(Texten är lånad och översatt från en norsk språkvetare)

Dessvärre ser det ut som att SiL valt att avslå ansökningen om en språkkod för älvdalskan ”i denna omgång”. Motiveringen till beslutet är utförlig och kan läsas i sin helhet här:

http://www-01.sil.org/iso639-3/cr_files/PastComments/CR_Comments_2015-046.pdf

Även om beslutet för tillfället är negativt, innehåller det mycket intressant stoff. De skriver bland annat att: " ... the Registration Authority is sympathetic to the request and notes that the outcome of a future request might be different ... (1)" och att " ... The change request and the supporting comments give compelling evidence from the structural perspective that Övdalian is a different language than standard Swedish" (2). Vidare står det att man för närvarande utreder hur man ska avgränsa skillnaden mellan språk och dialekter, och att man alltså inte önskar fatta ett beslut innan detta är närmare avklarat.

1) …registreringsmyndigheten är välvilligt inställd till ansökningen och noterar att utfallet av en framtida ansökan kan bli annorlunda…”

2) ”Ändringsansökningen och de understödjande kommentarerna ger övertygande bevis utifrån det strukturella perspektivet att älvdalska är ett annorlunda språk än standardsvenska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Ny Tekniks senaste utgåva får vi lära oss att "ordet 'disruptad' är det som alla i gränslandet mellan teknik, affärer och marknadsföring just nu använder".

Alla? Hur stor andel av dem i gränslandet etcetera? Hur många rör det sig om totalt?

Nåja, lite längre ned modifieras kvantifieringen till nästan alla. Urvalet verkar inte heller vara statistiskt relevant. Det består tydligen av några som skribenten har råkat på.

En spiksoppskrönika.

-cj

Det har försports att programmet, eller programserien,  "Opinion live" har setts dagens ljus i den licensfinansierade svenska s.k public service-televisionen.

Den yrvakne vännen av ordning frågar sig då:

- "live" torde vara engelska. Adjektiv? Verb? Den transitiva eller den intransitiva varianten?

- om "live" är engelska, torde också "opinion" vara engelska. Eller har "live" upptagits som ett ord i svenskan? Om så, menar man då det svenska ordet "opinion". Notera: opinion(en) ej = opinion (sv)

Förvirring råder bland många. Eller några. Eller någon. Eller kanske bara hos undertecknad.

-cj

Seminarium: Behövs svenskan i svensk skola?

Engelska används som undervisningsspråk inte bara inom högskolan utan också i växande utsträckning inom grund- och gymnasieskolan i Sverige. På grund av friskolereformen 1992 blev det bland annat möjligt att starta friskolor med engelska som undervisningsspråk. En grundskola får ha upp till 50 procent engelska enligt dagens skolförordningar, ett gymnasium upp till  90 procent (allt utom svenskämnet).

Vilka konsekvenser får engelskspråkig undervisning för svenskans ställning överhuvudtaget i Sverige? Hur påverkas elevernas svenska? Blir elevernas kunskaper i engelska avsevärt bättre än om de lär sig engelska som främmande språk på sedvanligt sätt?

En debattpanel bestående av Anders Q Björkman, Maria Lim Falk, Olle Josephson och Olle Käll diskuterar engelskans roll som undervisningsspråk i svenskt skolväsende. Anders Q Björkman är biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet; Maria Lim Falk, forskare vid Svenska Akademien; Olle Josephson, professor i nordiska språk och f.d chef på Språkrådet; och Olle Käll, gymnasielärare och styrelseledamot i Språkförsvaret. Debatten förs mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken.

I samband med seminariet utdelas också Språkförsvarets pris och Årets anglofån.

Plats: Beskowsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Tid: lördagen den 23 januari kl. 12.30 – 15.00 Inträde: 50 kr.

Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Reklambyrån iGoMoon söker via Arbetsförmedlingen en ”native Swedish speaker” i en annons helt på engelska.

Det är ett svenskägt företag placerat i Sverige, och vars kunder till 80 procent finns i Skandinavien. Och de sökande ska alltså ha svenska som modersmål. Inte förvånande ska man också behärska flytande engelska.

Det finns en lång rad med krav som den sökande ska uppfylla, bl a ”extraordinary writing skills” - ett krav som upprepas senare i listan, då man ska ha ”flawless writing skills” i svenska. Men hur är det med språkskickligheten hos dem som ligger bakom annonsen? Den är ett typexempel på språkligt snömos och tomma floskler, enligt min mening. Och hur är det med kunskaperna i engelska? ”You should be able to critical thinking and questioning skills...”- det skulle nog få en lärare i engelska att ta fram rödpennan.

Bluddriga och intetsägande fraser och floskler går att åstadkomma både på svenska och engelska. Men bland många svenskar, inte minst i företagsvärlden, finns det en föreställning om att det automatiskt låter bättre på det internationella högstatusspråket. Det är tyvärr fel – tomma floskler är lika tomma på engelska.

Det är nog inte att undra på att den svenska reklamen ser ut som den gör, med sådana här aktörer. Annonsen avslöjar både ett upphöjande av engelska språket i helt omotiverade sammanhang och undermåliga ”writing skills”. Anglofåneri är ordet!

Susanne L-A

(Denna  nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Älvdalens kommun storsatsar på älvdalskan, kommunens tredje språk efter svenska och samiska.

Till hösten ska den hett efterlängtade älvdalsspråkiga förskoleavdelningen förhoppningsvis starta. Ett formellt beslut i kommunstyrelsen är det enda som fattas, men politisk enighet finns. Förskolepersonal går högskoleutbildning om tvåspråkighet – som ju är aktuell också för flyktingbarnen – och i februari får all förskolepersonal en halvdag om älvdalska språket med världens mest kunniga när det gäller älvdalska.

