Dessutom fyller tidskriften Kieliviesti 35 år. Nu är det dags att fira: Språkrådet anordnar jubileumsseminarium fredag den 6 november på Finlandsinstitutet i Stockholm (Snickarbacken 2–4).

På seminariet hålls föredrag om språk ur flera synvinklar och på två språk: förmiddagens program är finskspråkigt och eftermiddagens program svenskspråkigt. Seminariet börjar kl. 9.30 med kaffeservering och avslutas kl. 16.30 med mingel. Evenemanget är gratis.

Anmälan till seminariet börjar senare i september. Det går att anmäla sig på ett webbformulär och även via telefon.

Läs det preliminära programmet (pdf, 51 kB) på Språkrådets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Nedanstående artikel finns i GP - Hallandsdelen - idag, fredagen den 11/9:

http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/halland/1.2828666-kanadaresa-ska-gora-skolan-battre?m=

Artikeln handlar om hur ett antal politiker och tjänstemän ska resa till Kanada för att studera hur de arbetar med skolan, eftersom de tydligen har så bra skola där. Resan ingår i ett projekt i Kungsbacka som heter "From great to excellent"...

Kungsbacka kommun ligger i bottenskiktet när det gäller att ta emot flyktingar men skicka flera personer till Kanada för att skolorna på orten ska gå från att vara bra till att bli jättebra, det klarar kommunen. Och ett fånigt engelskt projektnamn var det nog inga problem att ta fram!

Bästa hälsningar från

Elisabet Hilding

Kungsbackabo och medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

10/9 2015

Remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande
(SOU 2015:37)”

Språkförsvarets bedömning av möjligheten att införa engelska som rättegångsspråk i den aktuella typen av klandertvister landar i fyra slutsatser:

1) Den första slutsatsen är att alla typer av beslut under förhandlingens gång samt den slutgiltiga domen måste vara skrivna på svenska. Att domstolsbeslut skulle upprättas på andra språk än svenska skulle innebära ett alltför stort avsteg från språklagens §10. I de fall det finns behov av översättningar av domen och andra beslut till andra språk än svenska finns det inget som hindrar att domen översätts, så länge originalet upprättas på svenska.

2) Den andra slutsatsen är att möjligheten att använda engelska vid den muntliga förhandlingen ska kunna införas men under förutsättning att hovrätten till fullo tillgodoser allmänhetens behov av insyn i klandermålet när det efterfrågas. Den som tar del av en muntlig förhandling i ett klandermål eller begär ut akter i målet i efterhand ska alltså på begäran få dokument översatta eller, om man låter sig nöja, summerade på svenska.

3) Citering av offentliga handlingar som domstolsdokument skall alltid kunna ske med myndighetens originaldokument på svenska som grund. Detta är mycket viktigt för svensk journalistisk verksamhet, källor i svensk bokutgivning och historisk forskning.

4) Det finns många typer av engelska, t.ex brittisk, indisk, sydafrikansk, australisk, singaporisk, hongkongkinesisk eller amerikansk, vilka kommer att väljas beroende på domstolsparternas bakgrund. Terminologin, särskilt i fackspråk skiljer sig åt, och gör den engelska texten icke entydig.

Språkförsvaret är inte ense med utredningens utgångspunkt att klandertvister kopplade till skiljemål inte skulle ha någon stor språkpolitisk eller allmänrättslig betydelse.  Vi anser att det är helt nödvändigt att försvara svenskan som förvaltningsspråk och följa språklagens paragraf 10:

”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.” (Språk för alla, prop.2008/09:153, s.29)

Språkförsvarets styrelse

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

Enligt uppdrag

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en notis i senaste numret av Sprachnachrichten, organ för Verein Deutsche Sprache, berättas om den konsekventa språkpolitik som förs i Quebec i Kanada. Quebec är som bekant en fransktalande ö i ett engelsktalande språkhav. Alla produkter som säljs i Quebec måste innehållsförtecknas på franska. När det gäller barnleksaker, släpper man heller inte fram talande dockor, som inte behärskar någon franska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Synpunkter med anledning av professor Lisa Holms språkspalt i SvD den 6 september)

Jag tog studentexamen 1959 i Karlskrona. Vi läste självklart en del av den danska och norska standardlitteraturen på originalspråken. Några obegripliga ord fick vi hjälp med, men sådana ord finns ju också på svenska. Därför blev vi med tiden vänner med HC Andersen, Johannes V Jensen, Ibsen och Björnson—på samma sätt som med Fröding, von Heidenstam, Strindberg och Bergman—och naturligtvis Runeberg och Södergran.

I min yrkesmässiga karriär hade jag sedermera mycket och nära samarbete med nordiska kollegor och vi talade alla ”skandinaviska” med varandra, även våra finska vänner. Det var ett berikande och helt naturligt samarbete. Vi diskuterade och fann alltid samförstånd, också om oenigheter, tack vare ett ömsesidigt och godmodigt givande och tagande, ibland med några lustiga missförstånd som vi alla kunde skratta åt på vårt gemensamma ”skandinaviska” språk. Vi behövde aldrig ta till engelska för att finna lösningar.

