Det är inte mycket mer än 100 år sedan som Sverige huvudsakligen var ett jordbruksland. Man kan fortfarande få bilden av ett land av bönder som flyttat in till stan och anstränger sig att verka förnäma genom att ”spika engelska” och fira halloween istället för Alla helgons dag. Vi låter oss gärna luras av talet om internationalisering som aldrig betytt något annat än amerikanisering. En omfattande diskussion har pågått om religiösa friskolor men knappt någon alls kring de språkbytesskolor som växer upp runt om i landet. Där byter man i största möjliga mån ut svenskan mot engelska och vi tvingas alla skattevägen vara med och finansiera verksamheten. Är det bra?

På Skolverkets hemsida kan man läsa följande: ”Det vetenskapliga underlaget av effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. Den sammantagna bilden är dock att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna. Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Skolverket föreslår därför att regeringen utreder och ser över regleringen”.

Förmågan att uttrycka sig korrekt på svenska försämras av att gå ett engelskspråkigt gymnasium. Det konstaterar språkforskaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet. Hon har studerat språkriktigheten i uppsatser som skrivits under första respektive fjärde terminen. Under första terminen märktes ingen skillnad mellan eleverna på det svenska och det engelska programmet. Men den fjärde terminen skrev eleverna på det engelska programmet betydligt sämre än eleverna på det svenska programmet. Orsaken är en alltför stark koncentration på det främmande språket. Att man behärskar svenska tas för givet.

Men språkutveckling sker ju hela tiden och den språkliga kompetensen som krävs på gymnasiet och senare på universitetet, är något helt annat än det som krävs på högstadiet eller på mellanstadiet. Den utvecklingen, även om det gäller modersmålet eller första språket, kan man inte ta för given, understryker Maria Lim Falk.

För de allra flesta unga i Sverige väntar en framtid i Sverige och arbete som alltmer kräver god behärskning av svenska språket. Vi gör dem en otjänst om vi inte låter dem nå största möjliga förmåga i landets eget språk.

Bo Alvberger

Pensionerad lärare

Aktiv i Språkförsvaret

Texten publicerad i Värnamo Nyheter den 3 januari 2019 och under annan rubrik i Helsingborgs Dagblad den 10 januari

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     ...  ljuv musik i mina öron!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Författaren Herman Lindqvist höll ett uppskattat tal på det finlandssvenska idémötet i Åbo den 19 oktober 2004.

"Ärade publik, mina damer och herrar! I snart niohundra år har svenska språket hörts talas i detta land, talats av personer som varit födda och uppväxta här. Trots att det pågått så länge är detta faktum i denna dag en källa till ständig förvåning och häpnad i Sverige och till irritation och ibland till och med aggression här i Finland. När är stunden inne då finlandssvenskan ska anses vara lika naturlig och ha samma hemortsrätt som finska språket i Finland? Behövs det ytterligare nio hundra år? Och när ska mina rikssvenska landsmän förstå att det talas, skrivs och tänks på svenska språket också i Finland, av personer födda och uppväxta i Finland, personer som kanske aldrig varit i Sverige och människor som INTE är TV-kändisar, bergsråd eller friherrar, ja inte ens släkt med Mumintrollen. Alla vi som sysslat med finlandssvenskans ställning i Finland, vi vet att allt som man under en hel livstid sagt, skrivit och gjort för att upplysa rikssvenskarna om finlandssvenskans existens, allt det får man börja om från början med nästa dag. I stunder av förtvivlan undrar jag ibland om det är något genglapp i hjärnan på dem man talar med. Men, man får inte ge upp."

Läs vidare här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tidningen Privata Affärer anordnar floskelgala i tävlingsform. Läsarna kan gå in och rösta direkt på webben.

I den första floskeln tar en vd avstånd från ett tidigare avståndstagande.

”Vi tar samtidigt avstånd från vårt avståndstagande till den tidigare rättningen angående till såväl den berörda paragrafen som den tillhandahållna kontaktinformationen i frågan…”

Övriga citerade floskler håller samma höga klass.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet återpublicerade igår en understreckare från 1945, ”Därför är tekniken ett hinder för språkets utveckling”, av Erik Wellander, svensk språkvårds nestor.

”Vetenskapens och teknikens snabba utveckling ställer nutidens människor inför ständigt nya problem. Dessa ha även en språklig sida: det gäller att finna lämpliga beteckningar för de nya begrepp som en ny forskningsgren eller en ny teknisk uppfinning för med sig. Radioväsendets utveckling har sålunda krävt en mångfald nya ord, och likaså flygväsendet. Det erforderliga ordmaterialet skaffas dels genom lån, dels genom nybildning. I vårt land har denna vidgning av ordförrådet i stor utsträckning lämnats åt slumpen, vilket ej alltid lett till lyckade resultat.”

Min uppfattning är att tekniken inte kan ses som ett hinder för språkets utveckling utan snarare som en utmaning. Här passar ordet utmaning. Boktryckarkonsten, en teknisk uppfinning som hette duga, revolutionerade spridningen av det skrivna ordet. Datoriseringen och internets utveckling har likaledes revolutionerat spridningen av språket, såväl det skrivna som det talade. Problemet är bara att tekniken gynnar stora språkområden, framför allt engelskan, eftersom datoriseringen, internet (Arpad) och satellit-tv först slog igenom i USA. Det betyder engelskan har varit först med att lansera nya begrepp och ord på dessa och relaterade områden, som andra språk måste förhålla sig till. Då kan andra språk antingen skapa egna ord, använda översättningslån eller låna in det engelska uttrycket, anpassat efter det egna språkets stavnings- eller uttalsregler eller rakt av. Det är också typiskt att när Google har utvecklat sin statistikbaserade översättningstjänst uppnås det bästa översättningsresultatet, om det bygger på stora textmassor från käll- och målspråket. När Microsoft testade ett röstöversättningsprogram för flera år sedan skedde det betecknande nog mellan engelska och kinesiska.