Dessutom blir det en seminariedag för politiker och tjänstemän och en kväll för allmänheten med världens största experter vad det gäller älvdalska i samma veva.

Älvdalens kommun tycks alltså nu äntligen ta älvdalska språket på allvar.

Vid fullmäktigemötet i december fick kommunalrådet ängsliga frågor från tre älvdalingar. De ville höra politikernas inställning till den planerade förskoleavdelningen efter rykten om att den inte skulle bli av.  

Kommunalrådet Peter Egardt försäkrade de oroliga älvdalingarna att han vill att det ska bli av. Och han fick medhåll av samtliga andra partier som ”till 100 procent ställde sig bakom” detta.

Peter Egardt (S) förklarade att det är ”nu eller aldrig” om man ska kunna rädda älvdalskan från att dö ut. Han sa också att det här med att få in älvdalskan på allvar i förskolan är en början som är oerhört viktig.

9-10 februari anordnar kommunen nu, med hjälp av Ulum Dalska, en föreläsningsdag för all förskolepersonal. Vikten av att bevara älvdalskan och hur det kan göras behandlas bland annat.  

Föreläsarna under dessa två dagar är de i Älvdalen så välkända Bengt Åkerberg, Gunnar Nyström, Lars Steensland och Yair Sapir, fyra av världens mest kunniga när det gäller älvdalska.  

På tisdagkvällen, den 9 februari, blir det också ett möte för allmänheten i församlingshemmet Brittgården. Där kommer de fyra språkforskarna samt Henrik Rosenkvist, från Göteborgs universitet, att medverka med korta anföranden och svara på frågor från allmänheten när det gäller hur man ska kunna rädda det älvdalska språket från att dö ut och varför man ska göra det.  

Dagen innan, måndag den 8 februari, blir det undervisning för tjänstemän och politiker.

Då kommer tre kända språkforskare att delta. Øystein A. Vangsnes professor vid Tromsö universitet  är den förste av föreläsarna. Hans föredrag ska handla om effekten av att ha två språk eller två dialekter.

Den andre är Lars Joar Halonen, rektor för en samiskspråkig förskola i Lavangens kommun i Norge. ”Praktiskt språkbadsarbete” ska han prata om.

 Den tredje föreläsaren är den i Älvdalen lite mer bekante Henrik Rosenkvist. Han har, tillsammans med bland andra professor Vangsnes, skrivit en bok på engelska om älvdalska. En bok som sålts till över 3000 forskningsbibliotek i världen. Henrik Rosenkvist är lektor vid Göteborgs universitet och en gammal älvdalsvän. Han medverkar också i radioprogrammet Språket i P1.

Han kommer att berätta om de administrativa och juridiska aspekterna på älvdalska i förskolan och menar bland annat att det finns gott stöd i lagar och regler för att föra in älvdalska i skolan.  

- Jag hoppas nu verkligen att den förskoleavdelning som många småbarnsföräldrar vill ha ska komma igång senast i höst, säger kommunalrådet Peter Egardt inför storsatsningen.

- För oss i Älvdalen är språket mycket viktigt bland annat för att mycket av vår kultur hänger ihop med språket, liksom för alla andra språk.

- Ingen annanstans i världen talas vårt språk. Det gör oss stolta och det är också ett skäl att bevara språket, liksom forskarvärldens stora intresse för det. Sverige och världen blir fattigare om älvdalskan försvinner.

- Har vi inte en skyldighet mot såväl tidigare som kommande generationer att bevara älvdalskan ? Jag anser att kommunen inte passivt ska se på när älvdalskan försvinner, utan vi ska försöka hjälpa språket att överleva, säger Peter Egardt.

- Jag tror att vi just nu är inne i en period där det står och väger. Väntar vi tio år till är förmodligen många av de äldre som idag kan prata genuin älvdalska borta och då kan det vara kört.  Därför måste vi agera nu medan det fortfarande finns möjligheter.

- En sidoeffekt av att älvdalskan överlever som levande språk  är också att den lockar människor till Älvdalen inte bara från Sverige utan också från andra delar av världen. Och det är viktigt för oss av ekonomiska skäl att få besökare till vår kommun som uppskattar vår kultur och natur.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi i Sundbyberg (16/1 – 22/1) berättar i en notis:

”Ett företag i Sundbyberg ska betala en miljösanktionsavgift för att ha brustit i sin säkerhetsinformation. Det handlar om försäljning av desinfektionsmedel där säkerhetsbladet varit skrivet på engelska. Enligt reglerna ska sådan information kunna ges på landets officiella språk. Kemikalieinspektionen har fattat beslutet om att företaget ska betala miljösanktionsavgiften på 5 000 kronor.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har (i fredags) framgått i nyheterna (1) att det på Wikipedia finns 38 miljoner artiklar, varav 2,4 miljoner är på svenska. Vilket språk som de flesta artiklarna är på har i o f s inte sagts rakt ut – men det är ju så självklart att det inte behöver sägas. I Västerbottens-Kuriren kan man läsa att den svenskspråkiga andelen i själva verket är ännu mer imponerande än vad man i förstone kanske insåg. Ja (inte yes), svenska det näst största språket på Wikipedia!!. Det kan ju bli svårt att i längden hålla denna rent otroliga andraplacering om andra stora språkområden såsom tyska, franska, spanska, kinesiska m fl “kommer loss”. Men fler artiklar på svenska i rent antal kan det ju alltid bli även i framtiden. Det här var väl en glad nyhet för omväxlings skull.

Ulf Parde

1) Dagens Nyheter publicerade också en artikel den 15 januari, som tog upp samma fråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)