Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 juli 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Robert Broberg - Maria Therese


Söndagens svenskspråkiga dikt


Får jag lämna några blommor


Får jag lämna några blommor – ett par rosor i din vård,

och du må ej varda ledsen, min kära.

Ty de rosorna är komna från en konungagård,

det vill svärd till att komma dem så nära.

Den ena den är vit,

och den andra den är röd,

men den tredje vill jag helst dej förära.

Den blommar inte nu,

först när givaren är död

– den är underlig den rosen min kära.


Den ena den är vit,

och den andra den är röd,

men den tredje vill jag helst dej förära.

Den blommar inte nu,

först när givaren är död

– men då blommar den rätt länge, min kära.


Nils Ferlin

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 25 juli 08:00

Låten "Svag" av Victor Leksell är nu den mest strömmade låten någonsin står det att läsa i Göteborgs-Posten. "Svag" och "mest strömmade", inte "Weak" och "mest streamade" = alla rätt!


Leksell framförde för övrigt samma låt tillsammans med den norska artisten Astrid S i en svensk-norsk version mitt på gamla Svinesundsbron i början av sommaren.


Bra! Mer svenska och nordiskt samarbete och (framför allt) mindre engelska.


Sunt förnuft 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 juli 14:10

Med anledning av regeringens beslut att direktupphandla nattågstrafiken till kontinenten hävdade Thomas Charrier, pressansvarig på Transdev, Snälltågets moderbolag i Dagens Nyheter igår:


”– Det finns krångligheter med järnvägssystemet i Europa som sätter käppar i hjulet för oss operatörer. Våra lokförare måste kunna prata språken som pratas i alla länder (min fetstil) tåget trafikerar. Sådana regler behöver ändras för att göra det lättare för operatörer att köra till kontinenten.”


Med det här resonemanget kunde man också förbjuda biltrafik över nationsgränserna. ”Signalsystemen” – trafikmärken och liknande  – är ju inte helt standardiserade, och skillnaderna i språk ska man bara inte tala om.


Och hur hade Thomas Charrier tänkt sig att språkfrågan skulle lösas?

P.S Förr i världen gick det bättre. Nattåg till Berlin inklusive tågfärja Trelleborg-Sassnitz var det väl ingen som ojade sig för, till exempel.


Anonym


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 juli 11:37

 

Tror verkligen reklambyrån och turistorganisationen att denna annons kommer att öka antalet norska turister till Danmark?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 juli 12:43

Karin Pihl diskuterar i en ledare i Göteborgs-Posten ishockeylaget Frölunda Indians beslut att överväga att byta ut sitt namn och sin logotyp. Vi saxar från artikeln:

 

”Ishockeylaget Frölunda Indians överväger att byta ut sitt namn och sin logotyp. Bakgrunden är att amerikanska Washington Redskins pressats att ta bort den senare delen i namnet. Det anses kränkande mot indianerna, USA:s urinvånare. Företag som sponsrar laget hotar med att dra in sitt stöd om ett namnbyte inte sker.


Att Amerikas urinvånare skulle bli kränkta av ett svenskt hockeylag och tro att namnet och logotypen är sprungen ur illvilja är inte troligt…


Sverige är ett av världens främsta ishockeyländer, och så har det varit sedan 1950-talet. Vi behöver inte ta oss an varje amerikansk symboldiskussion, men vi behöver å andra sidan heller inte ha amerikanska namn på våra idrottsklubbar.”


Språkförsvaret har alltid kritiserat namngivningen av vissa idrottsklubbar som uttryck för fånig och ryggradslös anglifiering. På Språkförsvarets webbplats har det hetat alltsedan starten 2005:


”Är det inte ett fattigdomsbevis att svenska idrottsklubbar skaffar sig namn i stil med ’Hawks’ i stället för ’Hökar’, eller att svenska tv-program ges titlar som ’Cold case Sverige’?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 juli 12:15

Johan Hultkrantz skriver i Forum 2017:

 

”I november träffade jag en känd svensk riskkapitalist på ett börsseminarium, han var på besök i Helsingfors. Han var uppe i S:t Michel veckan före och tyckte det var konstigt att det varken gick att tala engelska eller svenska där. Jag sa till honom ”välkommen till det finska Finland!” Trots att jag har bott i Finland i över 21 år så har jag besökt rätt få medelstora eller större städer där det endast talas finska. Det vill säga tills det senaste halvåret då jag har besökt det finska Finland. Nu känns det som om jag börjar förstå vad som är fel med delar av detta land. Jag tror inte på de vanliga (bort)förklaringarna till att ekonomin inte växer; fel strukturer, för höga löner, för långa semestrar, för bra socialskydd eller självgodheten som utmynnade i Nokias svidande krasch.”


Rubriken är samtidigt en mellanrubik i Hultkrantz text. Den som vill ta del av mer vetenskapliga undersökningar, mera hårda fakta, om språkförhållandena i Finland bör besöka tankesmedjan Magmas webbplats.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 juli 14:32

...när det gäller att slå vakt om och stärka det svenska språkets ställning!


 


Denna folkrörelse finns redan, sedan 15 år tillbaka i tiden och heter Språkförsvaret. Bli medlem du också - det borde varenda svensk som håller sitt modersmål kärt bli.


Det är bara vi svenskspråkiga själva som kan stå upp för vårt språk inför framtiden.


Per-Owe Albinsson,

medlem sedan start


(Denna nätdagbok ät knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 juli 12:00

Är på lägervecka med familjen i Arboga för tredje året i rad! Konstaterar belåtet att i princip all reklam "på stan" är på svenska i år också. Så borde det naturligtvis vara över hela landet!


 

Språkintresserad medborgare 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se