Det är inte bara engelska horrörer, som man ser förorena det  svenska språket, utan också en mängd felstavade ord på franska (som därmed anvisar ett felaktigt uttal), inte minst i sammanhang med livsmedel och restaurangverksamhet, t ex entrecoté, á la carté, baugette parisien, cafeé, francais, coté d’asur, patee, suèdois—och många andra tokigheter. Om man nödvändigvis måste använda sig av franska ord i svenska sammanhang, vore det rimligt att accenter och andra diakritiska tecken placeras på rätt plats, och av rätt slag. Det är lika viktigt som att kunna skilja på a, o, å, ä och ö.

Franska ord i svenska språket utgör vanligtvis namn på typiskt franska produkter och företeelser som knappast kan översättas - till skillnad från  mycket av den engelskspråkiga invasionen - men man kan begära att åtminstone stavningen blir rätt även om skribenten kanske inte alltid förstår vad orden betyder.

Och varför i hela världen uttalas Citroen (jag kan inte hitta tremaprickarna på tangentbordet) som Citroäng. Är det en missuppfattning av vad trema är för någonting? Tycker man kanske att två prickar över en bokstav är ett slags ”ä”?

Att försvara svenska språket har många aspekter; att hålla rent mot onödiga och felaktiga utländska ord är en av dem.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SL har lanserat en kampanj för sin sommarbiljet, som gäller från första maj till sista augusti. SL:s reklambyrå, DDB Stockholm, har utnytjat internettrenden Doge, som bygger på en bild av den japanska hundrasen Shiba, i utformningen av kampanjen.

Bilden på hunden omges med lösryckta ord på någon slags japanskinfluerad pidginengelska. Enligt Dagens Media har många i sociala medier ställt sig frågande om resenärerna begriper kampanjen.

Men finns det egentligen något att begripa? Ens om man på förhand kände till internettrenden Doge? Pidginengelska är bara rolig, om den är äkta och konstruerad på plats, i t.ex Kina eller Japan. Den bygger ofta på att kinesiska och japanska företag i framställning av bl.a skylttexter har varit snåla och anlitat maskinöversättning.

Enligt Lovisa Åbom på SL:s pressavdelning tycker de flesta att det är kul, "men vissa frågar sig vad turisterna ska tro". Om Lovisa Åbom erkände att kampanjen är löjlig, skulle hon säkert inte bli så gammal på pressavdelningen.  Ja, vad ska turisterna tro egentligen?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagens ETC publicerade den 30/4 en ledare, ”Lämna aldrig samhället ifred”, av Göran Greider. Jag tänker inte diskutera sakinnehållet i ledaren i detta sammanhang, eftersom detta är en språkblogg. Det är en helt annan sak att jag kanske är i huvudsak överens med honom i fråga om hans argumentation. Däremot studsade jag till då jag läste hans återgivande av ett citat från Matteusevangeliets 13:12. Greider återger citatet på följande sätt:

”Ty den som har, åt hen skall varda givet, så att hen får över nog; men den som icke har, från hen skall tagas det hen har.”

Så står det inte i den bibelöversättning som Greider utgått från. Där står det i stället:

”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

Inte ens i den senaste bibelöversättningen (Bibel 2000) används hen:

”Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.”

Det enda rationella skälet att byta ut han/honom i citatet mot hen vore att Greider hade upptäckt att alla tidigare bibelöversättningar till svenska hade varit felaktiga. Matteusevangeliet skrevs ursprungligen på grekiska. Det är föga troligt att det har skett felöversättningar från koinegrekiskan, eftersom grekiskan har tre personliga pronomen i singularis, som motsvarar han (1), hon och det.  Svenskan har t.o.m två könsneutrala pronomen, den och det.

Jag anser inte att man ska ändra på citat, oavsett vad man anser om språkbruket. Det är  citatförvanskning. Dessutom gör det ett krystat intryck, att man till varje pris försöker lansera ett tredje könsneutralt pronomen i svenskan. Det skulle aldrig falla mig in att förvanska något citat från Bibeln, Koranen eller någon annan religiös text; naturligvis heller inte från en enskild författare eller skribent. Däremot kan man självfallet välja mellan olika översättningar, om detta är aktuellt. Om jag gör en egen översättning av en text, så framgår detta och då påtar jag mig också det fulla ansvaret.

