I ett inlägg i denna nätdagbok den 29 augusti ställdes ett antal frågor med anledning av att Peter Hultqvist höll ett tal  på engelska i samband med det svenska flygvapnets 90-årsjubileum:

”1. Hölls talet bara på engelska? Fanns det tillgång till simultantolkning eller finns det en svensk översättning att tillgå?

2. Hölls talet ursprungligen på svenska men med simultantolkning till engelska eller med översatt utskrift på engelska?

3. Finns det överhuvudtaget två språkversioner, en på svenska och en på engelska?”

Flera medlemmar skrevs direkt till Försvarsdepartementet. Här är svaret, som förmodligen samtliga fick:

”Hej!

Under seminariedagarna som hölls i anslutning till flygplanets 90-årsfirande deltog flertalet utländska gäster. För att alla närvarande skulle kunna tillgodogöra sig det som sades, hölls samtliga anföranden på engelska. Talet är skrivet på engelska och finns dessvärre inte att tillgå i svensk version.

Med vänlig hälsning

Josefin Grennert

Kasnsliråd

Enheten för militär förmåga och insatser”

Ett officiellt tal som försvarministern höll finns alltså inte ens på svenska! Många andra försvarsministrar i Europa skulle säkert ha hållit ett liknande tal på sitt modersmål, trots att utländska gäster skulle ha närvarit. Det markerar det egna språkets betydelse. Det går faktiskt att ordna simultantolkning, speciellt för en myndighet som har ekonomiska resurser. Att det inte ens finns en svensk version betyder ju dessutom att inte alla svenska medborgare kan läsa eller förstå innehållet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Den inledande texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnen)

Torsdagen den 24 november ordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Nya vägar inom språkforskningen.

På programmet finns föreläsningar med personer som på olika sätt banar ny väg inom sina forskningsområden. Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.

Tid: 24 november kl. 9–17

Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet, Vallgatan 22, Göteborg

Anmälan

Deltagande kostar 350 kronor plus moms, lunch och fika ingår (ange önskan om specialkost i anmälan). Anmälan sker via e-post till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se senast den 30 oktober, du får bekräftelse samt instruktioner för betalning i retur.

Läs vidare här för att ta del av programmet!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningens blogg uppmärksammade igår namninsamlingen ”Rädda älvdalskan!” i inlägget ”Upprop för att rädda älvdalskan”.

I skrivande stund har 621 personer undertecknat namninsamlingen. Sprid informationen vidare om namninsamlingen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I går söndag rapporterade P4 Extra om att Måns Zelmerlöw gör succé med en inspelning på (delvis) franska av I should have gone home: Je ne suis qu'un homme. (Miam betyder mums på franska och är förstås lättare att säga och skriva på franska.) Reportern Johan Tollgerdt berättar i inslaget som kan höras här att många utländska artister sjunger in versioner på franska av sina hitlåtar, t o m Abba gjorde det på sin tid. Frankrike är ju med sina 65 miljoner invånare, tillsammans med Belgien och Schweiz, en stor marknad för sångartister. I Frankrike är dessutom försäljningen av både CD-skivor och vinyl omfattande, och det finns en regel som säger att minst 40 % av den musik som spelas i radio ska vara på franska. Man kan bara drömma om en liknande regel för svenska språket i Sverige! Reportaget avslutas med att låten spelas, och jag tycker att hans franska uttal är imponerande bra.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg i denna nätdagbok den 7 september refererades bibliometrins negativa sidor. Samma fråga tas upp i en artikel i det senaste numret av nättidskriften Curie:

”Samtidigt är kritiken mot rankningarna hård. De anses inte kunna mäta kvalitet på ett relevant och rättvisande sätt. De sägs ge en alltför förenklad bild av universitetens uppdrag och täcker bara några få procent av världens universitet. Metoderna är i vissa fall oklart beskrivna och lever inte alltid upp till vetenskapliga krav.

Rankningarna missgynnar också vissa områden eftersom bibliometriska mått hämtas från databaser med huvudsakligen engelska publikationer och sämre täckning inom humaniora och samhällsvetenskap.

– Rankningarna avgörs nästan helt av prestation i medicin och naturvetenskap. Inom samhällsvetenskap och humaniora publicerar forskarna mer på sitt modersmål. Arbetena kan vara av hög kvalitet men citeras inte lika ofta som inom medicin och naturvetenskap, och syns därför knappt i rankningarna, säger Ton van Raan, professor emeritus i kvantitativa vetenskapsstudier vid Leidens universitet.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel ”Kvinnor kanske frågar mer – men män är inte från Mars” idag i Svenska Dagbladet skriver Lisa Irenius bland annat om kvinnligt och manligt språkbruk:

”Även om det finns skillnader mellan män och kvinnor, bland annat när det gäller språkutveckling, är mönstren komplexa. Enligt en undersökning säger både män och kvinnor 16 000 ord varje dag. Däremot kan sammanhanget påverka. För något år sedan genomfördes en forskningsstudie som visade att det inte var någon skillnad på hur mycket manliga och kvinnliga studenter pratade under lunchrasterna. Under grupparbeten pratade kvinnor mer än män i mindre grupper, men i större grupper var det männen som pratade mer.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I sitt senaste nyhetsbrev uppmärksammar Verein Deutsche Sprache namninsamlingen "Rädda älvdalskan!":

"Petition für Älvdalisch

Der schwedische Sprachverein Språkförsvaret hat eine Petition gestartet, damit das Älvdalischeals Regional- oder Minderheitensprachen anerkannt wird. Älvdalisch ist eine skandinavische Sprache, die heute rund 3.000 Menschen in Schweden sprechen. (namninsamling.com, nzz.ch)"

Förutom till namninsamlingen länkar nyhetsbrevet också till en artikel på tyska om älvdalskan i den schweiziska tidningen Neue Zürcher Zeitung.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Namninsamlingen "Rädda älvdalskan!" har i skrivande stund undertecknats av 381 personer. Det behövs många fler undertecknare!

De flesta språkvetare, organisationen SIL International - och naturligtvis talarna själva - betraktar älvdalskan som ett eget språk. Älvdalskan skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan och färöiskan. Om älvdalskan erövrar status som landsdels- eller minoritetsspråk, skulle detta underlätta älvdalskans överlevnad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)