Sundsvalls Tidning berättade den 29 augusti:

”I ett mejl från Engelska skolan får föräldrarna ett medskick som kan uppfattas som påverkan.

’Valet är viktigt för vår skolas framtid, eftersom vissa politiska partier med glädje vill stänga den’.

– Som friskolerektor har jag också rätt att uttrycka min åsikt, säger Pascal Brisson på Engelska skolan.

Ett veckobrev som rektorn Pascal Brisson skickat ut till alla föräldrar förra veckan har väckt uppståndelse. Rektorn skriver bland annat att ’Valet är viktigt för vår skolas framtid, eftersom vissa politiska partier med glädje vill stänga den. Sundsvall utan vår skola är en skrämmande tanke’ och ’Tala positivt om skolan inför barnet’.”

Texten i övrigt ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste ett  intressant reportage om anrika Örenäs slott i Glumslöv i HD den 29 augusti. Den nye ägaren, hotellkedjan ESS, har tagit över Örenäs och genomför just nu en omfattande renovering och restaurering av slottet, där även nybyggnation ingår. Hela arbetet beräknas vara klart i början av 2024. 

Hotellkedjan ESS planerar eventuellt ett framtida namnbyte, det vill säga ett nytt och slagkraftigt namn på hotellanläggningen.

"Vi har bollat historiska namn, men vi har inte bestämt oss," säger ledningen. 

Som Shakespeare en gång utropade i pjäsen Romeo och Julia: "What is in a name....!." (Ja, vad betyder ett namn i sammanhanget?).Varför inte Hotell Örenäs alternativt Örenäs hotell? Örenäs är sedan decennier ett väl inarbetat traditionellt namn på slottet och den vackra parken.

De flesta Glumslövsbor skulle nog mer än gärna uppskatta detta välkända nygamla namn på hotellet. Kanske inte så internationellt, men varför inte för en gångs skull ett enkelt traditionellt svenskt namn på ett hotell? Personligen är jag väldigt allergisk mot "svengelska" eller engelska namn på hotell, offentliga byggnader eller verksamheter, som till exempel SeaU i Helsingborg. 

De flesta utländska besökare här i Skåne och södra Sverige kommer framförallt från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien. De kan utan vidare acceptera ett svenskt namn på hotellet och anläggningen. I Halmstad finns fortfarande det klassiska och välkända hotellet, Hotell Mårtensson. Även svenska namn fungerar tydligen fortfarande på hotell.

Hoppas på ett trevligt och passande namn på nya Örenäs.

C-G Pernbring                      

Helsingborg

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad HD/NST, Landskronasidan den 1/9 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkförsvaret)

...och ännu längre på norska!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man behöver inte gå den omotiverade och onödiga omvägen över engelska.

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolan (IES) hävdar genom sin grundare Barbara Bergström på IES webbplats:

”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet (min fetstil) när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska” (vår översättning).

Därför intresserar det naturligtvis oss i Språkförsvaret hur IES-personalen, som ska se till att eleverna uppnår denna ”totala inre säkerhet”, själv behandlar engelskan. En medlem på Språkförsvarets vänner har nyligen uppmärksammat denna text:

Hon bad också en vän kommentera texten:

"Its" för "It has", men utan elisionsapostrof. "Back in school" och inte "Back at school". Total inner security, eller hur var det nu, Barbara ...?

Och så konsulterade jag en vän, som talar engelska som första och norska som andra språk, och här är hennes analys:

"That is REALLY creepy. Does the school mean to get to know it’s students, or get to “know our students”? The latter sounds positively biblical. Also, why the second set of quote marks? I am astounded. This is nonsense English, from an institution that is paid well over the odds to function properly in that language, and to teach it. I would also have liked a comma after “Well done all…”, but then I’m a purist.

They deserve all the criticism they get. It's a C minus for the school from me."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Varför diskuteras inte svenskans förhållande till engelskan i valrörelsen 2022?

Sveriges riksdag antog enhälligt en språklag 2009, varefter även Island och Norge i Norden har antagit språklagar. Men har denna språklag förmått dämma upp för engelskans fortsatta expansion på svenskans bekostnad? Språkförsvarets svar är nej.

