SVT Nyheter berättaden den 5 augusti:

“Under två och en halv vecka övar den svenska och den amerikanska marinen tillsammans i Stockholms skärgård.

– Vi ger alla order på engelska nu och det är ju nytt för en del av våra medarbetare, säger Marcus Appelgren, övningsledare.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När man i juni, juli och augusti befann sig i Slussen på Södermalm i Stockholm och var på väg till Guldbron som leder till Gamla stan syntes kusliga budskap på engelska rulla fram högt uppe på Katarinahissens reklamskylt:

”THE BEGINNING OF THE WAR WILL BE SECRET”

”SAVOR KINDNESS BECAUSE CRUELTY IS ALWAYS POSSIBLE LATER”

”IT IS IN YOUR SELF-INTEREST TO FIND A WAY TO BE VERY TENDER”

”IN A DREAM YOU SAW A WAY TO SURVIVE AND YOU WERE FULL OF JOY”

”YOU ARE CAUGHT THINKING ABOUT KILLING ANYONE YOU WANT”

”SOMEONE ELSE’S BODY IS A PLACE FOR YOUR MIND TO GO”

”YOU ARE TRAPPED ON THE EARTH SO YOU WILL EXPLODE”

”WHEN SOMEONE BEATS YOU WITH A FLASHLIGHT YOU MAKE LIGHT SHINE IN ALL DIRECTIONS”

”PROTECT ME FROM WHAT I WANT”

”TURN SOFT AND LOVELY ANYTIME YOU HAVE A CHANCE”

De tio budskapen, varav några är riktigt skrämmande, lyder översatta till svenska:

”BÖRJAN PÅ KRIGET KOMMER ATT VARA HEMLIGT”. 

”NJUT AV VÄNLIGHET EFTERSOM GRYMHET ALLTID ÄR MÖJLIGT SENARE”

”DET ÄR I DITT EGENINTRESSE ATT HITTA ETT SÄTT ATT VARA MYCKET ÖMSINT”

”I EN DRÖM SÅG DU ETT SÄTT ATT ÖVERLEVA OCH DU VAR FULL AV GLÄDJE”

”DU ÄR PÅKOMMEN MED ATT TÄNKA PÅ ATT DÖDA VEM SOM HELST DU VILL”

”NÅGON ANNANS KROPP ÄR EN PLATS FÖR DITT SINNE ATT GÅ TILL”

"DU ÄR FÅNGAD PÅ JORDEN SÅ DU KOMMER ATT EXPLODERA"

"NÄR NÅGON SLÅR DIG MED EN FICKLAMPA FÅR DU LJUS ATT SKINA ÅT ALLA HÅLL"

"SKYDDA MIG FRÅN DET JAG VILL"

”BLI MJUK OCH ÄLSKLIG NÄRHELST DU HAR EN CHANS”

Dessa meddelanden på engelska är författade av Jenny Holzer som är en amerikansk konceptkonstnär. Holzer söker i sin konst förkasta alla traditionella uppfattningar om konstverket. Hon kallar sitt konstprojekt för ”SURVIVAL”, det vill säga ”ÖVERLEVNAD”. Konstprojektet är beställt av Liljevalchs och finansieras av Stockholms stad. Varför tillåter och bekostar Stockholms stad genom Liljevalchs ondskefulla budskap på engelska på Katarinahissen som är full av övervakningskameror, budskap som dessutom undergräver medborgarnas förtroende för svenska myndigheter? 

Som om detta inte vore nog finns fem jättestora, stickade och virkade vallmoblommor i olika stadier gjorda av textilkonstnärinnan Emma Hasselblad nedanför Katarinahissen. Den röda vallmoblomman symboliserar evig sömn och död samt minne av stupade soldater. Vallmor för dessutom tankarna till opium och läkemedelsindustrin. De kusliga budskapen i kombination med vallmoblommorna gör det hela ännu mer olycksbådande och ödesdigert. På en skylt bredvid vallmoblommorna kan man läsa följande text, till vänster på svenska och till höger på engelska:

”Fem stycken Vallmon klättrar upp på staketet och sträcker sig mot solen, en symbol för livets ständiga förändring. Verket består av fem storskaliga handstickade blommor som porträtterar vallmon i dess olika stadier - från knopp, till utslagen, till full blomning, till vissnande och slutligen en frökapsel. Varje del av vallmons livscykel är representerad här, från dess spirande början till dess avslutande transformation. Från den första knoppen, genom den fulla blomningens prakt, till frökapselns tysta löfte om nytt liv. Så speglar vallmons resa vår egen. I varje fas finns något nytt att upptäcka och beundra, något som växer, utvecklas och till slut övergår till något nytt.”

