I går publicerades en presentation av Birgit Häggkvists bok "Välkomna och please come in" i denna nätdagbok. På sidan 159 tar hon också Språkförsvaret i försvar:

"Jag tror exempelvis inte att DN-journalisten Sanna Torén Björling skulle låta det passera utan besk kommentar om en grupp unga kvinnors åsikter avfärdades med hänvisning till kvinnornas ålder. Men när hon själv karakteriserar de åsikter som förs fram i nätverket Språkförsvarets antologi Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring, som ' seniora herrars gnäll' (DN 4/3 2013) räknar hon uppenbarligen bara med likes."

Språkförsvaret omnämnde Torén Björlings recension i denna nätdagbok, men uttryckte aldrig några åsikter om hennes kön, ålder eller intellektuella kapacitet. Hon kommer också att bli äldre för var dag som går.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Adlibris presentation)

Är engelskans ökade närvaro i svenska språket en naturlig utveckling, och alla försök att ifrågasätta den ett uttryck för främlingsfientlighet? Eller finns det goda skäl att göra motstånd?

Författaren Birgit Häggkvist har goda skäl, och ett antal exempel från framför allt press och radio, som hon anför i denna bok.

Med skarpsinne och hängivenhet går hon i polemik mot dem som vill nedgradera och onödigförklara svenskan, som vill hävda att den är mindre exakt, häftig, sammansatt än det språk vi älskar att citera, helst vill leva i men samtidigt är märkvärdigt dåliga på att använda till fullo: engelskan.

Birgit Häggkvist är författare, och har sedan debuten med Lycka till som discjockey! (1980) skrivit både poesi och prosa. Hennes senaste roman är A (2010).

...en stridsskrift.

Lar-Gunnar Andersson (BTJ)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten har publicerat Tomas Gürs ”9,5 teser om integration fram till valet 2038”. Här återges ett stycke, som handlar om det svenska språkets betydelse:

”Sammantaget innebär detta att endast den som är förtrogen med det svenska samhällets grundläggande karaktär, dess kultur i vid och vardaglig bemärkelse, dess vanor, seder och bruk, kan bli framgångsrik i sin anpassning till Sverige. Och att det svenska samhällets grundläggande karaktär just är svensk i en snävare bemärkelse, det vill säga att det är majoritetssamhällets, svenskarnas, gemensamma kultur och vanor som sätter sin prägel på det. Det betyder inte att var och en måste anamma varje enskilt svenskt förhållningssätt eller svensk tradition. Men det betyder att den som inte har förståelse för dem, inte heller kommer att framgångsrikt kunna bli en del av Sverige.

En av de viktigaste markörerna för att vara en del av det svenska samhället är att kunna så bra svenska som möjligt. Det är den enskilt viktigaste faktorn för att bli accepterad som svensk. Att barn födda i Sverige kan gå ut grundskolan utan att kunna svenska är därför oacceptabelt. Att framhålla dålig talad svenska som godtagbart eller att romantisera kring knackig miljonsvenska som en intressant sociolekt, är att göra alla nyanlända och invandrare en otjänst.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Rubriken är hämtad från det textutdrag som omnämns nedan)

Birgit Häggkvist har utkommit med boken ”Välkomna och please come in”, som är en vidräkning med engelskans frammarsch i Sverige. Svenska Dagbladet publicerade den 6 juni ett utdrag ur denna bok. Igår recenserades boken av Kristoffer Leandoer i Svenska Dagbladet. Han skriver bland annat:

”Engelska språket är den alla vill hänga med på skolgården, klassens stjärna. Om man får tro Häggkvist, är engelskan framför allt ett språk för det inautentiska. Där vi inte längre bottnar språkligt för men gärna vill hålla till. Vi säger white trash dels för att vi tycker det har en air (en aura, en fläkt, en vibe) av "True Detective" och "Den sista färden", dels för att vi då slipper säga patrask, drägg eller slödder – engelskan både mildrar och skärper utsagan, men flyttar den framför allt lite längre från vår egen person och erfarenhet – men vi har inte gehör för uttryckets underton av rasism (det underförstår att trash normala hudfärg inte är white).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En solskenshistoria!

