Anna Sörelius Nordenborg, VD Internationella Engelska Skolan, bemötte igår Lisa Magnussons artikel i Dagens Nyheter. I sin replik gör Anna Sörelius Nordenborg ett litet medgivande:

”En sak har dock Magnusson rätt i. Tack vare den skarpa mediala belysningen har vi fått hjälp att identifiera ett par språkliga missar på våra hemsidor och sociala medier. Det är givetvis inte bra med språkgrodor! En skolorganisation med högt ställda ambitioner vad gäller språkundervisning och som har höga förväntningar på sina elever kan inte tillåta sig att slarva med språket i sin egen kommunikation. Vi ser nu över våra rutiner för detta för att minska risken för att det händer igen.”

Ett par språkliga missar? Det är nog lite fler än ett par. Det räcker att läsa Språkförsvarets artiklar för att se att de är fler än ett par. Dessutom har Språkförsvaret inte tömt sitt lager av upphittade språkliga missar än.

Det krävdes tydligen ”en skarp medial belysning” för att IES skulle bli varse felen. Detta trots att IES enligt egen utsago har anställt ”världens bästa lärare”!

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Observatör

I och med friskolereformen 1992 öppnades dörren för engelskspråkiga friskolor, som formligen vuxit upp som svampar ur jorden sedan dess. Internationella Engelska Skolan (IES) är inte den enda engelskspråkiga friskolan i Sverige, men den största och mest kända.

IES har två försäljningsargument. Det ena är att eleverna kan uppnå ”total inner security” i fråga om förväntade kunskaper i engelska – det andra är ”ordning och reda”.

I det följande ska vi enbart granska deras behandling av engelskan – och svenskan. IES hävdar nämligen att den är en tvåspråkig skola. Formellt är det så på grundskolenivå, där IES har rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent. Men redan på gymnasienivå har den rätten utökats till 90 procent, trots att svenska är Sveriges huvudspråk.

Vilken engelska presterar då personal på IES? Det är inte vilken engelska som helst. Vi har samlat på oss ett antal exempel utifrån IES framträdanden på sociala medier.

Schemaläggningsproblem finns överallt, särskilt på högstadiet, där lokaler, klasser och lärare ska passas ihop. Då blir det ibland gluggar, och vi har väl alla haft håltimmar. På Landskrona IES har man istället håldagar. ”We spent a hole day...”; Man passade också på att diskutera vad som gör vissa lärare bättre än andra (”what makes a great teachers”) och reste (fysiska?) verktyg (”... we raised the knowledge, our perspective and tools ...”).

Men ibland är det lättare att leva. Solen skiner, så ock i Borås: ”The sun is shining, and so do we”. Ibland är det bara obegripligt: vad betyder ”here are a few examples of thy have creates”, vilket man fick till i Karlstad. Men den skolan har nog haft annat att tänka på än engelskan.

Där har man haft problem med ett mycket intrikat personalärende i stället för att skapa den trygga miljö man utlovar.

I Eskilstuna är man inte lika dagsinriktad som i Borås. Här är man mer intresserad av innehållet, och konstaterar att ”Education is an investment for the feature”. Antagligen avses innehållet i någon långfilm, för ingen som säger sig vara kompetent i engelska skulle väl ändå förväxla ”feature” med ”future”?

Det är inte förvånande att de har några platser i sin ”que” särskilt med tanke på att det är en alternativ stavning för ”queue”, d.v.s kö. Ordet är framför allt vanligt i indisk/pakistansk engelska, vilket i alla fall inte hittills varit den prioriterade varianten av den mångskiftande engelskan som lärs ut i Sverige. Men det kanske är annorlunda i Eskilstuna.

Som sagt, engelska språket är mångskiftande – och vi som skriver detta är definitivt inga engelskhatare eller helt okunniga i engelska. Till skillnad från IES i Lund är vi åtminstone så drivna att vi inte blandar brittisk engelsk (colour) och amerikansk engelska (color) i ett och samma inlägg.

Språkförvirringen är också stor i Sundsvall, där en elev var väldigt stolt över sina ”safran buns”. Det är varken engelska eller svenska, utan någon mittemellanvariant. Det kanske är så att eleverna blir just så halvspråkliga som Malin Riise, IES i Borås förnekade (bara på engelska!) i en artikel på IES Borås sida .