1) Tyvärr medger inte denna blogg att man klistrar in de grekiska orden med grekiska bokstäver.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 8 september 2009 höll Sture Allén ett tal, ” Språk som kulturell kommunikation Att tala europeiska”, vid ett seminarium om öppenhet och klarspråk i EU. Han gav sin egen definition av klarspråk, en definition, som kanske överraskade en del av mötesdeltagarna. Klarspråk, som innebär en platt förenkling av en given text, kanske inte ens underlättar förståelsen av samma text.

”Tyvärr har inte minst mitt eget land varit drivande i fråga om åtgärder som har lett till minskad tolkning.  Detta har skett på så sätt att man har verkat för ett betalsystem, som innebär att varje medlemsstat får en pott för tolkning, som sedan inte behöver användas till det ändamålet. Detta ogynnsamma system för tolkning i EU:s arbetsgrupper infördes 2004. Tidigare betalades all tolkning direkt ur EU:s budget, vilket är det naturliga förfarandet.

I kampen för språklig mångfald och därmed klarspråk har vi också drabbats av andra nederlag. Ett sådant är utformningen av den europeiska patentkonventionen, som i och för sig inte är en EU-fråga men som berör ett stort antal medlemsstater. För giltighet i de flesta länder fordras numera bara att patentkraven, som anger patentskyddets omfattning, finns på vederbörande lands språk, däremot inte patentbeskrivningen. En av de negativa konsekvenserna av detta är den alldeles uppenbara risken för domänförluster i ordförrådet.

En viktig faktor som medlemsstaterna i allmänhet har ägnat otillräcklig uppmärksamhet är stödet till översättning av verk i den egna litteraturen till andra språk. Denna underskattade form av kulturkommunikation bör lyftas fram i Bernard Shaws anda. Den bör också ha det viktiga stödet av kulturinstitut utomlands.

På den positiva sidan står, att Sverige i år har antagit en språklag som föreskriver, att svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och att svenskans ställning som officiellt språk i EU skall värnas. Att tala på sitt lands vägnar i EU är onekligen ett officiellt internationellt sammanhang. Det åligger då våra representanter att använda vårt officiella språk, nämligen svenska, också med tanke på att det avgörande sättet att värna ett språk är att använda det. Det bör sålunda bli slut på icke-svenskan i dessa och jämförliga sammanhang. I och med språklagen har landets ledning sålunda tagit ett steg i rätt riktning. Det gäller nu att se till att lagen respekteras.

I medlemsstaterna är det viktigt att främja undervisningen i de egna huvudspråken och bevaka engelskans roll i skolorna. Studierhar visat, att undervisning på engelska totalt sett inte har den positiva effekt som många tror.

Det är dessutom angeläget att fästa uppmärksamheten vid de tillkortakommanden som präglar de stora datasystemen i fråga om hänsynen till andra språk än engelskan, både vad gäller systemen som sådana och de tillhörande manualerna. Detta underströks redan 1986 genom manifestet i Tours, där vi särskilt tryckte på regeringarnas viktiga roll. Det vore en värdig uppgift för statsmakterna att kraftfullt verka för insikten, att datorerna är till för människan och inte tvärtom. Vi är för övrigt miljoner som ser fram mot den dag, då vi kan få våra namn rättstavade i den elektroniska kommunikationen.

De som har engelska, och i viss mån franska, till modersmål har ett mycket stort övertag i alla meningsutbyten på dessa språk. Detta är en inbyggd orättvisa, ett uppenbart exempel på ojämlikhet, som kraftigt motverkar klarspråk i dess fullvärdiga mening. EU borde fastslå principen om rent spel, den som alltså i sin enda rimliga form innebär att alla talar sitt modersmål och att professionell tolkning regelbundet tillhandahålls. Att väja för kostnaden här vore som sagt att missköta sin största rikedom, den som på ett avgörande sätt gör EU unik i världen.