Fredag-söndag var jag på bridgefestival i Örebro. Första dagen hade jag på mig vår t-tröja (jag tycker inte det är fel att skriva t-shirt, det är ett vedertaget lånord, men finns det ett svenskt ord kan man använda det!). Och flera personer gick spontant på mig och frågade nyfiket vilka vi var! Och "naturligtvis" höll de med oss, när jag berättade vad vi står för. En kvinna berättade att hon läst en psykologikurs på universitetet och gått ifrån en föreläsning i protest mot att den oannonserat hölls på engelska.

Med tanke på vädret hade jag nog tänkt byta t-tröja andra dagen, men den luktade inte direkt svett, så jag tog på mig den då också. Och även på lördagen var det en som frågade!

Medlemmar i Språkförsvaret med tröjorna på sig i Almedalen.

Det är alltså i hög grad att rekommendera att ha den på sig i mer sociala sammanhang!

Benkt Lundgren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Göteborgs-Posten tillhör de dagstidningar som har infört betalmurar eller så kallat premiuminnehåll. Det betyder att Språkförsvarets webbplats bara kan länka till Lars-Gunnar Andersson språkartiklar med viss fördröjning. Citatet är hämtat från artikeln ”Trapphusens lingua franca” den 28 maj:

”Men den stora och viktiga frågan är vilket språk man väljer när man talar med sina grannar. Svaret är trivialt när de kommer från Mölndal och Motala. Det intressanta är när människor från Eritrea, Irak, Somalia, Syrien och Turkiet bor i samma trappuppgång. Väljer de att tala svenska med varandra, eller engelska eller något av invandrarspråken? De flesta hade med sig mer än ett språk när de kom, men ingen hade med sig svenska.

Våra politiker är överens om att vägen in i det svenska samhället går via det svenska språket. 'I Sverige talar man svenska', sa Ulf Kristersson (M). Men är det sant? Varje spårvagnsresa illustrerar flerspråkigheten i samhället. Inom universitetsvärlden är engelskan sedan länge lingua franca. En utländsk deltagare på ett seminarium, och engelskan tar över. Inom affärsvärlden kan det nog se ut på samma sätt.

Men det viktiga är vad som händer i trappuppgångar och tvättstugor. Blir svenska trappuppgångens lingua franca? Detta är den stora språkliga framtidsfrågan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bloggen ord.se är knuten till Nationalencyklopedin. Dagens citat är hämtat från inlägget ”Gud i skruven!”. Texten är skriven av Lotten Bergman:

”Orsaken till detta evinnerliga mässande om språkets finesser är enkel: jag vill att fler ska känna som jag. Svenska är ett underbart finurligt språk med fantastiska sammansättningar och uttryck som bör användas ideligen och hela tiden. När någon tror att en björntjänst är en bamsekram, att lök på laxen ju är jättebra samt att krokodiltårar är ovanligt stora, ja då rycker jag ut som en superhjälte klädd i ordboksmantel.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en utförlig och läsvärd artikel, ”Behemoth, bully, thief: how the English language is taking over the planet”, i The Guardian den 27 juli  skriver Jakob Mikanowski bland annat:

”Upphöjandet av engelskan samtidigt som alla andra språk har nedvärderats har varit en hörnsten i engelsk och amerikansk nationalism i över hundra år. Detta stråk av språklig utstötning hördes i Theodore Roosevelts tal 1919 till American Defense Society, där han proklamerade att 'vi har bara plats för ett språk här, och det är engelska, för vi tänker se till att denna smältdegel förvandlar vårt folk till amerikaner, med amerikansk nationalitet, och inte till inhysingar i ett flerspråkigt inackorderingsställe'.

Som det visade sig hade Roosevelt fått saker och ting nästan helt om bakfoten. Ett århundrade av invandring har gjort föga i fråga om att rubba engelskans status i Nordamerika. Under alla förhållanden är dess ställning starkare än för hundra år sedan. Men ur ett globalt perspektiv är det inte Amerika som hotas av främmande språk. Det är världen som hotas av engelskan.” (Egen översättning)

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)