Svenska språket, liksom danska, färöiska, isländska och norska, utgör en fortsättning på – och utveckling av – urnordiskan, har förmodligen talats i minst 2000 år i Sverige. Under denna tid har det påverkats av andra språk, bland annat latin, grekiska, tyska, franska och nu engelska. Dess fortbestånd har dock i grund och botten varit ohotat. Den språkliga mångfalden i världen och varje språk har ett värde i sig. Språket skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är ett sätt att se på livet och verkligheten, en omistlig del av Sveriges historia och svenskars identitet.

I dag hotas emellertid svenskans överlevnad genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning och i det offentliga rummet, det vill säga radio/tv, reklam, namngivning och sociala medier. Detta beror på utvecklingen av satellit-tv, datoriseringen och utvecklingen av internet, den engelskspråkiga massmedieindustrins globala dominans och slutligen engelskans nuvarande ställning som världens lingua franca.

Språkförsvaret hävdar:

Det är helt felaktigt att tillåta förekomsten av skattefinansierade engelskspråkiga friskolor med Internationella Engelska Skolan i spetsen. Dessa språkbytesskolor undergräver i praktiken svenska språkets ställning; dessa skolor har nämligen rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent av lektionstiden i grundskolan och upp till 90 procent i gymnasiet. Det är absurt att ge engelskan denna särställning; i praktiken innebär det ett brott mot språklagen, som stadgar att svenska är Sveriges huvudspråk. Vi har i Sverige absolut inte haft några problem med engelskkunskaperna före kommunaliseringen och friskolereformen. Spetsfördelar i språk på individ-, företags- och nationell nivå kan bara uppnås genom flerspråkig kompetens, inte genom enbart tvåspråkig kompetens. Sverige har inte lyckats exportera sin undervisningsmodell till andra jämförbara länder, inte ens till Norden. Andra jämförbara länder har haft självbevarelsedrift nog att inse att det faktum att låta ett främmande språk tränga ut det egna huvudspråket från skolväsendet är detsamma som ett långsamt språkligt självmord.

Riksdagspartierna blundar systematiskt för detta problem och intar en fullständigt aningslös inställning. Man kan undra varför. Det räcker med att läsa de svar som riksdagspartierna har avgett på Språkförsvarets respektive Språkrådets enkäter.

Vissa partier har under flera års tid ägnat mycken energi åt att plädera för språkkrav för invandrare i samband med medborgarskap. Språkförsvaret är inte emot språkkrav, om de samtidigt ses som både en rättighet och som en skyldighet och inte används i rent exkluderingssyfte. Det intressanta är emellertid att samma partier inte har lyft ett finger emot engelskans expansion i Sverige, speciellt de engelskspråkiga friskolorna. Tvärtom har de ofta på kommunal nivå varit behjälpliga med att kratta manegen för etablering av engelskspråkiga friskolor. De enda invandrare som i stor utsträckning kan klara sig i Sverige utan att lära sig fullgod svenska är engelsktalande. Övriga invandrargrupper måste lära sig svenska för att överhuvudtaget få ett jobb och avancera, vilket det stora flertalet också inser. Inget annat språk än engelskan utgör något hot mot svenskans överlevnad. Det har aldrig hänt i historien att invandring, om det inte har varit fråga om ren erövring med åtföljande massiv invandring, har lett till ett språkbyte i ett land. Tvärtom är det regel att de flesta invandrare assimileras språkligt av majoritetsbefolkningen redan i andra generationen och det absoluta flertalet i den tredje generationen. Fokus är alltså helt felaktigt.

Det är viktigt att försvara den mellannordiska språkförståelsen, eftersom svenska, danska och norska förstås av drygt 20 miljoner människor och fungerar som motvikt till engelskan. Två nödvändiga åtgärder sticker ut. Grannspråksundervisningen i Sverige måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolans högstadium. Dessutom måste det säkerställas att alla nordbor kan se tv-program från de övriga nordiska grannländerna, eventuellt genom att den statliga tv-licensen i respektive nordiskt land gäller för alla länder. Den mellannordiska språkförståelsen har på senare år försämrats, och detta måste Sverige aktivt motverka.

