Som vi berättat tidigare, har näringsdepartementet inrättat ett s.k ”Advisory board”. En lyssnare ringde igår in kritik till Ring P1 och ifrågasatte detta ordval: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=1120.

Just det inslaget ligger c:a 25 minuter in programmet.

Programledarens invändningar är inte alltför begåvade; hon menar att det mest är de äldre som motsätter sig anglicismer och att det alltså är en generationsfråga. 

Unga, som vill befinna sig i framkant vad gäller språkkunskaper, bör lära sig fler främmande språk än engelska och dessutom hålla isär olika språk. För övrigt är inte näringsminister Mikael Damberg ung utan snarast medelålders.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk för språk och folkminnen har en karta, där man kan lyssna på dialekter. Kartan innehåller information ur institutets arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Kartfunktionen är under utveckling.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vårterminen 2014 lade Michael Cimnitz fram sin uppsats ”Begreppens betydelse - om facktermer i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar" vid Linnéuniversitet. Nedan återges uppsatsens inledning:

Alla avhandlingar som publicerades vid Lunds Tekniska Högskola under 2013 skrevs på engelska. Situationen är på intet sätt unik. För att hävda sig i konkurrensen är det inom många discipliner nödvändigt att publicera sig i internationella tidskrifter och verka i ett sammanhang där engelska fungerar som ett lingua franca. Allt fler engelskspråkiga avhandlingar får emellertid sammanfattningar på svenska (Salö 2010, s.31) Sammanfattningen kan vara en av få texter som författas på svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk.

Josephson (2013) menar att den nya språklagen från 2009, som bland annat säger att svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden, ger svenskan hopp inom den naturvetenskapliga forskningen och pekar just på avhandlingens svenskspråkiga sammanfattning som en viktig pusselbit i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk. Efter att ha gått igenom ett antal svenska avhandlings-sammanfattningar hittar han både ”valhänt språkbehandling och anglicismer” men han ”fröjdas över att se ett svenskt vetenskapsspråk ta form”.

I Studiehandboken för forskarutbildning (2013, s. 33) från LTH står att en avhandling oftast skrivs på engelska men att svenska också fungerar bra som avhandlingsspråk. En avhandling på engelska ska enligt samma handbok emellertid innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska. I KTH:s regelverk (2011) står det att avhandlingen normalt skrivs på engelska och att en svensk sammanfattning ska finnas. Oavsett om man doktorerar i Lund eller i Stockholm ska det således finnas en sammanfattning på svenska och studerar man i Lund ska det vara en populärvetenskaplig sammanfattning.

Att skriva populärvetenskapligt är viktigt för att kunna sprida tekniska nyheter och forskningsresultat till människor utanför forskarsamhället. Universitetens och högskolornas ansvar för samverkan med det omgivande samhället fanns tydligt beskrivet redan före den nya språklagens tillkomst och är vid sidan av de andra huvuduppgifterna, utbildning och forskning, formulerat som den tredje uppgiften. En funktionsuppdelning med olika språkval för de olika uppgifterna har förordats av Norén (2006) som menar att forskning bör ske på engelska, högre utbildning på både engelska och svenska och forskningsinformation på svenska. Melander och Thelander (2006) menar istället att parallellspråklighet bör eftersträvas, inte bara för utbildning utan även för forskning. Författarna undrar bland annat hur nya termer och begrepp ska skapas om

inte svenskan används inom forskningen. Även forskningsinformationen och den populärvetenskapliga diskussionen spås bli lidande.

Kommentar: I ”Förslag till språkpolitik för högskolan” 2007 skrev Språkförsvaret ;

"’§ 8.8 En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.’

I det rundbrev till samtliga universitet och högskolor som Språkförsvaret skickade ut den 8/7 2006 stöddes förslaget om en obligatorisk sammanfattning på svenska av alla lärosäten, som explicit besvarade denna fråga i rundbrevet. Det spelar mindre roll om sammanfattningen är på 2 – 5 sidor i enlighet med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, 5 – 10 procent av avhandlingens längd som de norska språkkommittéerna föreslår eller i enlighet med Språkförsvarets förslag. Det viktiga med sammanfattningar är att det markerar en strävan att upprätthålla en svensk vetenskaplig vokabulär på en garanterad miniminivå.”

Paragraf 8.8 var hämtad från Språkförsvarets utkast till språklag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens SvD listas ett antal badvänliga stränder i Sverige. Först ut är ”Lomma Beach” som säjs ligga ”norr om Skåne”.