Skylten om vallmoblommorna avslutas med denna text:

”Om Konst vid Slussen

Konst vid Slussen är ett bidrag till att synliggöra olika former av konstnärliga uttryck som inspireras av platsens historia, nutid och framtid. Genom initiativet aktiverar vi en del av Södermalmstorg där ombyggnaden riskerar att bidra till otrygghet och otrivsel.

Konst vid Slussen öppnade i januari 2022 och är ett samarbete mellan Projekt Slussen och Stockholm konst.”

Projekt Slussen har bestämt att kajen mellan tunnelbanebron och Slussbron ska heta Järngravskajen, eftersom platsen  mellan 1600- och 1800-talet var en handelsplats för järn. Det är bra att det är ett svenskt och inte ett engelskt namn, men onekligen är det ett ruggigt namn. På asfalten nedanför vallmoblommorna är fotspår målade, dels gula som går åt ett håll, dels orangefärgade som går åt ett annat håll. Vid de fotspår som går mot Gamla stan står både "Gamla stan" och "Old Town". Det är okej med det engelska namnet när det svenska namnet finns med.

Varför tillåter och bekostar Stockholms stad genom Stockholm konst (Varför inte Stockholms konst?) en ljusskylt som med jättelika, guld- och orangelysande versaler formar det engelska ordet ”HOMETOWN” där Guldbron börjar om man kommer från Södermalm? När jag ser denna engelskspråkiga ljusskylt, som parafraserar Stockholms äldsta reklamskylt Stomatolskylten, känns det som om jag vore en främling eller turist i min egen hemstad där jag är född och där jag har bott i många år. Varför står inte ordet på svenska i stället? ”HEMSTAD” är ett ord som betyder mycket för många.

Bakom ljusskylten på engelska ligger konstnärskollektivet coyote som är baserat i Stockholm, Frankfurt och Köpenhamn. En av de sex konstnärer som ingår i coyote är Adam Gustafsson som jag har ringt upp och intervjuat. Enligt Gustafsson är ljusskylten ett tillfälligt konstverk som ska sitta uppe tills Slussenbygget är klart. Bokstav för bokstav tänds upp, och när alla bokstäver lyser slocknar de för att åter en efter en tändas och sedan släckas. Det är som byggnadsarbeten som byggs upp och rivs ner, byggs upp och rivs ner. Ljusskylten står för urbanisering och stadens utveckling, men den är kritisk till urbanisering. Engelskan är bara ett tomt uttryck för att skapa distans, menar Gustafsson. Frågan som ljusskylten vill ställa är: Vem är hemstaden till för?

Än en gång: Varför kommunicerar Stockholms stad genom Liljevalchs och Stockholm konst på engelska? Det första som står på Stockholm konsts webbsida är följande: ”Stockholm konsts uppgift är att ge stockholmarna den allra bästa konsten.” Är detta verkligen den allra bästa konst som Stockholm konst förmår att ge stockholmarna? Konsten i Slussen liksom utformningen av Slussen skapar otrygghet och otrivsel och för tankarna till död och förintelse. Slussen med sitt vackra läge borde vara en varm och välkomnande plats där folk känner sig hemma, är trygga och trivs - inte en ångestladdad plats med skyltar på ett främmande språk.

Uppenbarligen verkar inte Liljevalchs och Stockholm konst, som tillhör Stockholms stad, känna till Språklagen, där det fastslås att svenska är huvudspråk i Sverige, utan bryter fullkomligt skamlöst mot 6 §: ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.” 

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Niklas Wahllöf skriver i Dagens Nyheter om anglofila meddelanden på Linkedin, d.v.s webbplatsen för dem som söker eller erbjuder jobb:

“Och så fick jag ett direktmeddelande. Ett uppdrag? Nej då, en människa föreslog att jag skulle göra något för att stärka deras varumärke och jag slog omgående ned blicken. Där fanns dock en skojig sak, längst ned i meddelandet: människans titel. Den var jättelång, personen var givetvis manager si och executive så, men den här hade det för mig nya tillägget Head of disruptive thinking. Här hade vi alltså en som verkligen tänker utanför lådan, så pass mycket att det har blivit en arbetsuppgift, kanske till och med ett ledarskap.”

Head of disruptive thinking ska alltså föreställa någon som verkligen är specialiserad på att “tänka utanför boxen”, som det heter på vanlig svenska.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson skriver på tankesmedjan Balans bland annat:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

av Lars Nordberg

Häftad,  Svenska

Eftersom Lars Nordberg i författarpresentationen också berättar att han är medlem i Språkförsvaret, är det närmast vår skyldighet att vidarebefordra denna reklam för hans bok. Boken kommer att finnas på Adlibris och Bokus.

