Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 maj 08:00

Programmet Språket sände idag ett inslag som handlade om avskedsfraser på svenska. Ur presentationen:


” Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Lunds Studentsångare - Vårvindar friska


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Ett grönt blad på marken


Grönt! Gott, 

friskt, skönt vått! 

Rik luft, mark! 

Ljuvt stark, 

rik saft, 

stor kraft! 

Friskt skönt 

grönt!


Gustaf Fröding

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 1 maj 20:38

I en artikel i Svenska Dagbladet den 30/4 2021 skriver Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet bland annat:


”Flera körer valde då att framföra ’Vårvindar friska’ bland andra klassiker, inklusive Lunds studentsångare i SVT-sändningen från toppen av en blåsig AF-borg den 1 maj. Bara två dagar senare la föreningen Språkförsvaret upp hela den ursprungliga dikten på sin nätdagbok som ett led i deras kamp för svenska språket, vilket enligt programförklaringen utgör en numera hotad, identitetsskapande ’brygga bakåt i tiden’.

Men vad är det för en gemensam historia ’Vårvindar friska’ förankrar oss i och hur blev denna visa en symbol för svenskhet?”


Uppriktigt sagt förstår jag inte vinklingen här.


För det första publicerades ”Den stackars Anna, eller Moll-toner från Norrland”, som inleds med ”Vårvindar friska” av Julia Christina Nyberg den 3/5 2020 i Språkförsvarets nätdagbok, det vill säga för snart ett år sedan.


För det andra är den enda gemensamma nämnaren mellan de sånger och dikter, som varje söndag publiceras i Språkförsvarets nätdagbok, att de framförs på svenska eller är skrivna på svenska. Det är möjligt att Gunilla Hermansson inte har noterat det, men under de senaste decennierna har allt fler sångare börjat sjunga på engelska i Sverige; svenska artister tävlar till och med med engelska sångtexter i Eurovisionsschlagern. Genom vår löpande publicering i nätdagboken vill vi visa att svenska språket duger utmärkt väl för såväl sång som dikt.


Slutligen; det är inte alls uteslutet att Gunilla Hermansson försöker bunta ihop oss med någon riktning. Hon kan ju försöka hitta den minsta politiska gemensamma nämnaren bakom de senaste fyra publiceringarna av söndagens sång och dikt i nätdagboken.


4/4 Staffan Hellstrand (sång) och Gustaf Fröding (dikt)

11/4 Mikael Wiehe (sång) och Tage Danielsson (dikt)

18/4 Benjamin Ingrosso (sång) och Pär Lagerkvist (dikt)

25/4 Mando Diao (sång) och Erik Blomberg (dikt) 


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 1 maj 08:00

Föreningen Norden skriver:


”Alle har rett til å bruke svensk eller dansk i kontakt med offentlege organ”, heter det i den nye norske språkloven som Stortinget nå har vedtatt. Foreningen Norden er godt fornøyd med dette gjennomslaget.”


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 april 12:36

Detta är en brevväxling mellan Christina Johansson och en företrädare för Utbildningsdepartementet, en brevväxling, som inleddes den 9 april. Det första brevet ligger längst ner.

 

Hej!

 

Kommentar: Om skollagen står i konflikt med språklagen måste skollagen förstås ändras. Det är politikers uppgift att göra detta.


”Det finns alltså inget hinder för att delvis bedriva undervisning på engelska i svensk gymnasieskola så länge man uppfyller skollagens krav och andra bestämmelser. Enligt språklagen (2009:600)  är svenska Sveriges huvudspråk och det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


Hälsningar

Christina Johansson

 

30/4 2021


Hej Christina!


Tack för ditt brev till utbildningsminister Anna Ekström och Utbildningsdepartementet. Som du säkert känner till är det inte möjligt för ett statsråd i regeringen eller för mig som tjänsteman i Regeringskansliet att kommentera enskilda fall men jag kan med detta svar bekräfta att Utbildningsdepartementet har tagit del av dina synpunkter.


