I det senaste numret av Sprog & Samfund, som utges av Språkförsvarets danska syskonorganisation Modersmål-Selskabet, diskuteras frågan om en dansk språklag i åtminstone två artiklar. Danmark har ingen språklag i motsats till Finland, Sverige, Färöarna, Island och Grönland. Norge planerar en språklag.

Henrik Munck recenserar det andra bandet av den danske språkvetarens Jörn Lunds memoarer, ” Sket. Erindringsessays”, och refererar till Jörn Lunds språkpolitiska verksamhet:

”Hvis der skal fomuleres en dansk sproglov, må det derfor blive en fleksibel rammelov. Politikerna havde ønsket en udvalgsrapport med brugbare anbefalinger, men regeringen lavde en opfølgningsplan uden kraft bag opfølgningen – bortset fra Danska Folkeparti. Jørn Lund konkluderer:

- Jeg tror sådan set, at vi ligesom de fleste andre nordiske lande och selvstyrende områder havde haft en rammelovgivning for sproget, hvis ikke Dansk Folkeparti med sine kompromissløse krav havde gjort mere moderate, men operative initiativer på sprogområdet vansklige.”

Jag skrev ett inlägg, ”Kommentar till en motion”, i denna nätdagbok 2006, i vilket jag kommenterade Dansk Folkepartis utspel, vilket förutom ett försvar av danska språket innehöll förslag till försämringar för fr.a invandrare. Det är givet att de etablerade danska folketingspartierna slog bakut inför ett sådant utspel. Om Dansk Folkeparti verkligen velat ha en dansk språklag, borde partiet inte ha gjort partipolitik av frågan utan överlåtit den åt tvärpolitiska krafter.

I samma nummer redogör Jørgen Christian Wind Nielsen, Modersmål-Selskabets ordförande, för Språkförsvarets öppna brev den 22/11 2013 till Vetenskapsrådets styrelse med anledning av beslutet att successivt avveckla det ekonomiska stödet till 31 samhällsvetenskapliga och humanistiska tidskrifter. Wind Nielsen skriver:

”Protesten sker med reference til den svenske sproglov, der fastlægger, att svensk er hovedsproget i Sverige.

Argumentene i protestskrivelsen er gode, og protesten er i sig selv et godt argument for relevansen af en sproglov. Modstanderne af en sproglov i Danmark, blandt andre den nuværende kulturminister, der mener at en sproglov er overflødig og unødvändig symbolpolitik, bliver her præsenteret for en konkret anvendelse. I forvejen eksisterer jo en sproglov inden for rammerne af den danske retsplejelov, der bestemmer, at rettens sprog er dansk. Ingen vil vel mene, at disse bestemmelser er symbolpolitik eller irrelevante. Men hvorfor kun i rettsalene?”

De danskar som önskar sig en språklag har inte gett upp kampen.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gunnar Lund, medlem i Språkförsvaret, gick hastigt bort den 27 februari. Frånfället kom fullständigt överraskande för såväl familj som vänner.

Gunnar Lund var mitt uppe i sin gärning. Han tillhörde sedan sitt inträde Språkförsvarets mest aktiva medlemmar.  Han var en flitig medarbetare i Språkförsvarets nätdagbok både under sitt eget namn eller under något alias; han skrev ofta insändare, särskilt i språkfrågor. Han finns företrädd med en längre artikel i Språkförsvarets ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” och utgav ”Svenska för invanda” på eget förlag 2013. Bokpresentationen var typisk för Gunnar:

”Den här boken är skriven för dig som är allmänt intresserad av språkfrågor och har synpunkter på de förändringar som pågår. Avsikten är inte undervisning utan att du själv ska fundera över ditt och andras bruk av det svenska språket.”

Gunnar fungerade som idéspruta; en idéspruta har inte stelnat i sitt tänkande utan utforskar hela tiden nya vägar och vill alltid veta mer. Han var också orädd i sina kontakter med andra människor. Detta hade också Språkförsvaret stor nytta av.

Saknaden efter Gunnar Lund är stor.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags laddade Sara Maria Forsberg från Finland upp ett videoklipp, där hon härmar olika språk. Klippet blev en succé; det har redan visats över tre miljoner gånger på YouTube. Lyssna bl.a här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Oscarsgalan vann filmen ”12 Years a Slave” (Slav i tolv år/Tolv år som slav) pris som årets bästa film. Filmen bygger på Solomon Northups självbiografi från 1853. Denna självbiografi anmäldes av New York Times samma år boken utkom. En uppmärksam läsare av New York Times arkiv påtalade nyligen på Twitter att författarens namn hade felstavats på två olika sätt i denna anmälan, dels med Northrup i rubriken och dels med Northrop i brödtexten. New York Times har nu korrigerat felet.

Filmen tycks gå upp under det engelska namnet i Sverige. Hur svårt kan det vara att översätta titeln till svenska egentligen?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten hämtad från SR Minnen/Radiofynd)

Sagan om Rödluvan  har väl de flesta hört. Men knappast på det här sättet. 1935 kunde radiolyssnarna lyssna till  skådespelaren Åke Söderbloms version på genuin Stockholmsslang.  14 år senare, 1949, var det Julia Caesars tur att i en föreställning på Odeonteatern i Stockholm mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.

Lyssna på sagan här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick ett litet reklamblad i brevlådan med bl.a en liten korvparlör. Vurre, smygare, slang med halka, väntkorv, luffare och några ytterligare, med förklaringar. I slangspråket finns plats för både fantasi och humor.

Peve

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en tid sedan publicerade Dagens Nyheter en notis, ”Ny jätteskulptur till Borås”, som berättade att en åtta meter hög skulptur uppbyggd av bokstäver skall invigas vid nya Textile Fashion Center i Borås. Skulpturen, värd 15 miljoner kronor, skänks av en bank och lokala entreprenörer till Borås stad.

- Skulpturen och dess namn passar bra ihop med högskolan, säger Paul Frankenius, en av donatorerna.

Vad är det för namn som passar så bra ihop med högskolan? Skulpturen heter House of knowledge och har byggts av den katalanske konstnären Jaume Plensa. Det är tvivelaktigt om det är Plensa som propsat på ett engelskt namn. Om man går till en artikel om Jaume Plensa på Wikipedia, ser man att hans skulpturer kan ha namn på flera olika språk, engelska, spanska, franska, tyska, italienska, kalanska, ja, t.o.m på svenska. På Drottningtorget i Göteborg står nämligen hans ljusskulptur Dröm.

Grundtipset är att det i stället är donatorerna eller beställarna som månar om engelskan. Skulpturen ska ju stå vid entrén till Textile Fashion Center!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sakernas internet är en översättning av engelskans Internet of Things. Enligt en faktaruta i en debattartikel i dagens DN är "tanken att maskiner och vanliga apparater i hemmet i framtiden är uppkopplade mot internet, och kan fjärrstyras".  Den här kommentaren är inte avsedd att förlora sig i en teknisk utvikning utan konstaterar endast hur viktigt det är att snabbt lansera en svensk översättning av - eller ersättningsord till - ett engelskt uttryck - annars riskerar det senare att sätta sig i svenskan. Det är viktigt att journalister och andra skribenter har den inställningen. Det sägs att mycket av den isländska språkvården sköts av vanliga islänningar, som snabbt reagerar på inlåning av främmande ord, främst engelska. Den isländska språknämnden står alltså inte ensam utan backas upp av allmänheten.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)