Jag har här försökt ge skäl för en vidgning och fördjupning av begreppet klarspråk i EU-sammanhang. Det språkliga grundarbetet är nog så viktigt, men de övergripande frågorna om modersmålets roll måste lyftas fram och få den prominens de förtjänar. Varje åtgärd som främjar det enskilda språket och den kultur det bär främjar klarspråk. Klarspråksarbete i djupare mening omfattar alla de aspekter jag har varit inne på:

att inte vilseleda,

att sträva efter begriplighet,

att använda modersmålet i kombination med professionell simultantolkning för att verkligen få fram sitt budskap.

Låt  oss  tillsammans  verka för  en  utveckling i  den riktningen! Låt  oss  tala europeiska i vår europeiska union!”

En förkortad version av talet publicerades i artikelform i Svenska Dagbladet den 10 oktober 2009. Hela anförandet kan antingen läsas på Svenska Akademiens eller på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vetenskapsmagasinet "Scinexx“ berättade nyligen om ett experiment, som genomfördes av Albert Costa och kollegor vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona, vilket visade språkets inflytande på moralen.

Försökspersonerna skulle lösa ett moraliskt dilemma. Var de beredda att offra en människa för att rädda fem andra människor på ett järnvägsspår från att bli överkörda av ett framrusande tåg? En grupp gavs problemet på sitt modersmål; den andra gruppen fick samma problem på ett främmande språk som den behärskade. Resultat: Deltagarna visade färre moraliska skrupler, när de skulle lösa problemet på det främmande språket. I själva verket var försökspersonerna i den andra gruppen dubbelt så benägna att offra en människa som i den första gruppen.

Forskarna förklarade:  

”Människor har mindre ångest inför förluster, är mer riskbenägna och mindre emotionellt uppknutna, när de tänker på ett främmande språk.”

Enligt forskarna skulle resultatet kunna vara relevant för internationell rättskipning och politik, eftersom många förhandlingar förs – och beslut tas – i Förenta Nationerna, EU och internationella företag på engelska – för många deltagare ett främmande språk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad har det med språk att göra egentligen? En hel del faktiskt. Språk följer nämligen makten; språk expanderar inte på grund av några inneboende egenskaper utan på grund av bärarnas, d.v.s de stater där ett visst språk talas, ekonomiska, politiska, kulturella och militära styrka.

Det engelska språkets utbredning hänger naturligtvis intimt samman med först Storbritanniens och sedan USA:s maktställning. USA passerade Storbritannien som världens största ekonomi 1872. Två världskrig senare, Sovjetunionens och östblockets sönderfall, och efter den informationstekniska revolutionen, har engelskan uppnått positionen som världens hittills mest spridda lingua franca.

Men säg det tillstånd som varar för evigt.

USA är i färd med att förlora sin position som världens största ekonomi och kommer troligen att hamna bakom Kina redan i år. Denna slutsats drar statistikbyrån International Comparison Program, som är knuten till Världsbanken. ICP har använt köpkraftsparitet (1) som mått för att jämföra olika länders ekonomier. Genom att använda detta mått fann ICP att Kinas BNP utgjorde 87 procent av USA:s 2011. Samtidigt anser Internationella Valutafonden (IMF) att Kinas ekonomi har växt med 24 procent från 2011 till 2014, medan USA:s bara har vuxit med 7,6 procent. Därmed är det troligt att Kina kommer att gå förbi USA i år.

Indien kommer att lägga beslag på tredjeplatsen. Dess ekonomi i relation till USA:s nästan fördubblades mellan 2005 och 2011. Ryssland, Brasilien, Indonesien och Mexiko kommer att slå sig in bland världens tolv största ekonomier. Både Storbritannien och Japan faller på denna lista, medan Tyskland och Italien bibehåller sina placeringar.

Vi går alltså mot en multipolär värld, med fler jämnstarka aktörer. Detta betyder inte att engelskan kommer att förlora sin roll som internationellt lingua franca i samma takt som USA:s och Storbritanniens relativa andel av världens BNP minskar. Ett lingua franca kan överleva ett imperiums undergång en avsevärd tid, men inte hur länge som helst – latinet överlevde som lärdomsspråk ända in på 1800-talet. Vad man däremot kan säga är att andra språk än engelska kommer att bli allt viktigare och att mångspråkig kompetens på nationell nivå, företags- och individnivå definitivt kommer att löna sig och utgöra – en spetskompetens.