Att inlägg bara finns på engelska på Engelska.se är mer regel än undantag. I den mån de finns på både den allsmäktiga engelskan, och den löjliga svenskan, är engelskan förstahandsvalet, dit sidan styr. Det kan möjligen bero på att den är bättre. Eller på något annat. Ingen vet riktigt, allra minst IES i Österåker, där man lyckas översätta ”This is possible because ...” till ”Detta beror möjligtvis på ...” – ett misstag som inte ens en datoröversättning gör.

Någon har faktiskt misstagit adjektivet ”possible” för adverbet ”possibly”! Förmodligen någon som inte gått på IES och fått den ”total inner security” de erbjuder.

Ibland (och nu växlar vi över till hur svenskan används) är det svårt att se om det är Google eller IES som är de skyldiga. Vi ger IES ”the benefit of a doubt” när IES i Östersund söker ”tyska lärare”, något som känns diskriminerande, men där tanken att det faktiskt är tysklärare som avses ligger nära till hands.

Men när man i Lund lyckas översätta ”perception” till ”fredsskapande” (eller möjligen vice versa), då är det ren och skär inkompetens. Eller nonchalans – svenska är ju inte det viktiga. Eller kanske inte engelskan heller?

Vad är det viktiga? Engelska? Svenska? Snabba pengar?

Ibland är det mer uppenbart att Google är den skyldiga – men det är en människa någonstans som väljer att översätta via Google (eller annan datoröversättning). Detta är till exempel fallet när man i Sigtuna skakar fram PRAO-platser med ”krok” eller ”skurk” (senare korrigerat av IES), eller att Herr Clement, biträdande rektor i Sigtuna, direkt från en pilsnerfilm, ”kommande från Ontario”, har en ”idealisk passform”, vilket säkert är jättebra när han ska köpa ny kavaj.

På vilket sätt det gör honom till en bättre skoladministratör eller lärare är dock en öppen fråga.

Där har texten senare uppdaterats, så att han numera är en ”ideell medlem” av lärarteamet. Förmodligen jobbar han gratis. Det kanske även de nya lärarna gör, de som först presenterades under rubriken ”Träffa vart ny lärarna”. Här ligger ”jak er ert nya svenskleraret – ormet kruper” ruskigt nära.

Idealister som jobbar gratis är säkert uppskattade i en skola ägd av tyska biltvättare och hedgefonder i Luxemburg.

Om IES vill komma till din kommun: protestera på alla tänkbara sätt– låt inte era barn gå där! Det är en verksamhet som gör vad den kan för att underminera grunden för Sverige – det gemensamma språket. Och de gör det inte ens av illvilja. De gör det för snöd vinnings skull, och det är nästan ännu värre.

Tycker vi det är ok att det går till så här? Den engelska som finns i IES officiella kanaler är undermålig, och den svenska som finns är antingen ... ingen alls, eller autoöversatt.

Företrädare för IES hävdar till och med (i ett privat mail från IES Östersund) att IES är en engelsk skola, trots att den verkar i Sverige med svensk finansiering och med svensk läroplan.

Tvärtom: de leker engelsk privatskola och är som en invasiv art: ingen vet hur den kom hit, den sprider sig med skrämmande hastighet, och den är svår att bli av med. Men det betyder inte att vi ska behöva leva med detta.

Om IES vill komma till din kommun: protestera på alla tänkbara sätt– låt inte era barn gå där! Det är en verksamhet som gör vad den kan för att underminera grunden för Sverige – det gemensamma språket. Och de gör det inte ens av illvilja. De gör det för snöd vinnings skull, och det är nästan ännu värre.

Ann Etzler, Lars Fredriksson, Tove Frisch, Christer Janson, Christina Johansson, Olle Käll, Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson, Styrelseledamöter i Språkförsvaret

(Denna debattartikel publicerades den 2/10 2023 i Sydöstran och under andra rubriker och i andra versioner i Aftonbladet 14/9 2023, Östersunds-Posten 2/10 2023 och Norrtelje Tidning 4/10 2023)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag skriver Dagens Nyheter på ledarplats:

”Det finns många saker som är märkliga med svensk skola. En är att stora förändringar sker utan att det först har fattats genomtänkta beslut.

