(Bilden är hämtad från Facebookgruppen Sverige mot särskrivning)

Det skulle i så fall vara "vin äger"; "vi näger" blir obegripligt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna korta dokumentär berättar historien om Marie Wilcox, den sista person som talar Wukchumni, ett indianspråk i Kalifornien, flytande, och om den ordbok hon har skapat i syfte att hålla språket levande.

Wukchumni, som räknar 200 medlemmar och är bosatta i Tule River-reservatet, ingår i en större stamgrupp, Yokuts, som talar närbesläktade varieteter.

Kalifornien var före den europeiska kolonisationen det språktätaste området inom det nuvarande USA:s gränser. För tvåhundra år sedan talades det 80 – 90 språk, som tillhörde runt 20 språkfamiljer, i Kalifornien. Många indianspråk i Kalifornien är idag antingen utdöda eller extremt hotade.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det nya området kring Ångfärjetomten i Helsingborg kommer att heta ”Sea U Helsingborg”. Namnet fick inget vidare mottagande av Helsingborg Dagblads läsare.

Johannes Sundblad skriver:

”Bland de femtiotal kommentarer som kommit in på Facebook kan man utan svårigheter konstatera att inställningen till det nya namnet inte var direkt positiv. Tvärtom.”

Namnet motiverades på följande sätt:

"Ett lekfullt namn som kopplar till den geografiska platsen och de möten som sker där. Öppenhet mot havet ger kongressanläggningen dess unikitet, dess magnetism och skönhet. Havets kraft och växling mellan rörelse och stillhet är en metafor för människors och organisationers utveckling".

Oj, oj, oj, säger vi bara. Sprack inte många livstycken här?

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, detta är en direktöversättning av projektet Scandinavian Mountains Airport. Det är – observera! – fråga om en världsdestination:

”Scandinavian Mountains är en världsdestination. Sveriges och Norges största alpina destinationer, Sälenfjällen och Trysil, tillsammans med Idre och Engerdal. Genom att skapa tillgänglighet ”rakt in i hjärtat” av regionen med förbättrad infrastruktur tar vi ytterligare ett steg i utvecklingen av den nya storregionen som växer fram, i Sverige och Norge. Vi blir en regional motor som genom förbättrad tillgänglighet, fler gäster och ökad verksamhet bidrar till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen.”

Men den skandinaviska fjällkedjan är väl inte begränsad till Sälen, Trysil, Idre och Engerdal? Och hur många utombys turister kommer att lockas av det pretentiösa och löjliga engelska namnet?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”.

Detta påstående var kanske förvånande, men det innehåller en god portion sanning. Språkförsvaret bärs nämligen upp av övertygelsen att språkutveckling inte alls är något ödesbestämt. En grupp språkentusiaster, som inte nöjer sig med att stå vid sidan om skeendet och betrakta det eller bara beskärma sig över förfallet, kan genom opinionsbildning vända på utvecklingen. Det är dessutom viktigt att mobilisera så många människor som möjligt utifrån en begränsad plattform.

Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisation i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.  Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning, d.v.s statusvård. Redan i samband med bildandet 2005 angav Språkförsvaret som sin viktigaste kampuppgift att driva fram en språklag i Sverige, vilket förverkligades 2009. Samtidigt har Språkförsvaret under årens lopp systematiskt betat av olika områden som svenskans ställning inom den högre utbildningen, engelskans intåg som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet, den mellannordiska språkgemenskapen, finlandssvenskan, svenskans ställning inom EU, engelskan i reklamen och svenskans ställning som patentspråk. Detta betyder inte att Språkförsvaret anser att språkvård är oviktigt; speciellt onödiga anglicismer bör motas i grind, eftersom de också är ett symptom på engelskans inflytande.

Språkförsvarets språkpolitik sammanfattas i vår programförklaring.

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.

Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här! Inbetalningar under hösten gäller också för 2017.

Det finns också en växande grupp på Facebook, som heter Språkförsvarets vänner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pirahã talas av ett par-trehundra individer i Amazonas djungler i Brasilien. Det är i många avseenden ett märkligt språk. För att utgå från den länkade artikelns faktaruta längst ner, så utmärks pirahã bland annat av

• att språket inte har något ord för färg. Man känner inte till något annat språk som helt saknar färgord. Det finns språk, som bara har två färgord;
• att språket inte har några begrepp för tal. Det skiljer bara på ”liten mängd” och ”stor mängd”. Det betyder att  pirahãföräldrar inte kan säga om de har två, tre eller fyra barn, men det finns ingen risk att de skulle kunna tappa bort sina barn utan att märka det, eftersom de känner till namnen på sina barn. Dock finns det en viss oro bland pirahã för att de kan bli lurade i affärstransaktioner med företrädare för det omgivande brasilianska storsamhället;
• att språket inte heller har några tidsangivelser bortsett från ordet nu. Verb böjs inte i tempus och det finns heller inga andra relativa tidsangivelser;
• att språket har platsord, vilka dock helst inte används;
• att språket absolut inte är fattigt i övrigt. Pirahã har alla ord som behövs för att beteckna alla de växter och djur som finns i den omgivande djungeln. Daniel L. Everett, som har studerat språket på plats, skriver i ”Language the cultural tool”: ”Den genomsnittlige pirahãtalarens rika och detaljerade kunskap om denna omgivning är märklig. Men precis som pirahãtalarna uppfinner och behärskar ord för saker som de verkligen behöver, saknar de – i likhet med talare av vilket som helst annat språk –  ord för saker de inte behöver, till och med ord för saker som är akut behövda i andra samhällen, som tal (Pantheon Books, New York 2012, sid. 287 - egen översättning).”

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag håller helt och hållet med Lena Johansson, Min mening 22/11, att Sea U är ett tramsigt namn på Ångfärjan. Som vanligt väljer man ett namn på engelska. Ska kanske Sea U vara en rolig ordlek för See you? Den ordleken uppskattar i alla fall inte jag.

Ack ja, ”engelskasjukan” har verkligen drabbat Sverige. Eftersom tydligen allting ska vara på engelska idag, varför inte då också ändra namnet på vårt fina gamla fotbollslag HIF till HFC, Helsingborg Football Club? Då kan det verkligen bli en nystart för klubben, eller hur?

C-G Pernbring

Medlem av Språkförsvaret

(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 24/11 2016)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)