Direktlänk till inlägg 29 december 2018

Är tekniken ett hinder för språkets utveckling eller en utmaning?

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2018 00:05

Svenska Dagbladet återpublicerade igår en understreckare från 1945, ”Därför är tekniken ett hinder för språkets utveckling”, av Erik Wellander, svensk språkvårds nestor.


”Vetenskapens och teknikens snabba utveckling ställer nutidens människor inför ständigt nya problem. Dessa ha även en språklig sida: det gäller att finna lämpliga beteckningar för de nya begrepp som en ny forskningsgren eller en ny teknisk uppfinning för med sig. Radioväsendets utveckling har sålunda krävt en mångfald nya ord, och likaså flygväsendet. Det erforderliga ordmaterialet skaffas dels genom lån, dels genom nybildning. I vårt land har denna vidgning av ordförrådet i stor utsträckning lämnats åt slumpen, vilket ej alltid lett till lyckade resultat.”


Min uppfattning är att tekniken inte kan ses som ett hinder för språkets utveckling utan snarare som en utmaning. Här passar ordet utmaning. Boktryckarkonsten, en teknisk uppfinning som hette duga, revolutionerade spridningen av det skrivna ordet. Datoriseringen och internets utveckling har likaledes revolutionerat spridningen av språket, såväl det skrivna som det talade. Problemet är bara att tekniken gynnar stora språkområden, framför allt engelskan, eftersom datoriseringen, internet (Arpad) och satellit-tv först slog igenom i USA. Det betyder engelskan har varit först med att lansera nya begrepp och ord på dessa och relaterade områden, som andra språk måste förhålla sig till. Då kan andra språk antingen skapa egna ord, använda översättningslån eller låna in det engelska uttrycket, anpassat efter det egna språkets stavnings- eller uttalsregler eller rakt av. Det är också typiskt att när Google har utvecklat sin statistikbaserade översättningstjänst uppnås det bästa översättningsresultatet, om det bygger på stora textmassor från käll- och målspråket. När Microsoft testade ett röstöversättningsprogram för flera år sedan skedde det betecknande nog mellan engelska och kinesiska.


Samtidigt är internet gratis (bortsett från uppkopplingsavgifter och eventuella avgifter för webbhotell), vilket har inneburit att företrädare för massor av små språk, t.o.m direkt hotade språk, har kunnat lägga ut digitaliserat material, ordböcker, texter, grammatikor, språkprov etcetera, på nätet. Det är alltså billigt idag att försvara eller revitalisera ett språk. Ytterst hänger det på engagemanget hos de berörda. Hur ska man annars förklara fördelningen av de tre största språken för närvarande på Wikipedia?  Den 28 december 2018 belade svenskspråkiga artiklar tredjeplatsen på Wikipedia med 3,76 miljoner artiklar, efter engelska med 5,77 miljoner artiklar och cebuano, ett filippinskt språk (1), som talas av drygt 20 miljoner människor, med 5,37 miljoner artiklar. Förmodligen kommer varken cebuano eller svenska att behålla dessa placeringar i framtiden, men det är en annan femma.


Per-Åke Lindblom


(1)  Att svenska och cebuano är så stora språk på Wikipedia beror mycket på en och samma person och hans översättningsprogram.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 24 jan 13:53

Det står inte rakt ut i denna debattartikel i Göteborgs-Posten men texten berör ju, på pricken, Internationella engelska skolan samt flera ytterligare språkbytesskolegrupper.   Undervisningsspråket i Sverige ska och måste vara - svenska! Framföra...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 24 jan 08:00


      Den här reklamaffischen i Stockholms tunnelbana fastnade min blick på häromdagen. Centralt placerad en mikrofon som påminner om ”Globen” som nu är omdöpt till ”Avicii Arena”. Högst upp på mikrofonens topp är en fåtöl...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 jan 16:08

Elisabeth Lindberg skriver idag i Arbetet bland annat:   ”Förutom de rapporterade glädjebetygen och att företaget 2012 såldes till ett amerikanskt riskkapitalbolag har IES två misslyckade försök att etablera sig utomlands på sitt samvete. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 jan 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Daniel Lemma - Sörgårdens tak   Söndagens svenskspråkiga dikt   Ganska nära himlen   Ganska nära himlen  i ett hus som är ganska grått  i ett rum med fina tapeter  bor lilla Liselott   Och hennes vi...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 22 jan 13:26

”Lärare måste mäta elevernas kjolar och få dom att byta om de är för korta – så beskriver tidigare elever och lärare klädkoden på Internationella Engelska skolan i Borås.   En elev som P4 Sjuhärad pratat med tycker att det fanns en ma...

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se