Därför undervisas just nu en hel del elever på engelska, trots att forskning visar att man lär sig sämre på andra språk än modersmålet.”

Detta är helt korrekt påpekat av DN. Frågan är bara vad man ska göra åt det. Man måste också komma ihåg att det var friskolereformen som möjliggjorde engelskspråkiga grund- och gymnasieskolor. Man måste kanske börja i den ändan?

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lisa Magnusson skrev i Dagens Nyheter den 2/10 bland annat:

”Att gå ut nian är något av en amerikansk maskerad med ’caps and gowns’ vid skolavslutningen, det framgår av hemsidan. Sajten är dock utformad på ett språk så knackigt att det på sina håll blir direkt obegripligt. ’Here are a few examples of thy have creates’ (Aftonbladet 14/9) – ursäkta, men förlåt?

Redan i grundskolan bedriver koncernen 50 procent av undervisningen på engelska – samtidigt som majoriteten av skolorna ligger nära bostadsområden där många har utländsk bakgrund, och eleverna med utländsk bakgrund är betydligt fler än i andra skolor. Det är ett problem i sig om de undervisas på samma sorts usla engelska som präglar den offentliga kommunikationen. Men här finns också större principer som hamnat i skymundan av de uppenbara skandalerna, trots att de är minst lika viktiga att lyfta – inte bara för Engelska skolan utan för oss alla.

Såsom: Hur lyckat är det egentligen att Sveriges största skolkoncern alls bedriver sin undervisning på ett annat språk än svenska? Varför ska skattepengar gå till vad som bara kan beskrivas som ett långsamt pågående integrationshaveri?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevväxling med Stadsbiblioteket i Stockholm)

Ärende: Dnr 54 Övrigt_SSB. In 230927. Synpunkt_Varför engelsk skylt Shared reading.

Hej Arne!

Jag har mottagit din synpunkt/fråga rörande vem/vilka som har fattat beslutet om att en uppmaning till gemensamma lässtunder/läsupplevelser ska presenteras på engelska. Du undrar när detta beslut fattades och vilka överväganden, bland annat med hänsyn till 2009 års språklag, som detta gjordes. Se nedan under mitt svar.

Stockholms stadsbibliotek har inte fattat ett beslut i stil med det du efterfrågar. Våra bibliotek presenterar i huvudsak sina program och aktiviteter på svenska men det händer också att andra språk används när så bedöms relevant. Det kan handla om att man riktar sig till vissa språkliga målgrupper och då vara en del i att bidra till att revitalisera språk som få talar och som vi därför vill synliggöra.

I fallet med Shared Reading som du uppmärksammat kan det ha att göra med att vi utbildat ett antal medarbetare i denna läsfrämjande metod som lärs ut via The Reader, en organisation i Storbritannien och att biblioteket därför valt att använda den engelskspråkiga titeln på aktiviteten.

I biliotek används också svenska begrepp för Shared Reading, exv. Delad läsning, Läsa tillsammans och liknande, men i dagsläget har inte ett formellt beslut på vilken av dessa vi ska använda.

Begreppet Shared Reading är trots att det inte är svenska ett begrepp som börjat bli väl känt och använt – kanske för att det faktiskt har en vidare innebörd än vad vi i svenska lyckas få med i ”delad läsning”.

Vänliga hälsningar

Maria Olsson Eklund

Samordnare

Bibliotekskansliet

Stockholms stadsbibliotek

Inkommen synpunkt/fråga:

Hej! Vid ett offentligt bibliotek idag i Stockholm (inte något bibliotek vid Engelska skolan eller någon institution speciellt avsedd för någon annan än den vanliga besökaren) möttes jag av skylten " Shared reading".

Som du säkert känner till har vi en språklag i Sverige där det offentliga rummet har ett särskilt ansvar för det svenska språket, så jag behöver inte orda mer om det.

Det jag skulle vilja veta är vem/vilka som har fattat beslutet om att en uppmaning till gemensamma lässtunder/läsupplevelser ska presenteras på engelska. När fattades detta beslut och vilka överväganden, bland annat med hänsyn till 2009 års språklag, som detta gjordes.

