Om några veckor kommer hela England och stora delar av den engelsktalande världen att kunna få veta mer om det exotiska älvdalska språket och dessutom lyssna till lika exotisk älvdalsmusik.  Detta via BBC Radio 3 som nyligen besökte spelmanslaget och Älvdalen för att göra ett program om det unika språk vi har i Älvdalen. 

Den prisbelönta radiojournalisten Jo Wheeler var på besök i Älvdalen tillsammans med Maja Daniels, londonbaserad, internationellt känd fotograf, med rötterna i Älvdalen.

Jo Wheeler hade läst om det hotade och nu nästan mytiska språket i Älvdalen och tog upp det hela med BBC, som nappade på idén. Hon kontaktade Maja Daniels som hjälpte henne med kontakter och praktiska problem under de tre dagarna i Älvdalen.

Under ett besök hos Älvdalens spelmanslag så spelade hon in en hel del av älvdalsmusiken i flera olika konstellationer och med olika sorters instrument. Naturligtvis bjöd älvdalslaget också sin långväga besökare på sång på älvdalska.

Journalisten JO Wheeler från BBC Radio 3 och Älvdalens egen världsberömda fotograf Maja Daniels besökte under några dagar Älvdalen för att göra ett program om det unika och exotiska språket älvdalska. Naturligtvis ville man också ha älvdalsmusiken med i programmet. Foto: Björn Rehnström.

Jo Wheeler passade också på att intervjua älvdalsspelmän med älvdalska som modersmål samma kväll. Hon och Maja Daniels besökte också flera både yngre och äldre älvdalsktalande personer under tredagarsbesöket. Med stor nyfikenhet och stort intresse intervjuade Jo Wheeler dem om det märkvärdiga språket och den märkvärdiga kulturen i Älvdalen.

Lid Gustav Olsson var en av de som fick berätta för BBC-lyssnarna om älvdalska språket som han är så stolt över. Foto: Björn Rehnström

18-årige Nils Nordh är en trygg älvdalsktalare som berättade om sitt förhållande till sitt språk för alla BBCs lyssnare.  Foto: Maja Daniels

Resultatet av besöket i Älvdalen ska bli ett 28 minuter långt program i BBC Radio 3, som sänds över stora delar av den engelsktalande världen. Programmet ska enligt planeringen sändas i BBC Radio 3 den 21 oktober. Programmet om älvdalskan ingår i en serie som heter ”Between the ears”.

Lennart Matsson på vandrarhemmet Tre Björnar blev så klart intervjuad eftersom Jo Wheeler bodde på hans vandrarhem. Här berättar Lennart lite om Tenn Lars, tusenkonstnären från Älvdalen. Foto: Björn Rehnström

Text: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Foto: Susanne Skate

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag hade vi samkörning hem från middag hos Lasse. Vår unga medpassagerare berättade att hon hade varit på Mall i Solna och inne på Starbucks, MQ och H&M. I samtliga tre butiker fanns det inte EN ENDA svensktalande expedit. Tala engelska eller gå någon annanstans var tydligen budskapet! Jag vet att ni tycker att jag är mossig, men här har man väl gått över gränsen!

Tycker Farsan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel i Dagens Nyheter häromdagen föreslog företrädare för Fredrika Bremerförbundet och Rättsviseförmedlingen ett nytt bokstaveringsalfabete, som är ”inkluderande för hela Sveriges befolkning och funktionellt”.

Författarna presenterar anser att ”Med vårt nya alfabet vill vi förse myndigheter och den breda allmänheten med ett konkret verktyg för att öka jämställdheten och förbättra representationen.” Tanken att ett bokstaveringsalfabet överhuvudtaget skulle bidra till att öka rekryteringen av ”icke-vita män” är ytterst långsökt, för att inte säga naiv. Hur konkret är detta verktyg egentligen? Det är inte ens ett mantra.

Enligt förslaget ska Khaled (variant Khalid), ett vanligt arabiskt namn, ersätta Kalle. Problemet är att ”kh” ofta inte uttalas med ett hårt ”k”-ljud. Emir, också ett arabiskt namn, föreslås ersätta Erik. Men hur vanligt är Emir som förnamn egentligen i Sverige? Xena ska ersätta Xerxes. Xena låter som hämtat ur filmen Conan och barbaren. Xerxes är åtminstone en historisk person. Den som inte vem det var kan undersöka det på nätet och få en gratislektion i historia på köpet. Zelda är ett kvinnonamn, men stavas lika ofta Selda. För dem som vill jämföra förslaget till nytt bokstaveringsalfabet (se artikeln)  med det gängse, så finns det senare här.

