(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Rikstermbanken anger flera alternativ:

”På svenska finns andra tänkbara uttryck för engelskans science park och research park, t.ex forskningsby, teknikpark, forskarpark, teknik- och forskningspark.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Indoeuropeiskan kom till Sverige för omkring 4500 år sedan. Hur lät den? Forskare har rekonstruerat hur den lät. Se detta inslag på SVT Play!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Dagbladet skriver Finn-Erik Vinje att NRK inte textar svåra dialekter i Norge, men väl helt förståelig svenska. Det borde vara omvänt, enligt honom. Han skriver:  

”Til vinning for perspektivet presenterer jeg følgende observasjon: Rett som det er, dukker det opp på norske skjermer svensktalende. De taler gjennomgående svensk riksspråk – og bomber og granater! –  tror du ikke at de blir tekstet på norsk  – enda det er åpenbart for enhver at deres talespråk ikke påfører norske seere noen som helst forståelsesproblemer.

Det er latterlig anstaltmakeri når norsk NRK  tekster svensk normaltalemål, dvs. det talemål som svensker normalt tyr til når de snakker i radio og tv. 

Norske seere har ingen vanskeligheter med å forstå hva Fredrik Reinfeld, Liza Marklund, Stefan Holm, Lill-Babs, P.O Enqvist, Jan Malmsjø  osv. sier. Disse kommer fra forskjellige deler av Sverige, men når de opptrer offentlig, holder de seg til normaltalemålet.”

För en norrman på Östlandet är vissa dialekter i västra Norge betydligt svårare att förstå än svenskt rikstalspråk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Programtablån är hämtad från den kommande Järvaveckan)

Ska integrationen ske på engelska? Är detta Moderaternas melodi i fortsättningen?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även jag oroar mig för att engelskan håller på att överta allt större plats i våra klassrum. När jag skulle flyttas upp i realskolan hösten 1945, var jag den enda i min klass som fortsatte studera. Resten av kamraterna, 25-30 stycken, skulle bara ha kvar 4 år i folkskolan och skulle därmed inte läsa något främmande språk. Om detta var normalt på 1940-talet, betyder det att flertalet svenskar i 80-årsåldern bara förstår svenska.

Samtidigt vet vi att svenskarna blir allt äldre. Jag upplevde detta konkret i går, när jag skulle delta i ett telefonmöte. Den inspelade instruktionen var på engelska! Jag hade visserligen läst engelska i 8 år i läroverket, men det enda som återstår i minnet efter 65 år är det s k centrala ordförrådet, och det räckte inte för att förstå instruktionerna. Jag fick lägga på luren och avstå från att delta i mötet. När t o m jag, som tog studenten 1956, inte klarade situationen, kan man ju bara tänka sig hur många äldre som blir språkhandikappade om denna utveckling normaliseras! Vi skulle hamna i samma situation som de sverigefinnar, som p g a demens glömt sitt nya modersmål och bara förstår finska!

Därför välkomnar jag Språkförsvarets kamp för bevarad svenska i undervisningen och i allmän  information.  

Thomas Görling, 84

Uddevalla

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Morgenbladet den 18/4 skriver Hedvig Solbakken:

”I mars i år kom Kunnskapsdepartementet med sitt siste forslag til de nye læreplanene. I den nye læreplanen i norsk er alle mål om muntlig nabospråksforståelse tatt bort. Ordet dialekt nevnes dessuten ikke én eneste gang.

I læreplanen i norsk blir det lagt vekt på at elevene skal kunne forstå egen og andres språklige situasjon i Norge, men det blir ikke lagt vekt på at elevene faktisk skal kunne forstå hva folk sier. Når jeg har spurt ungdommer på skoler sør, vest og i midten av landet, sier nesten samtlige at de ofte opplever at andre nordmenn ikke forstår dialekten deres.

Også i medier opplever mange at de ikke forstår det som blir sagt. Siden norsk ikke har noe offisielt standardtalemål, er det uhørt å ha en standard for teksting av dialekter selv om enkelte tar til orde for dette. Det som derimot er en lei tendens, er at svensker på norsk tv blir tekstet fra det øyeblikket de sier ’jaha’. Asymmetrisk teksting bidrar til å skape kunstige språkskiller. For meg som er fra Østlandet, er det langt lettere å forstå rikssvensk enn mange vestnorske dialekter. Teksting av svensk bidrar til at mange ser dette nabospråket som et fremmedspråk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så här kommunicerar SAS med sina svenska kunder på den svenska Facebook-sidan. Bara ett exempel på SAS märkliga språkpolitik.

Fredrik Wennström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)