Samtidigt är internet gratis (bortsett från uppkopplingsavgifter och eventuella avgifter för webbhotell), vilket har inneburit att företrädare för massor av små språk, t.o.m direkt hotade språk, har kunnat lägga ut digitaliserat material, ordböcker, texter, grammatikor, språkprov etcetera, på nätet. Det är alltså billigt idag att försvara eller revitalisera ett språk. Ytterst hänger det på engagemanget hos de berörda. Hur ska man annars förklara fördelningen av de tre största språken för närvarande på Wikipedia?  Den 28 december 2018 belade svenskspråkiga artiklar tredjeplatsen på Wikipedia med 3,76 miljoner artiklar, efter engelska med 5,77 miljoner artiklar och cebuano, ett filippinskt språk (1), som talas av drygt 20 miljoner människor, med 5,37 miljoner artiklar. Förmodligen kommer varken cebuano eller svenska att behålla dessa placeringar i framtiden, men det är en annan femma.

Per-Åke Lindblom

(1)  Att svenska och cebuano är så stora språk på Wikipedia beror mycket på en och samma person och hans översättningsprogram.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Årets nyordslista är här! Den innehåller 33 ord som etablerat sig i svenskan under 2018. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

Miljödebatten har präglat 2018. Inte minst har diskussionen om flygets utsläpp varit intensiv. Personer som av miljöskäl tvekar om det moraliskt riktiga i att ta flyget säger sig ibland känna flygskam.

– Just flygskam utsågs redan i början av 2018 till en stark kandidat till årets nyord av flera journalister och krönikörer. Ordet har etablerat sig i svenskan under året. Det tyder på att flygskam sätter fingret på en känsla som många har där lusten att resa ställs mot vetskapen om miljökonsekvenserna, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Det finns fler exempel i listan på nyord som har sitt ursprung i samhällsdebatten. Valåret märks i ord som gal–tan-skala, språkplikt och mandatpingis. Andra nyord kopplade till aktuella fenomen som diskuterats flitigt under 2018 är bland annat menscertifiera, välfärdsbrott och e-krona.

I listan finns också lånord som bokashi och aquafaba, som ursprungligen kommer från japanskan respektive latinet. Men de flesta lånorden hämtar svenskan från engelskan.

– Vissa ord lånas in i svenskan rakt av som incel, explainer och techlash. Engelska verb anpassas enkelt till svenskan genom ändelsen -a som i flossa och dm:a. Andra ord är så kallade översättningslån som översätts led för led till svenska, som stöddjur från support animal och nollavfall från zero waste, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Nyordslistan innehåller ett urval av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2018. Orden i listan säger såväl något om det gångna året som om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på:
* http://www.spraktidningen.se/nyord2018
* http://www.sprakochfolkminnen.se/nyord

Kontaktpersoner:

Anders Svensson
Språktidningens nyordsredaktör
anders@spraktidningen.se
076-868 58 24

Ola Karlsson
Språkrådets nyordsredaktör
ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se
073-558 60 60

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Också Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nya akademiledamöters inträdestal brukar ofta vara intressanta att läsa. Mats Malm tog i sitt inträdestal den 20 december upp fallet med Junia som 1500 år senare bytte kön och namn till Junias:

”Så: fanns det en kvinnlig apostel eller inte? För att korta ner en lång och intressant historia: ja, Paulus talade om en kvinnlig apostel Junia, men ingen manlig Junias. Namnet som det står i handskrifterna, i ackusativ, hade kunnat vara ett mansnamn ’Junias’: problemet är att det inte finns några belägg för att ett sådant mansnamn existerade. Däremot finns det gott om exempel på kvinnonamnet ’Junia’. På filologiska och logiska grunder finns det alltså inga skäl att förstå det som annat än att Paulus talar om en kvinnlig apostel Junia.

Hur uppstod då denna manliga apostel Junias, och hur kom han att ersätta den kvinnliga aposteln Junia? Kyrkofäderna och den tidiga traditionen över lag hade inga problem med att erkänna en kvinnlig apostel Junia. Faktiskt var Martin Luther den förste med brett inflytande som bytte kön på aposteln. Det gjorde han trots att Erasmus, som lade grunden för hans översättning och för den moderna utgivningstraditionen, klart definierade den här aposteln som en kvinna. Luther påverkade den protestantiska traditionen och de nordiska ländernas översättningar, men inte så entydigt som man hade kunnat tro. De första svenska översättningarna bibehöll en kvinnlig apostel Junia. Karl XII:s översättning 1703 berättar också om en kvinnlig apostel Junia ­– även om man kan spåra en osäkerhet här, för i registret talas i stället om en manlig Junias. Under 1800-talet smög sig den manliga aposteln Junias in i den svenska Bibeln och stadfästes i den så kallade normalupplagan 1883, och han blev kvar i den nya officiella bibelöversättningen 1917.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)