I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 22 oktober föreslog en gymnasielärare att skriftspråkets åtskillnad mellan ”de” och ”dem" skulle slopas. Vad anser du (se omröstningsalternativ i högerspalten)?

• Jag är helt emot förslaget
• Jag är i huvudsak negativ till förslaget
• Vet inte
• Jag är i huvudsak positiv till förslaget
• Jag är helt för förslaget

Se också inlägg i denna nätdagbok och efterföljande kommentarer! Vi är alltid medvetna om att omröstningsresultaten endast speglar åsikterna hos besökarna av denna nätdagbok.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Vilket är det bästa ersättningsordet för "big bang"?

Omröstningsresultatet blev följande:

Omröstningen pågick den 21/4 - 24/10. Totalt deltog 372 personer i omröstningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Maria Ludvigsson kommenterar idag på ledarsidan i Svenska Dagbladet gårdagens debattartikel om ”de” och ”dem”, som debattören ville slopa:

"Gårdagens debattartikel på SvD Debatt om att 'slopa de och dem' kom som ett långfinger mitt i bildningsivrarnas nytända diskussion. Den svensklärare som vill låta lättja ersätta elevers förkovran och självutveckling framstår som ett skämt. I tider när respekt för den mänskliga förmågan att utveckla sitt intellekt och språk är så eftersatt att unga lämnar skolan utan att kunna stava eller bygga begripliga meningar blir lärarens påhitt obegripligt. Varför sänka kraven? Varför antyda för eleverna att ingen tror att de har förmåga att lära sig sådant som för några år sedan var självklar kunskap?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I SvD idag (22 oktober 2016) finns en stor artikel av en gymnasielärare i svenska och engelska som på fullt allvar hävdar att eftersom dagens ungdomar (och vuxna?) inte kan skilja på subjekt-och objektform vad avser ”de” och ”dem”, bör denna distinktion upphöra från och med den 1 januari 2017. Jag trodde först det var ett skämt, när jag läste det.

Att anpassa sig till likgiltighet och slapp okunskap är en förfärlig väg att gå, eftersom ett sådant beteende strider mot skolans uppgift att meddela grundläggande bildning. Det sluttande planet kan snart visa sig vara mycket brant och mycket halt och på några år skulle den hävdvunna språkkänslan kunna frätas sönder.  Då kommer den nya generationen inte längre att kunna förstå normal svensk litteratur, man kan inte uttrycka sig med stringens och man skulle inte nöjaktigt kunna lära sig främmande språk såsom de tre största modersmålsspråken i Europa: ryska, tyska och franska. Dessutom skulle de befarade språkkrymplingarna berövas möjligheten att få uppleva den sköna tillfredsställelsen av att behärska ett nyansrikt språk med distinkta uttrycksmöjligheter utan uppenbara risker för missförstånd. Man gör dessa människor fattigare; man stjäl en hägrande tillgång från dem.

 När svenska språket nu utarmas med infektion av onödiga och ibland felaktiga ord på engelska, reagerar vi språkförsvarare med all rätt. Vi måste också sätta upp försvar mot de mer smygande sabotörerna som bryter ned språket genom att sudda ut distinktioner mellan t ex  ”de” och ”dem”, ”han” och ”honom”, ”var” och ”vart”, de tokiga böjningarna ”hära” och ”dära”, ”vårt” och ”vårat”, ”egen” och ”egna” o s v.

För språkintresserade nyanlända invandrare som vill lära sig riktig svenska är det sluttande planet en fara som på sikt kan leda till förlust av två språk, även om enkel kommunikation naturligtvis kan ske på en lägre nivå.

Jag ser gymnasielärarens förslag i SvD idag som ett tecken på uppgivenhet. Vi får aldrig ge upp mot de nedbrytande krafterna.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den unika älvdalskan, internationellt erkänd som språk, kämpar för sin överIevnad. I mötespanelen deltar Peter Egardt, kommunstyrelsens ordförande i Älvdalen; Emil Eriksson, Ulum Dalskas styrelse; Per-Åke Lindblom, Språkförsvarets styrelse; Björn Rehnström, Ulum Dalska; Yair Sapir, språkvetare; och Lars Steensland språkvetare. Moderator: Arne Rubensson. Hälsningsanförande av Ulla Schütt, Ulum Dalska. Lena Willemark sjunger på älvdalska.

Plats: Mälarsalen, Årsta Folkets hus, Årsta. Tid: Onsdagen den 26 oktober kl. 18.00 – 20.00

Inträde: 50 kronor Arrangörer: Ulum Dalska och Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN:s krogkommission har också synpunkter på hotellrestaurangens namnval förutom på vad som serveras:

”Det centrala läget ett stenkast från Konserthuset och Filmstaden Sergel­ gör Paul’s till en bra mötesplats, men den listige beställer här ett glas och något smått därtill, några ostron kanske. Den som är ute efter en prisvärd trerätterssittning har bättre och mer prisvärda alternativ i grannskapet.

Till slut en detalj: Krögaren här är möjligen oskyldig till namn­valet Paul’s, men borde förstås ha protesterat vilt mot det larviga bruket av anglosaxiskt s-genitiv. Paul’s på Haymarket by Scandic är tillsammans ett så urbota pinsamt och ängsligt 2010-tals-krognamn att Krogkommissionens utsända kommer att rodna åt minnet av det också 2030. Dessutom lär den gudomliga Greta Garbo, som en gång arbetade på Pubs hattavdelning, snurra i sin grav ett bra tag.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En medlem i Språkförsvaret berättar att han häromdagen

"letade efter ansiktsvatten (se högra flaskan på bilden), då mitt hade tagit slut. Hur jag än letade så gick jag bet och frågade butiksbiträdet. Hon plockade då fram den nya förpackningen (se den vänstra flaskan) och förklarade att det här var ”tonern” numera. Fullständigt obegripligt. Jag var på vippen att ge tusan i att köpa produkten och hade aldrig hittat den om jag inte hade fått hjälp.

Inte ett ord på svenska på hela framsidan. Nåväl, normal heter det väl även på svenska.

Jag antar, utan att veta, att ACO agerar likadant beträffande sina övriga produkter i sitt sortiment."

Samtidigt nominerade samme medlem ACO Hud Nordic AB, d v s det som en gång väl var allas vårt Apoteksbolaget, till Årets anglofån.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På den här sidan kan man slumpa fram ord på älvdalska med svensk översättning.  Vem som helst kan se hur olikt det älvdalska ordförrådet är det rikssvenska. Min personliga favorit är tungel – måne. En annan är brinde - älg.

Wiktionary anger:

"Av fornsvenska tungel (”himlakropp”), av fornnordiska tungl (”måne”), av urgermanska *tungl-, av ovisst ursprung. Besläktat med isländska tungl, gotiska tuggl (”stjärna”), fornsaxiska tungal, fornhögtyska zungal och fornengelska tungol.

Det är möjligt att benämningen fortlever i ortnamnet Tungelsta.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)