Vänligen

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

P A Fogelströms gymnasium är en kommunal gymnasieskola på Södermalm i Stockholm. Stockholms stad startade denna skolverksamhet i tillfälliga lokaler hösten 2017. Först hösten 2018 flyttade skolverksamheten in i byggnaden på Stigbergsgatan 26. Den byggdes 1915 till Frans Schartaus handelsinstitut och är ritad av arkitekten Knut Nordenskjöld i nationalromantisk stil. Skolan är uppkallad efter författaren, journalisten och samhällsdebattören Per Anders Fogelström som bodde i närheten. Gymnasieskolan erbjuder ekonomiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet.

När P A Fogelströms gymnasium var nystartat fanns det förstås många lediga lärartjänster utannonserade. Jag sökte en tjänst där, eftersom jag på den tiden bodde på Södermalm och då skulle få närmare till jobbet. Tillsammans med många andra lärare i olika ämnen blev jag kallad till P A Fogelströms gymnasiums aula där rektorn Thomas Lejdemalm talade. Senare, år 2020, utsågs han till Årets gymnasierektor i Stockholms stad. 

Efter rektorns tal delades det till min förvåning ut ett prov i läsförståelse på engelska till oss lärare. Vi skulle på kort tid läsa igenom olika texter på engelska och kryssa för rätt alternativ. Detta störde mig oerhört. Det hade varit en sak om alla lärare hade sökt tjänst som engelsklärare. Hur är det möjligt att en gymnasieskola som drivs av Stockholms stad har en rekryteringsprocess på engelska?

Känner inte Stockholms stad och rektorn Thomas Lejdemalm till språklagen där bland annat detta står:

”Svenska språket

4 §   Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §   Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Jag blev inte kallad till P A Fogelströms gymnasium igen. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Med anledning av denna artikel Jag tänker inte på just respekt när någon niar mig i Göteborgs-Posten)

En personlig tanke: Med min fleråriga bakgrund i Frankrike och i fransktalande Genève under 1980-och 90-talen erinrar jag mig den spännande upplevelsen av att gå från niande (”vous”) till duande ””tu”), när man bekantade sig med en ny person –  i bästa fall från flyktigt främlingskap till nära intimitet. Det var en upplyftande färd, ibland kort, ibland lång, ibland utan mål, något som inte finns längre i Sverige. Att gå direkt till ”tu” betraktades som mycket ohyfsat och obildat i de kretsar som jag och min fru hamnade i på den tiden. Man duade inte butiks- och sjukvårdspersonal, arbetskollegor, bibliotekarier, verkstadsarbetare, försäljare eller grannar. Många i Sverige ser tyvärr detta som ett otidsenligt beteende utan att förstå begrepp som respekt och kulturell medvetenhet. Men efter flyttningen till Sverige följer vi naturligtvis svensk kutym – men saknar ofta något väsentligt. I dagens Frankrike (liksom i  Spanien och på andra håll) kan man se en uppluckring av distinktionerna – många välkomnar det, andra upprörs av det. Det gäller inte bara tilltalsord utan också språkbehandling i stort (till exempel konjunktiv verkar hålla på att försvinna, också i franskan). Detta återspeglas naturligtvis i litteraturen. I översättningar måste översättaren förstå den beskrivna tidsandan—och läsaren vara medveten om språkens föränderlighet och betydelseglidningar. Förändringarna ligger helt i linje med mer avslappade sätt att uppträda och föra sig i allmänhet. Vi lever i en spännande tid i många avseenden.

Ibland får man höra till försvar av allmänt duande att den engelskspråkiga världen använder enbart ”du” (”you”). Det är sant, men ”you” kan motsvara både ”du” och ”ni” beroende på omständigheterna. ”Do you hear me, Mr President?” (till Statschefen i USA)—”You don’t eat that” (till hunden). Det är naturligtvis ganska bekvämt.

Lars N

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Odén - Oktober

Söndagens svenskspråkiga dikt

Underbara höst

Vad du är gul, Oktober

vad du är gul och grann!

I rödaste cinnober

din pensel måla kan.

I guld och rött du frossar

att göra hösten glad.

Se lönnen, hur den blossar

med sina röda blad!

Bliv kvar, allt guld som lyser,

och fall ej alltför snart!

När du gått bort, man fryser,

och allt är mörkt och bart.

Fall långsamt, gula slantar,

på gärde, sten och stock!

Än vill vi slippa vantar

och ullig vinterrock.

Elsa Beskow

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)