Danska Magasinet Europa publicerade den 9/6 en längre artikel av Olle Josephson apropå den nordiska språkgemenskapen. Han avslutar artikeln med att konstatera:

”Det meste af den svenske befolkning bliver født ind i et flersproget Skandinavien, og som det ofte sker med flersprogethed, er de mest fremherskende sprog i regionen så nært beslægtede, at de kan bruges på kryds og tværs uden egentlig formel indlæring. Det kræver ikke andet end åbenhed og lidt lingvistisk beredskab at møde et næsten identisk sprog. Det skulle da være besynderligt, om ikke den svenske skole var i stand til at give sine elever det.”

Det krävs alltså bara öppenhet och lite lingvistisk beredskap hos svenskar när det gäller att möta danskan och norskan, som är så nära släkt med svenskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det första avsnittet av programmet Sommar sänds med start strax efter midnatt natten till lördagen den 25 juni med heavy metal-trummisen Lars Ulrich. Efter 35 år i USA pratar Lars hellre engelska än sitt modersmål  danska. Sveriges Radio sänder hela programmet på engelska.

På något vis känns det som om överträdelserna av språklagen blir allt vanligare. Man blir allt mer nonchalant.

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en insändare i Smålandsposten den 9 juni skriver Robert Owen, som har engelska som modersmål och som tillägnat sig svenskan i vuxen ålder:

”Är det meningen att vi ska uppfatta att Elin Wägner är arg eller att hon bara urinerar med Växjökonstverket Pissed Elin? Om bland annat detta tycks debatten ha handlat på senare tid. För egen del uppfattade jag verkets namn som någonting helt annat när jag första gången läste om det: Asfulla Elin.

Pissed i modern, vardaglig engelska har nämligen som adjektivattribut oftas betydelsen kraftigt berusad. För engelsktalande skulle statyn kanske snarare heta Pissing Elin om det är så att det handlar om att hon kissar, eller Pissed-off Elin om hon är upprörd.”

Dessvärre verkar den läsvärda insändaren inte ligga ute på nätet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvaret!

Igår gick jag förbi Historiska muséet och såg reklam för en utställning om vikingar på engelska och då trodde jag att den stod på svenska på andra sidan reklampelaren, men ack nej, även där var det engelsk text. Hur tänker Historiska muséet?

Med vänlig hälsning

Gunnar Liljefors

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags intervjuades Yair Sapir av BBC om älvdalskan. Se:

http://www.bbc.co.uk/programmes/p03xnlh1 (24 minuter in på programmet).

Det skedde med anledning av att älvdalskan erhållit en internationell språkkod.

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag blir arg och less på alla svenska sångare och sångerskor med sitt eviga engelska, engelska och engelska. Men så kommer denna Håkan Hellström och trollbinder publiken genom att sjunga på svenska! Undrens tid är tydligen inte förbi. Han torde väl vara Sveriges hetaste artist just nu. Förutom alla inkomster från bl. a. Ullevikonserten borde han få Språkpriset.

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

2016-06-08

Diskrimineringsombudsmannen

Anmälan om diskriminering

Härmed anmäls Sveriges Radio för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Den 24 maj fanns ett inslag om c:a 15 minuter i programmet Studio Ett i P1 där USA:s ambassadör i Stockholm intervjuades. Språkfördelningen svenska/engelska var ungefär 1/4 räknat i tid. Av intervjuarens frågor och ambassadörens svar fick jag alltså tillgång till bara en fjärdedel beroende på att jag p.g.a olika omständigheter inte behärskar engelska.

Redaktionellt hade detta enkelt gått att lösa genom att spela in intervjun innan sändning och översätta både intervjuarens frågor och ambassadörens svar till svenska för en senare sändning.

Motivering

Jag tillhör en stor grupp svenska medborgare som behärskar svenska språket men inte eng-elskan. Vi har gemensamt att i olika grad inte fullt ut kunna tillgodogöra oss engelskspråkigt tal som inte översätts till svenska. För den äldre delen av befolkningen, som jag tillhör, har engelskan inte varit obligatoriskt ämne i skolan och för de allra flesta har inte engelskspråkighet varit aktuell i yrkeslivet. Även för yngre årgångar gäller att en majoritet svenskar för-står svenska bättre än engelska. Detta förhållande torde – eller borde - vara allmänt känt även av media.

Jag uppfattar det som en plågsam och hänsynslös diskriminering när Sveriges Radio trots detta har programinslag där engelskan dominerar över svenskan, och jag därmed utestängs från att få del av innehåll. Det ovan anmälda är bara ett exempel av ett otal motsvarande diskrimineringar jag upplever som radiolyssnare.

För mig och en stor del av SR:s lyssnare – särskilt de äldre – är det jämförbart med hur en döv person kan uppfatta tal utan översättning till teckenspråk eller text. SR tillämpar en attityd mot oss som innebär att vår bristande förståelse av främmande språk - i detta fall engelska - medför en funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning man förstärker genom bristande tillgänglighet. Det kan jämföras med att bygga trösklar i stället för att ta bort.

Man kan också lägga in en demokratisk aspekt på hur ”publik service-SR” behandlar oss genom bristande tillgänglighet av information som vi har rätt till. Med oss avses vi som förstår engelska språket i en fallande skala från knapphändigt till inte alls.

Bengt Blomberg

Adress: Stale Gata 9B, 455 34 Munkedal

Tel. 0524 – 712 39

e-adress: bengtblomberg@swipnet.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, Modersmål-Selskabet, anordnar en mötesserie med start den 6 september, i vilken organisationen pläderar för antagandet av en dansk språklag. Finland, Island och Sverige har redan språklagar och Norge har fattat beslut om att utarbeta en sådan.

Sproglov, sprogpolitik og Folkeuniversitetet – 6. september

Ingen partier i Folketinget arbejder i øjeblikket for en sproglov. Da det jo er os selv, der sammensætter Folketinget, er det let at se, hvem pilen peger på. Stem på en folketingskandidat, der aktivt vil arbejde for en sproglov, næste gang der er folketingsvalg!

Modersmål-Selskabet mener, at der skal vedtages en sproglov, der kan fungere dels på et symbolsk plan, dels som rammelov for sprogpolitik og sproglovgivning på vigtige områder i samfundet. I Danmark taler vi gerne alle sprog, men vores fælles sprog er dansk. Som Danes Worldwide udtrykker det: ”Det er aldrig for sent at lære dansk, men det er heller aldrig for tidligt”. Argumenter for hvorfor vi skal have en sproglov og hvad den skal bruges til er vigtige. Derfor gennemfører Modersmål-Selskabet i samarbejde med Folkeuniversitetet en møderække, der i form af fem workshops vil forsøge at give svar på disse spørgsmål. Møderækken begynder den 6. september og løber over fem tirsdage. Programmet vil blive annonceret på Folkeuniversitetets hjemmeside den 13. juni med åbning for tilmelding den 20. juni. Det trykte program omdeles først i august. Møderækken udbydes kun, såfremt der er et tilstrækkeligt antal tilmeldinger. Derfor er det vigtigt at du tilmelder dig hurtigst muligt: http://www.fukbh.dk/

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)