Det som var så enkelt och lättsamt på den tiden har nu blivit svårt, ja, nästintill ogörligt. Beror det på ointresse, oförmåga eller helt enkelt lättja. Kanske tycker dagens aktörer att engelska är en bekväm genväg till nordisk samförståelse. Måhända ter sig den vägen lätt, när man inte ser vad man förlorar av känsla och nyanser.  Man kan lätt anpassa danska, norska och svenska säruttryck till närliggande ”skandinaviska” utan att förlora någonting, men mycket få skandinaver behärskar engelska så väl att de kan uttrycka de känslor, nyanser, antydningar och ironier som har sitt ursprung i nordiska egenheter. Det blir oftast ofullständigt, fel och fattigt, ibland till och med löjligt. Vart tog den nordiska tanken vägen?

Lars Nordberg

Vallentuna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel på DN Debatt förekommer dessa tre begrepp. Denna jargong är uppenbart hämtad från engelskans technology, technics, technic eller förkortningen tech (som anges som vardagligt i ordboken och syftar på tekniskt college eller fungerar som förkortning för technology).

Debattartikeln handlar om svenska internetbaserade företag, IT-företag, som har utvecklat  internetbaserade tjänster, Skype, Spotify, Klarna etcetera (1). Varför skulle förleden tech vara speciellt klargörande i detta fall? Ska tech uttalas som på engelska i tech company, d.v.s tek - då borde det väl skrivas  “tekbolag”, som förkortning av teknologibolag.   

Svenskan har redan inkorporerat orden teknik och teknologi. Det finns en viss betydelseskillnad dem emellan, som kan vara svår att dra i praktiken. Språkvårdsgruppen skriver:

”Grundbetydelsen av teknologi är ’läran eller vetenskapen om tekniken’ och av teknik ’själva tillämpningen av vissa kunskaper’.

Inom tekniskt utvecklingsarbete är det ibland svårt att dra en skarp gräns mellan teknik och teknologi. Ofta används ordet teknologi om fackområden där utvecklingsarbetet i hög grad präglas av vetenskaplig metodik och utarbetande av teoretiska modeller, t.ex språkteknologi, medan ordet teknik vanligen används om fackområden som kännetecknas av traditionella beräkningsmetoder, t.ex maskinteknik.”

Tech är inte klargörande utan jargong. Det borde kanske slagit författaren att man inte behöver överta förleder på engelska rakt av utan att man kanske t.o.m kan hitta på en egen förled eller konstruktion på svenska.

Observatör

(1) Även om Skype har sålts till utländska ägare, utvecklades det en gång av en svensk och en dansk dataprogrammerare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag fick jag något av en upprättelse i en artikel av Lisa Holm i SvD:s Språkspalten. Här hävdas nämligen att det danska språket blir allt svårare att förstå för svenskar och norrmän. Detta har jag ju tyckt i all de drygt fem decennierna som jag har kämpat med att begripa detta språk. Jag har varit en av alla dessa "nidingar" som har jämfört danskan med att någon talar med en het potatis i munnen.

Inte minst bland mina vänner i Språkförsvaret har jag känt mig som en sämre människa ;-), när man har gått i bräschen för grannspråksförståelsen. Norskan har det däremot aldrig varit några problem med. Vad skönt att nu ha fått förklaringen svart på vitt av en auktoritet på området.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Magma har på sin webbplats publicerat en uttömmande recension av Mikael Reuter, nestor bland finlandssvenska språkvårdare, av ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”. Han avslutar sin recension med följande ord:

”Mycket mer kunde sägas om alla de läsvärda artiklarna, men jag nöjer mig här med att ivrigt uppmana till läsning av hela boken. De välskrivna artiklarna öppnar våra ögon för de vackraste sidorna av vårt språk, och sänder samtidigt varningssignaler om farliga tendenser: engelskans ökande inflytande, språklig uppgivenhet, spridningen av ett pompöst och uppblåst språk i myndighetstexter och bland politiker osv. Det viktigaste budskapet är det som jag nämnde i början, nämligen att vi måste fortsätta använda vårt svenska språk i alla domäner. Annars kan det gå så här, för att citera några utdrag ur Katarina Gäddnäs dikt ”Det oöversättliga”:

Vad skulle världen förlora

om svenskan skulle utrotas?

...

Ingen skulle någonsin längre

ens i böckerna

karda ull, hässja hö

eller hänta skötar.

...

Inget skulle skimra, glittra skymta eller båda.

Havet skulle inte sáma.

Isen skulle inte lägga, inte ligga,

inte knaka eller ruttna i vikarna.

...

Ingen skulle någonsin mera älska.

Ingen skulle älska.”

Den som vill läsa ytterligare recensioner kan gå till denna förteckning. Dessutom finns en citatsamling utlagd på nätet. Boken finns givetvis att köpa hos nätbokhandlare och välsorterade bokhandlare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)