Varför ska ett fungerande bokstaveringsalfabet ersättas med en nykonstruktion? Det betyder ju att de som använder det i yrket delvis måste lära sig kodorden på nytt. Till vilken nytta då? Vi andra bokstaverar ibland våra namn vid telefonsamtal etcetera, men jag har inte lärt mig tabellen över det svenska bokstaveringsalfabetet utantill eller sitter med tabellen uppslagen framför mig. Om jag inte kommer ihåg att Sigurd är kodordet för S, så säger jag naturligtvis Stockholm eller något annat ord som börja på S.

För övrigt är tendensen den att invandrare med tiden anpassar sitt namnskick och namngivning till majoritetsspråket i det nya landet; det vet man från typiska immigrationsländer som USA, Kanade, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland. Invandrare i USA tenderar ofta att ge sina barn anglosaxiska förnamn; det är så det brukar börja. Om efternamnet uppfattas som krångligt eller är svåruttalat i USA, så anpassas även det eller byts helt enkelt ut. Issur Danielovitj Demsky blev Kirk Douglas, Eisenhauer blev Eisenhower och Svensson blev Swanson etcetera. Det går att rada upp massor av sådana exempel. Namnbytena är praktiskt betingade.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Facköversättaren tar Mats Dannewitz Linder upp Terminologicentralens (TNC) öde:

”Efter att ursprungligen ha velat slopa statsanslagen till TNC beslöt regeringen att från och med 2017 flytta hela ansvaret för svenskt terminologiarbete till ISOF, Institutet för språk och folkminnen, inklusive motsvarande anslag. Terminologiarbetet skulle delvis delegeras till TNC, och 2017 skickade ISOF därför en summa motsvarande tidigare TNC-anslag vidare till TNC. För 2018 har dock bara hälften så mycket gått vidare – vilket framför allt beror på att själva TNC har krympt till bara en liten del av sin tidigare styrka.”

Läs vidare här, sid. 30!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”.

Detta påstående var kanske förvånande, men det innehåller en god portion sanning. Språkförsvaret bärs nämligen upp av övertygelsen att språkutveckling inte alls är något ödesbestämt. En grupp språkentusiaster, som inte nöjer sig med att stå vid sidan om skeendet och betrakta det eller bara beskärma sig över förfallet, kan genom opinionsbildning vända på utvecklingen. Det är dessutom viktigt att mobilisera så många människor som möjligt utifrån en begränsad plattform.

Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisation i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.  Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning, d.v.s statusvård. Redan i samband med bildandet 2005 angav Språkförsvaret som sin viktigaste kampuppgift att driva fram en språklag i Sverige, vilket förverkligades 2009. Samtidigt har Språkförsvaret under årens lopp systematiskt betat av olika områden som svenskans ställning inom den högre utbildningen, engelskans intåg som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet, den mellannordiska språkgemenskapen, finlandssvenskan, svenskans ställning inom EU, engelskan i reklamen och svenskans ställning som patentspråk. Detta betyder inte att Språkförsvaret anser att språkvård är oviktigt; speciellt onödiga anglicismer bör motas i grind, eftersom de också är ett symptom på engelskans inflytande.

Språkförsvarets språkpolitik sammanfattas i vår programförklaring.

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.

Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här! Inbetalningar under hösten gäller också för 2019.

Det finns också en växande grupp på Facebook, som heter Språkförsvarets vänner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det danske sprog er rigt på udtryk, der betegner forskellige former for ”nedbør”.

Det kan ”regne”, det kan ”dryppe”, ”støvregne” “smuske” og “smuskregne”, det kan ”øsregne”, det kan ”øse og pøse”, det kan ”sjaske ned”, det kan ”piske ned”, “sile ned”, “styrte ned”, “styrtregne”, ”stå ned” og ”pisse ned i lårtykke stråler” – og hvis det regner rigtig, rigtig meget, så siger vi, at ”det regner med skomagerdrenge.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)