Även om man företrädesvis talar skånska i Lomma borde det svenska språket vara fullt gångbart i stället för enfaldig svengelska (”Låmma biitsch”?).

Lomma Strand heter det på svenska vilket upplysningsvis är huvudspråk i Sverige.

För övrigt ligger Lomma i Skåne, inte ”norr om Skåne”.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Land har publicerat 16 bilder på orter, där läsuttalet inte stämmer överens med det lokala uttalet. Man måste också komma ihåg att det är inte lokalbefolkningen som står bakom skyltar och officiell namngivning utan det är fråga om myndigheter, Lantmäteriverket och andra, som översatt ortsnamnen till rikssvenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache, som har 36 000 medlemmar och därmed är Europas största språkorganisation, genomför sitt årsmöte i Wittenberg kommande helg:

„Rund 200 Vertreter des Vereins Deutsche Sprache e.V kommen am Wochenende in Wittenberg zu der diesjährigen Delegiertenversammlung zusammen. Wichtigster Tagesordnungspunkt ist die Neuwahl des Vorstands. Das weitere Programm dreht sich rund um die deutsche Sprache: eine Bildungsfahrt an die Originalschauplätze von Lucas Cranach und Eike von Repgow, die Zukunft der deutschen Dialekte und die Auswirkungen des Transatlantischen Handelsabkommens TTIP auf die Sprachen Europas. Bei der feierlichen Eröffnungsfeier in der Lutherstadt werden u.a der frühere Ministerpräsident von Sachsen-Anhalt, Prof. Dr. Wolfgang Böhmer sowie Dr. Hans-Joachim Solms, Sprachwissenschaftler an der Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg sprechen.“

VDS utger regelbundet ett nyhetsbrev.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från TNC-Aktuellt nr 1/2015. Nyhetsbrevet kommer säkert inom kort att läggas ut på TNC:s webbplats.

Det svenska fackspråkets användning i högre utbildning var ledstjärnan när TNC ordnade ett seminarium för Terminologifrämjandets medlemmar den 1 april. Idén var ursprungligen att uppmärksamma Michael Cimbritz (biträdande universitetslektor vid Institutionen för kemiteknik vid Lunds tekniska högskola) kandidatuppsats i svenska. I sitt föredrag beskrev han hur han i uppsatsen undersökt hur facktermer introduceras och förklaras i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar. Analysen av facktermerna har strukturerats i form av en modell, facktermsmodellen, där för- och nackdelar med olika introduktions- och förklaringsmodeller beskrivs.

Utifrån Cimbritz beskrivning kom temat på seminariet att vidgas till att omfatta svenskans användning i högre utbildning. Linus Salö, forskare vid Stockholms universitet, berättade om varför ”domänförlust” är ett problematiskt begrepp och att varningsropen kanske är förhastade. Hans studier av talad och skriven kommunikation vid olika institutioner har bland annat visat att svenska visst används. Ett trettiotal abonnenter hade samlats för att höra på de två föreläsarna och presentationerna följdes av en livlig diskussion. Michaels uppsats finns på http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:732041/FULLTEXT01.pdf

Har du idéer om vad vårt nästa seminarium bör handla om – hör av dig till oss!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till

naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet
.se

Kopia

statsradsberedningen.registrator@regeringskansliet
.se

jul 1 vid 10.43 PM

Bäste Mikael Damberg!

Regeringen och i synnerhet du, har nyligen tillsatt en grupp industrirådgivare som ni av någon outgrundlig anledning kallar vid det engelska "advisory board"! Varför det? Varför på engelska, och varför en så oprecis benämning?

Är det meningen att de ska ge sina råd till dig och svenska regeringen på engelska? Varför duger inte en svensk benämning som t ex "industrirådgivare", eller "industripanel"?

"Industrirådgivare" skulle vara både - svenska - välbeskrivande - samma benämning på var och en - liksom för alla tillsammans! Kanon!

Dessutom vill jag påminna om språklagen så som den är beslutad i Sveriges riksdag:

Ur SFS 2009:600

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, ...

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Bäste Mikael Damberg, visa att du är en förnuftig minister, som följer lagen och ger dina utsedda rådgivare en svensk benämning,förslagsvis "industrirådgivare", "industripanel" eller liknande. Tacksam för kommentar!

Vänliga hälsningar

Bertil Göransson, Västerås

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)