Ta en resa genom tid och rum med Lars Nordbergs unika verk Ingen Ragnarök utan eld där han blir rösten för det osynliga och det outtalade. I denna fascinerande samling texter, talar Nordberg för det som sällan får en röst - från ett ostronskal, till en tall, och till och med en pensel som aldrig rörde Mona Lisas mystiska leende. Ur dessa unika perspektiv utforskar han världshistoria, filosofi och vetenskap.

Boken utmanar konventionella sätt att se på vår verklighet. Varje berättelse är en djupgående reflektion över mänsklighetens inverkan på Jorden - en värld i fara, plågad av människans likgiltighet, vidskepelse, och egoism. Men Ingen Ragnarök utan eld erbjuder också en gnista av hopp och författaren påminner oss om vår förmåga att skapa skönhet och mening.

Denna bok är en tankeväckande resa, en uppmaning att lyssna till de stummas röster, och en reflektion över vår plats i universum. Låt Lars Nordberg visa dig en värld du aldrig har hört - tills nu.

(Denna nätddagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det hävdar Sara Lövestam i en artikel på Svenska Dagbladet och ger följande råd:

“Språk är vårt främsta kommunikationsmedel, det som skapar bilden av vad vi vill, vilka vi är och hur vi resonerar. Nog är det lika värt en vårdrutin som de proteiner som utgör vårt skal?

Vilken utmärkt idé, tycker nu rimligtvis alla ungdomar som förevisas denna text av välmenande lärare och morföräldrar. Hur kan jag uppa (nyord för ”förädla”) min språkvårdsrutin? Förslagsvis i dessa fem steg!

1. Skänk variationen en tanke. Brukar du alltid svara ”venne” (=vet inte) på frågor från dina föräldrar? Varför inte sticka emellan med ett ”ingen aning” eller ”oklart”? Själv har jag drabbats av toppensjukan och gör mitt bästa för att variera mig med strålande, ypperligt och finemang.

2. Använd synonymlistor när du skriver, för att hitta de optimala orden och variera texten. Sådana finns inte bara i fysiska synonymlexikon utan också på nätet och i appar. I Microsoft Word får du upp synonymer genom att trycka shift+F7.

3. Kolla upp formuleringar som du är osäker på genom att googla, fråga eller titta i en ordbok.

4. Ta dig tid att ändra formuleringar tills de känns både snygga och rättvisande. Som exempel: I en mening tidigare i den här texten bytte jag ”påverkas av” till ”tar intryck av”, ändrade ”uttrycksfullhet” till ”pregnans” och tog bort ett ”så” innan jag var nöjd.

5. När du är på vippen att byta till engelska för att du inte kommer på det svenska ordet eller uttrycket, ta ett extra varv i hjärnan och försök hitta det. Det finns nästan alltid. Om du inte kommer på det, sök på nätet eller fråga den välvilliga människa som delat den här texten med dig. Det finns inga nackdelar med att ha tillgång till fler ord på det språk man talar, bara fördelar!”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Rapport på SVT1 2024-08-31 använde reportern formen ”vegs” i stället för ”vigdes”. Det är sorgligt att svenskkunskaperna dalar bland journalisterna som borde vara goda språkföredömen.

Källa: https://x.com/martinofficiell/status/1829973915411665127?s=46

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig är mycket internationellt orienterat, försäkrar Martin Haspelmath, en lingvist som är anställd där, i en intervju i Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung: ”Så snart vi har möten växlar vi till engelska. Detta är helt automatiserat, även utanför arbetsdagen.” Man kan alltså arbeta på detta välrenommerade institut utan att tala ett ord tyska. Tyska är bara relevant för ”vissa formuleringar i anställningsavtalen”, säger Haspelmath. Detta gäller inte bara i Leipzig, utan även vid andra forskningsinstitut utomlands. FAS-journalisten frågar när tyskan kommer att dö ut. Haspelmath är ganska optimistisk: Tyskans prestige är ”fortfarande mycket, mycket hög, även om den minskar för den ekonomiska och vetenskapliga eliten”. Han är säker på att det tyska språket kommer att kunna ta till sig många fler engelska termer - och ändå förbli ett eget språk.

Max Planck-institutet för evolutionär antropologi bedriver grundforskning om mänsklighetens evolutionära historia. Avdelningen för lingvistisk och kulturell evolution leds av den nyzeeländske evolutionsbiologen Russel Gray. Han och hans kollegor undersöker mänsklighetens språkliga diversifiering under de senaste 10 000 åren, främst med hjälp av kvantitativa metoder. ( Källa: FAZ)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)