Vi saxar:

”Sverige är ett av de 70 länder som ska få döpa sin ”egen” exoplanet och dess tillhörande värdstjärna och allmänheten ska hjälpa till.”…

”Exoplaneten HD 102956 b

Sverige har tilldelats planeten HD 102956 b, ett namn som i dess nuvarande form inte är helt lätt att lägga på minnet. Den upptäcktes år 2010 av ett gäng amerikanska astronomer via radialhastighetsmetoden på Keck-observatoriet på Hawaii. Radialhastighetsmetoden innebär att man kan se en stjärna ’vippa’ på ett sätt den bara kan göra om dess gravitation påverkas av en planet (och tvärtom).”

Läs vidare här om hur namnförslag kan skickas in och hur omröstningen sker!

(Denna nätdagbok äör knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har uppmärksammats på att Stockholms namnberedning inte tillämpar Språkrådets svenska skrivregler för stavning av gatunamn, närmare bestämt att liten inledningsbokstav ska användas på ord som "gata", "väg" och "backe".

Frågan kom upp när en adress till ett mötesrum på Malvinas väg skulleanges på en webbsida på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Ansvarig kommunikatör på KTH skickade då en fråga till namnberedningen om stavningen, om det skulle vara Malvinas Väg (som gatuskylten säger) eller Malvinas väg (som skrivreglerna säger).

I sitt svar lutade sig namnberedningens mot en skrivelse från 1932 och stockholmspolitikerna tycks inte anse att frågan är viktig nog att ta upp igen.

I Myndigheternas skrivregler avsnitt 5.2.1 står "Statlig och kommunalverksamhet ska enligt kulturminneslagen (1988:950) följa s.k god ortnamnssed. Det innebär t.ex att gatunamn och andra lokala ortnamn ska

följa vedertagna stavningsregler och skrivregler."  Det tycks alltså som om Stockholms namnberedning inte följer kulturminneslagen.

Är det fråga om påverkan från nutida anglosaxiskt skrivsätt?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...med svensk titel. Bravo! Dessutom kul med filmer från lite ovanligare länder.

Det borde inte behöva kommenteras kan man tycka men ibland sker märkliga saker inom filmen.

Till exempel har franska respektive danska filmer upprepade gånger fått engelskspråkiga namn i Sverige, istället för ett svenskt namn eller en bibehållen originaltitel.

Ett "IQ-fiskmås-tänk" bland de ansvariga om ni frågar mig!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Gaunitz skriver på ”Språkförsvarets vänner”:

”Nix, jag blir ALDRIG en del av er Oatly.

Jag vänder på Oatlys produkter varje gång jag är i matbutiken. – Då lägger man bättre märke till den fåniga och helt onödiga ensidiga engelska detta svenska företag använder som information till sina svenska kunder.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lotta Olsson berättar idag i Dagens Nyheter om ett besök:

”Vi bestämde oss för att besöka Svenska blomkrukeverken, som DN:s mästerkåsör Red Top skrev om på 70-talet. Företaget visade sig numera heta Virtual Flowerpots.

Det är viktigt att värna om engelskan, den riskerar ju alldeles att tappa mark annars.”

För den som äventyrs inte har läst något av Lotta Olsson tidigare, bör det kanske påpekas att hon ibland skriver kåserier. Läs hela artikeln här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tummen upp för Gröna lund som här begagnar Svea rikes tungomål vad gäller namngivningen av den nya attraktionen.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  finns både på svenska och finska!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är inte bara i Älvdalen som Ulum Dalska och älvdalingarna kämpar för att rädda det unika och hotade språket älvdalska. Nyligen besökte en delegation från Älvdalen och Köpenhamn Stockholm där man argumenterade för att språket ska bli erkänt som ett regionalt språk enligt den så kallade Minoritetsspråkskonventionen som Sverige har lovat att rätta sig efter.

Europarådet, som står bakom Den Europeiska konventionen för minoritets- och regionala språk, kommer till Sverige vart tredje år för att kontrollera hur Sverige sköter sig när det gäller att skydda de språk som finns inom landet och som ligger under denna konvention.

Vid de senaste besöken har Europarådets språkliga expertkommitté bett att representanter för älvdalskan ska komma till Stockholm och berätta hur älvdalingarna anser att Sverige sköter sig. Vid det senaste besöket ställde Emil Eriksson, Ing-Marie Bergman, Ulla Schytt och Yair Sapir från högskolan i Kristianstad upp.

Vid ett långt möte med Europarådets språkliga expertkommitté lade älvdalingarna fram sina argument för ett erkännande av älvdalska språket som just ett språk.  Närmast sitter Emil Eriksson, Ing-Marie Bergman, Yair Sapir och Ulla Schytt från Ulum Dalska och projektet Wilum og Bellum. Vid motsatta bordet sitter från vänster språkliga expertkommitténs ledamöter Sixto Molina, Gabor Kardos, Aleksandra Oszmianska-Pagett och Jarmo Lainio. Vid flankbordet de två tolkarna Louise Ratford och Ann Albrecht.

Kommittens ledamöter var mäkta imponerade över hur långt älvdalingarna har kommit i sin kamp för att rädda och revitalisera språket. Om några månader kommer expertkommittens rapport efter besöket. Ett flertal gånger har de uppmanat den svenska regeringen att vetenskapligt undersöka om inte älvdalskan är ett språk. Men den svenska staten har vägrat att göra detta.

Efter besöket hos Europarådet åkte Yair Sapir och Björn Rehnström till riksdagen där riksdagsledamöterna Robert Stenkvist, Cassandra Sundin, Aron Emilsson och Angelica Bengtsson, alla från Sverigedemokraterna, fick ett omfattande underlag för sin kommande arbete för att älvdalska ska erkännas som ett språk. 

  Efter mötet med Europarådet var förkämparna för älvdalska språket ganska nöjda. Från vänster: Björn Rehnström, Yair Sapir, Ulla Schytt, Emil Eriksson och Ing-Marie Bergman.

Karin Ljudén, ekonomiansvarig för projektet Wilum og Bellum, passade på att träffa Arvsfonden för avstämning av ekonomin för det sjumiljonersprojekt som Arvsfonden finansierar.

Text och foto:

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)