Citatet är hämtat från Facebookgrupppen Ordspråk & Citat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tankesmedjan Magma har publicerat en pamflett av Kenneth Myntti, samhällsdebattör och verksam som journalist på Vasabladet. Pamfletten presenteras också av Svenska Yle, som bl.a skriver:

”Centraliseringspolitiken i Finland är en fara för alla perifera delar av Svenskfinland. Det skriver journalisten Kenneth Myntti i en pamflett för den finlandssvenska tankesmedjan Magma. Svenska folkpartiet är genom sin ständiga regeringsmedverkan medskyldigt till att Svenskfinland förtvinar ekonomiskt – och därmed hotas partiet självt.

Kenneth Myntti oroas speciellt för det svenskdominerade landskapet Österbottens framtid. Finlandssvenskarna borde bli bättre på strategisk koordinering. Det är några slutsatser i pamfletten ’Finlandssvensk drivkraft’ som presenterades i Helsingfors idag.”

Pamfletten kan laddas ner från Magma. Kenneth Myntti har också medverkat med en artikel i Språkförsvarets senaste antologi, ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag ställer nu dessa frågor för sjunde gången!!!!!: Av vilken anledning har “att” försvunnit från svenska språket, i tidningar osv?

Hur har det gått till när “på något vis” har bytts mot “nånstans” ( jag tycker nånstans.....osv!) Varför och när bestämdes att “Ensam skall heta “själv”?????? (ex: Jag tycker nånstans jag kommer gå själv från krogen)

Hoppas ni kan visa LITET intresse och exempelvis skicka ett meddelande att ni inte kan svara på frågan!  Det är bättre, än att som de tidigare sex gångerna, bara ignorera mig helt!!

Tack!

Ivar Magnusson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett samtal med ”Welt am Sonntag” berättade den tyske språkforskaren Ulrich Ammon att det tyska språket befinner sig på en långsam tillbakagång utanför de tyskspråkiga områdena i Europa, d.v.s som främmande språk. Denna tillbakagång som främmande språk gäller alla stora språk förutom engelska och kinesiska. De senaste fem – tio åren har dock tyskan upplevt en viss renässans och fler har börjat studera tyska som främmande språk.

Även om internationella förhandlingar förs på engelska, kräver såväl de första kontakterna som varaktiga affärsförbindelser mer djupgående språkkunskaper, läs i samtals- eller affärspartnerns språk. Ammon menar att sambanden mellan språk och internationella relationer är otillräckligt utforskade av språkvetare, sociologer och statsvetare. Den fullständiga intervjun finns här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN påpekar idag ett allt vanligare fenomen på arbetsmarknaden - nämligen "engelska" yrkestitlar. Är du t ex en Floorwalker, lille vän?

Språkrådet är bekymrat, då detta kan skapa förvirring. Arbetsgivarna själva vill förstås gärna tro att det istället skapar status, och tyvärr är det nog de som får rätt - det är min dystra prognos med vetskap om hur lättlurade mina medmänniskor är när det gäller den anglo-amerikanska språkbetydelsen.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad gör man inte för att försöka rädda den svenska skolan? Hittills har ju det mesta handlat om mer eller mindre välunderbyggda förslag, varav de flesta inte ens har omsatts i verklighet.

Men nu kommer räddningen! Svaret är naturligtvis mikrolektioner med vilka man ska angripa ett makroproblem. 50 000 elever sägs vara föremål för ett fantastiskt upplägg som kallas "Grej-of-the-day" och ska väcka också den djupast sovande elevens intresse för världshistorien. En lärare vid Westerly Yard School (förlåt Västangårdsskolan) i Umeå är pionjären, som nu har fått tusentals efterföljare.

Ja, ni kan läsa själva. För min del ser jag istället för ljuset ett totalt svengelskt mörker i slutet av tunneln.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Öppet brev/pressmeddelande)

6/2 2015

Nordiska rådet

Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti

Patentbesvärsrätten

Det har uppstått en konflikt mellan Nordiska rådet och Socialdemokraterna i Sverige angående användningen av begreppet den ”nordiska modellen”.  De senare har registrerat begreppet som ett varumärke, vilket Nordiska rådet har bestridit. Patentbesvärsrätten i Sverige beslutade dock den 18 december 2014 att ge Sveriges socialdemokrater ensamrätt till varumärket ”Nordiska modellen”.

Patentbesvärsrättens beslut är underligt. Det finns anledning att instämma i Nordiska rådets presidiums överklagande i april 2014 att:

”den nordiska modellen utgör ett allmännordiskt politiskt gods, och kan inte betraktas såsom varande ensidigt svenskt eller tillhörande någon särskild politisk gruppering. Den nordiska modellen är en del av hela Nordens och alla nordbors kulturpolitiska arv.”

Nordiska rådets president, Höskuldur Þórhallsson, säger också att

”’den nordiska modellen’ har använts i olika sammanhang inom det officiella nordiska samarbetet i årtionden, oavsett vilken politisk majoritet som har företrätt regeringar eller parlamentet.”

Man måste komma ihåg att den ”nordiska modellen” syftar på en föränderlig verklighet. I domskälet från Patentbesvärsrätten heter det:

”’Den nordiska modellen’” utgör en beteckning på en samhällsmodell som sedan förra århundradet använts i de nordiska länderna och som innefattar en välfärdsstat med bl.a ett utbyggt socialt skyddsnät, hög levnadsstandard, hög sysselsättning och en hög nivå av jämställdhet. Beteckningen används bl.a i samhällsdiskussionen och i den politiska debatten.”

Det förefaller märkligt att Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti har introducerat en ”nordisk modell” och inte nöjt sig med en ”svensk modell”.  En ”nordisk modell” borde omfatta alla de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Det framgår inte om SAP agerar i samråd med de socialdemokratiska partierna i de övriga nordiska länderna eller inte. Har de också registrerat den ”nordiska modellen” som varumärke i sina respektive länder? Om detta är fallet, så är det en fråga för historieskrivningen, vilket faller utanför ramen för vårt ställningstagande. Om Socialdemokraterna i Sverige däremot ensamt har inregistrerat varumärket ”den nordiska modellen”, finns det anledning att reagera av språkliga skäl.

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti kan alltså göra anspråk på en ”svensk modell”, inte en ”nordisk”. Om det vore så att det var Socialdemokraterna i Sverige hade utarbetat den ”nordiska modellen”, förutsätter det att SAP alltid har varit det parti som först tagit initiativ till progressiva reformer, medan de övriga regeringarna eller de övriga socialdemokratiska partierna i Norden enbart har anslutit sig. Det är en inte alltför vågad gissning att detta knappast varit fallet. Det räcker med att påpeka att allmän och lika rösträtt infördes 1906 i Finland, 1913 i Norge, 1915 i Danmark och Island och 1919 i Sverige.

Begreppet den ”nordiska modellen” kan ges varierande innehåll över tid och syftar alltså på en föränderlig verklighet. Det kan naturligtvis fungera som ett propagandanummer eller som en säljande slogan, men något varumärke specifikt för Sverige är det inte.  Det måste stå alla nordbor att fritt använda begreppet, oavsett vilket innehåll man sist och slutligen lägger in i det.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)