Sist och slutligen: Språklagens tillkomst var viktig, men den har uppenbarligen varit otillräcklig, eftersom engelskans expansion fortsätter i en oroväckande hög takt. Språkförsvaret påpekade redan tidigt vissa brister i språklagen. Den är enbart en skyldighetslag för myndigheterna i stället för en kombinerad rättighets- och skyldighetslag med fokus på den enskilde medborgarens rättigheter. Den har en begränsad räckvidd; den är tvingande enbart vad gäller det allmännas kärnområde, det vill säga i fråga om protokoll, beslut, föreskrifter och andra dokument av liknande karaktär. Lagen omfattar överhuvudtaget inte den privata sektorn och innehåller överhuvudtaget inga sanktioner vid brott mot språklagen. Språklagen är för övrigt förbluffande okänd bland allmänheten, till och med bland politiker.

Språkförsvaret kräver att regering och riksdag skyndsamt tillsätter en bred kommitté, som utreder svenska språkets ställning, språklagens hittillsvarande konsekvenser och hur språklagen ska kunna förstärkas.

Språkförsvarets styrelse

29/8 2022

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Alla har vi väl haft en period i livet då allt utländskt verkade bättre, klokare och mer spännande. Centerpartiets skolpolitiker i Ängelholm Liss Böcker är där nu och önskar sig en sk internationell skola för barnen till de utländska arbetarna på lyxbilsfabriken Königsegg och andra ungdomar som drömmer om en internationell karriär. Men det är ett mycket litet fikonlöv som hon bär fram och som inte kan dölja vad som finns bakom. Hänvisningen till lyx är talande, för vi vet att den sortens skolor ökar segregationen – även om de på pappret är öppna för alla. Då måste man fråga sig om det i dagens svenska samhälle är läge att fördjupa klassklyftorna? Alla förstår nog att syftet är att skapa en oas för barn och ungdom ur högre samhällsklass.

Böckers förslag innebär en ”språkbytesskola”, där all undervisning sker på engelska med undantag för svenskämnet. Vetenskapliga undersökningar har visat att engelskan i sådana skolor förbättras marginellt medan svenskkunskaperna tydligt försämras i jämförelse med normalklasser. I det aktuella fallet handlar det om en högstadieskola och eleverna kommer därför inte att kunna utveckla sitt språk över mellanstadienivån. Det ger en mycket svag grund att stå på för vidare studier. Detsamma gäller både humanistiska och naturvetenskapliga ämnen, vars speciella uttryckssätt och facktermer oundgängligen är nödvändiga att kunna hantera, om man vill bli verksam i Sverige eller Norden.

Är det inte snart dags att sluta se ner på vår egen kultur och vårt eget språk? Samtidigt kunde vi kanske få upp ögonen för att internationell inte automatiskt betyder amerikansk. Framtiden stavas på ett helt annat sätt.

Bo Alvberger

Medlem i språkförsvaret

(Insändaren har publicerats i Helsingborgs Dagblad/NST den 28/8 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Hars Åke Hermansson - Slåttervisa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Augustikväll

När vita dimmor vältra sig bland hässjorna på äng

och åkerskäran skorrar på sin eviga refräng,

då vandra vi i ensamhet på tuvig mosses ren,

där just i dag bland tistlarna min skarpa lie ven.

Ur skogen stiger månen, röd och väldig som en sol.

I fjärran brummar forsen som en trumpen basfiol.

En fågel väcks av våra steg och korsar snabbt vår stråt.

Det lyser ifrån Kärna by och dansfolk drar ditåt. 

Mig är som skulle just i kväll till bröllopsdans vi gå.

Lysmaskarna vid vägen som kulörta eldar stå,

ett stjärnfall tänder då och då sin glimmande raket,

som visste jord och himmel re’n vår kära hemlighet.

I dag, i dag jag fick ditt ord, och kommer höst en gång,

då glimma ljusen vid vår fest den mörka natten lång;

då bär du i ditt svarta hår den gröna myrtenkrans,

och mot din egen faders gård dra skarorna till dans.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)