Söderslang betecknar den slang som talades på Södermalm, tidigare en typisk arbetarstadsdel, i Stockholm. Texten är hämtad från ur "Svärjes Historia upptekknad i kårta drag av södergrabben Ville Andeson" (Stockholm, 1923).

”Kal fånn Linné, va en ladi kille me just, krullit skör, fast han va född i mörkaste Smålann, å tannkarna hans va så finurligt lagda, att han jämt satt å lekte mellan mossans blomkruker i fönstena, å när dam stakk åten nappen, vatt han föbaskad å slängden ätter köxgolve å tog en morot å sög på i ställe.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I den värvningsfolder som Språkförvaret nyligen låtit trycka heter det:

”På dessa tre ben vilar också vår övertygelse om att ensidig användning av engelska gör oss beroende av en enda världsbild och försämrar vår internationella konkurrenskraft.”

I ett inlägg av Åke Sandin på 8 dagar tar han upp samma slags enögdhet, men utifrån Costa Ricas framgångar i fotbolls-VM:

”PS Det överskattade England: I Costa Ricas grupp i VM-fotbollen fanns England, vars fotboll vi svenska mediakonsumenter ständigt matas med. Dess landslag klarade inte gruppspelet utan åkte ut utan vinst. Två andra europeiska lag, Holland och Tyskland, är nu däremot i semifinal.

Hur ofta ser vi på svensk TV tyska eller holländska lag? Fjäsket för det engelska beror bland annat på att många i vår värld kan detta språk (min fetstil), eftersom England med krig koloniserade stora delar av världen.

Samtalsspråket i min familj i slutet av 1960-talet var engelska. Då bodde en ung amerikansk Vietnamdesertör hemma hos oss.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Food court" kan ersättas med mattorg (eller restaurangtorg) och "food truck" med matbil/matvagn - se för övrigt Språkförsvarets lista med ersättningsord, "Säg hellre!". Det är onödigt att blanda svenska och engelska, speciellt i sammansättningar som sommarfoodcourt, eller använda engelskt plural-s.

P.S Både food court och food truck särskrivs vanligen på engelska.

(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När en medlem i Språkförsvaret häromdagen skrev till Stockholm stads kulturförvaltning och kritiserade namnet på sommarens utomhusaktiviteter på Södermalm, fick han följande svar av en handläggare:

”Open Streets är ett internationellt koncept som finns i många länder runtom i världen och som kallas för det oavsett vart det hålls. Vi har inspirerats av det konceptet, både till namnet och aktiviteterna.”

Påståendet att ”Open Streets” skulle vara ett internationellt koncept kommenterades redan i Språkförsvarets pressmeddelande av den 18 april 2012, i samband med att Stockholmscentern ursprungligen lanserade förslaget:

”Att ’Open Streets’ skulle vara ett vedertaget internationellt begrepp är naturligtvis bara struntprat. Tolkningen är rimlig endast om man inbillar sig att Stockholm är huvudstad i USA:s femtioförsta delstat.  Det är ”Alliance for Biking & Walking” med säte i Washington – se även projektsidan - som har initierat en kampanj med detta namn. Arrangemang under samma namn tycks bara genomföras i USA och Kanada. Redan i USA anordnas liknande arrangemang i olika städer, men under andra namn. Utanför USA har liknande arrangemang genomförts under många år, men utan någon som helst koppling till organisationen i Washington.

Det är enastående fantasilöst att ett svenskt arrangemang måste låna ett amerikanskt namn. Uppenbarligen tilltror Stockholmscentern engelska språket rent magiska egenskaper.”

Men handläggaren är naturligtvis inte huvudansvarig för denna anglofili. Det är Stockholms stads politiskt ansvariga, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, som vurmar för engelskan i tid och tid i form av Stockholm – the capital of Scandinavia, Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Open Streets – och nu senast webbsidan för ”internationella immigranter” , som enbart är engelskspråkig!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en blogg knuten till Huffington Post skriver Amelia Friedman apropå att lära sig främmande språk:

”Att lära sig ett nytt språk är en berikande och givande erfarenhet. Det öppnar så många dörrar, professionellt och personligt. Och i ett samhälle, där endast 18 procent av den vuxna befolkning som är född i landet talar ett andra språk, kan det ge oss tillgång till möjligheter som våra likar bara kan drömma om. Mångspråkighet är inte bara professionellt fördelaktigt, men förbättrar också den mentala rörligheten, minnet, problemlösningsförmågan, och bromsar början av åldersrelaterade inlärningsdefekter.

Men att lära sig ett språk är ett åtagande. Det tar år innan man blir tillräckligt kunnig, och även då finns det mer att lära.”

Intressant är uppgiften att endast 18 procent av den vuxna befolkning som är född i USA behärskar ett andra språk. Det är förmodligen en lägre siffra än för alla EU:s medlemsstater. Även om Amelia Friedman utgår från amerikanska förhållanden, kan hennes goda råd vara värda att läsa. Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag studsade till när jag läste en artikel av Johan Esk på DN:s sportsidor idag. Han skriver:

” Underhundarna (min fetstil) har hyllats för att de skrällt i VM.”

Underhundar är givetvis en direktöversättning av underdogs. Det är svårt att hitta ett bra ersättningsord till underdog, ett ersättningsord som är helt utbytbart med underdog. Jag har hittat den svagare (parten), den som är i underläge, den underlägsne/-a, den nederlagstippade, den som drar det kortaste strået och den förtryckte/-a. Förmodligen kunde Esk också lika gärna ha skrivit: ”De nederlagstippade lagen har hyllats för att de skrällt i VM”. Underhundar är ändå ett vällovligt försök och det är första gången jag ser ordet. Det är vällovligt, eftersom det visar på en strävan på att hitta ett ersättningsord.

På Mikael Parkvalls facebooksida hittar jag ett citat från Annie Lööf, Centerpartiets ordförande, från den avslutande almedalsdagen: ”att vara ledare, det handlar ju om att ta lead”. Det försöket till definition är inte vällovligt. Vad menar hon med att ”ta lead”? Ta ledningen? Ligga först i spåret – agera hare? Att vara ledare handlar väl om så mycket mer? Att kunna visa vägen, inspirera och ta det yttersta ansvaret? Det är möjligt att Annie Lööf föredrog det svengelska ”ta lead” för att slippa definiera vad som krävs av en ledare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bloggen ”Pratbubblor” har upptäckt att det faktiskt finns en liten ort, strax norr om Härnösand, som heter Äland. Det är alltså inte fråga om en ö och orten ligger heller inte mellan Åland och Öland, vilket naturligtvis vore optimalt. Men som det heter i ”Pratbubblor”: …det gör ramsan komplett: Åland, Äland och Öland.”

Google misstänker också att man egentligen söker efter Åland och Öland. "Menade du…?"

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt ett pressmeddelande från Stockholm Business Region lanserar organet en webbsida, ”Moving to Stockholm”, för ”internationella immigranter”.

Internationella immigranter? Vad är det för skillnad mellan immigranter och ”internationella immigranter”? En immigrant, en invandrare, flyttar ju från ett land till ett annat. Är det inte internationellt nog? Vad utmärker internationella immigranter egentligen? Man brukar inte beteckna en som flyttat till Stockholm från övriga Sverige som immigrant.

Denna anglofila utpost i Stockholm, som är underställd Stockholms stad och finansieras av skattebetalarna, utgår naturligtvis från att alla ”internationella immigranter” förstår engelska. Den som inte förstår engelska kanske inte ens är ”internationell immigrant”?!?

Det är märkligt att Stockholms stad inte förstår fördelarna med mångspråkighet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språförsvaret)