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lek

Jag tycker om dig, därför att du är barn.

Du trycker på månen, vilken lustig knapp

på världens största grytlock.

Och det är härligt att doppa fingrarna

i ljusgrädden.

Du går väl inte och sliter i björkarnas flätor?

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)