Per-Åke Lindblom

Källa: China poised to pass US as world´s leading economic power this year - Financial Times 30/4 2014

Tidigare artiklar av undertecknad i samma ämne:

Språk följer makten - Språkförsvarets nätdagbok 7/6 2013

Mångspråkighet nödvändig för framtiden – Språkförsvarets nätdagbok 27/7 2012

Varför har en del språk blivit stora och varför finns det ingen garanti för att de förblir stora? – Språkförsvarets nätdagbok 12/11 2010.

Förbered er på Kinas vetenskapliga dominans - Språkförsvarets nätdagbok 13/3 2010

Kinesiska nyckeltal - Språkförsvarets nätdagbok 7/3 2010

Kinesiska språket sprids med framgång - Språkförsvarets nätdagbok 28/1 2010

Justerad prognos - Språkförsvarets nätdagbok 17/6 2009

Globala trender 2025: En omvandlad värld - Språkförsvarets nätdagbok 26/11 2008

Kinesisk offensiv - Språkförsvarets nätdagbok 23/1 2008

Två språk kan kanske tävla med engelskan i framtiden - Språkförsvarets nätdagbok 1/12 2007

Mandarin på offensiven - Språkförsvarets nätdagbok 17/4 2007

Den fungerar dock endast som mottagaradress och har installerats på Språkförsvarets webbhotell. Den kan alltså inte användas för sändning. Denna adress vidarebefordrar sedan automatiskt meddelandena till vår ordinarie e-postadress.

Adressen har i nuläget ingen egentlig praktisk funktion, men väl ett symbolvärde. Det är fortfarande tekniskt ogenomförbart att konstruera en e-postadress, som innehåller å, ä och ö till vänster om snabel-a (@).

Många svenska kommuner använder inte ens å, ä och ö i sina synliga webbadresser, trots att det är mycket enkelt att ordna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Danmark kommer att hålla en folkomröstning den 25 maj om EU:s patentdomstol, eftersom ja-anhängarna inte uppnått det nödvändiga flertalet i folketinget. En dansk anslutning till EU:s patendomstol betyder nämligen att Danmark avhänder sig nationell suveränitet. Därmed är det en grundlagsfråga.

Nej-anhängarna har en egen webbplats. I  ”13 håndgribelige argumenter mod EUs patentdomstol” tas språkfrågans betydelse upp:

”4. Sproglige vanskeligheder

Regeringen har en aftale i samarbejde med Venstre, om at vi i Danmark skal have vores egen underafdeling af EUs patentdomstol. Det er for at sikre at en virksomhed kan køre en sag på dansk. I virkeligheden en flot tanke, men hvor meget har den danske regering at skulle sige i forhold til hvor EU skal placere sine domstole? Det, der kan få os til at undres, er, at Spanien og Italien ikke ønsker at være med i EUs patentdomstol. Den største hårdknude mellem disse lande og EU i denne sag, er lige netop, at de ikke kan få lov til at bruge deres modersmål i patentsager. Så hvorfor skal vi tro at EU er tilbøjelige til at give Danmark en sproglig undtagelse, når de har afvist Spanien og Italiens klager?

Muligvis kan en domstol blive oprettet i samarbejde med Sverige, men intet er sikkert.

UPDATE: Sverige har indgået et samarbejde med de tre baltiske lande om en nordisk/baltisk domstol. Her skal sagerne ske på engelsk. Det gør en dansk domstol endnu mindre realistisk.”

I punkt 8 behandlas patenttrollens verksamhet, som är ett stort problem i USA. Ett patenttroll är ”en virksomhed der ikke har et produkt, men udelukkende lever af at inddrive penge ved licensering af patenter. De udnytter altså ikke selv patentet, men ønsker at licensere patentet og tjene penge den vej. Da de ikke har noget produkt kan man ikke sagsøge dem for at overtræde et patent, da de per definition ikke bryder dem.” Patenttrollen står för 56 procent av alla patenttvistemål i USA. De som är hårdast drabbade av patenttrollens verksamhet är de små och medelstora uppfinnarföretagen, som helst vill undvika kostsamma processer och som ofta i stället föredrar att betala licenspengar. Om ett europeiskt enhetspatent, huvudsakligen baserat på engelska språket, införs i Europa, kommer patenttrollens verksamhet förmodligen att kunna utsträckas till Europa. Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)