När det gäller att bedriva undervisning på engelska i svensk gymnasieskola är det inte reglerat. Det finns alltså inget hinder för att delvis bedriva undervisning på engelska i svensk gymnasieskola så länge man uppfyller skollagens krav och andra bestämmelser. Enligt språklagen (2009:600)  är svenska Sveriges huvudspråk och det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. I läroplanen för gymnasieskolan anges vidare att förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. Tilläggas bör att på en del skolor i Sverige bedrivs också engelskspråkig undervisning inom ramen för International Baccalaureate (IB). IB ingår inte i det svenska skolväsendet utan följer egna läroplaner som tagits fram av den internationella organisationen.


Vänliga hälsningar

Ylva Eresund Rosing

Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten

Utbildningsdepartementet

30/4 2021



Till: Anna Ekström <anna.ekstrom@regeringskansliet.se>
Ämne: IEGS


Hej! 


Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm (IEGS), som bedriver 90 procent av undervisningen på engelska och tio procent på svenska trots att svenska är Sveriges officiella språk, har satt upp skyltar på huvudingången och bakdörren. Dörrskyltarna är till hundra procent på engelska. Inte ens Folkhälsomyndighetens text om coronaviruset och sjukdomen COVID-19 är på svenska. Hur kan detta språkbytesspektakel få fortsätta?!!


Läs gärna Språkförsvarets antologi ”Språkbytesexperimentet i svensk skola - engelska till varje pris?” som publicerades 2020!


Hälsningar

Christina Johansson


9/4 2021


(Denna nätdagbok är inte knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 april 08:00

Läste i förra veckan två artiklar i Sydsvenskan/SDS och Helsingborgs Dagblad/HD där engelska hade använts.


Först en ledarartikel i tidningarna om den misslyckade Superligan i europeisk fotboll. En typ av konkurrent till nuvarande Champions league/Cl. Rubriken löd: Loser league. Det blir ju i översättning Förlorare liga. Rätt rubrik bör vara: Loser-league (med bindestreck) eller Loser's/Losers' league (s- singular/plural apostrof). Det blir i översättning Förlorarens/Förlorarnas liga.


Sedan observerade jag i SDS och HD den 23/4 en stor och påkostad platsannons för sjuksköterskor på uppdrag i Skåne.  Det var en helsida. Företagsnamnet är Proverso. Under rekryteringsbolagets namn finns givetvis en mening på engelska: "Nurse in action". Men blir inte denna mening lite tvetydig?  Oj, vad kan Proverso-sjuksköterskorna kanske också syssla med ..? En bättre neutral variant hade väl varit "Nurse on duty"? Det är i alla fall min åsikt.


Och varför ska snart allting uttryckas på engelska idag? Engelska är ännu inte officiellt språk i Sverige.


C-G Pernbring


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 april 11:57

 


Viking Line hette, för övrigt, också Viking-LINJEN från början.


Borde fortfarande kunna göra det. Svenska är ett officiellt huvudspråk och nationalspråk i  b å d e  Sverige och Finland. Åland är dessutom  e n s p r å k i g t  svenskt!

 

Per-Owe Albinsson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 april 08:00

”Regeringen bör snarast följa Europarådets uppmaning och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk. Det skulle förbättra möjligheterna att bevara älvdalskan. Det skriver fjorton språkvetare i en debattartikel.

 

Vi anser att Sveriges regering bör följa Europarådets uppmaning från december 2020 och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk enligt Europarådets konvention. Vår argumentation stöder sig i huvudsak på tre faktorer, nämligen det stora språkliga avståndet mellan svenska och älvdalska, älvdalskans de facto funktion som språk i Älvdalen i förening med en stark och allmänt omfattad önskan hos talarna att älvdalskan skall få leva vidare. Ett erkännande skulle inte minst ge barn med älvdalska som sitt förstaspråk möjligheten att förverkliga sin lagstadgade rätt att befästa och utveckla sitt språk.”


Läs vidare i Språktidningen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

133 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se