Ordklok: svenska ords släktskap och ursprung

Från bokpresentationen:

Jag har saknat en etymologisk ordbok som visar vilka svenska ord som är besläktade med varandra och hur. Eftersom det inte fanns någon sådan bok fick jag skriva den själv. Samtidigt ville jag dela med mig av de aha-upplevelser som man får när alla samband och oväntade släktskap avslöjas och har därför försökt att skriva så att så många som möjligt kan läsa. Den här boken riktar sig till alla ordvitsare, alla korsordslösare, alla språkpoliser och språktjuvar, alla som tittar på frågeprogram på teve, läser språkspalter i tidningar eller lyssnar på programmet Språket i radio, alla svensklärare och alla svenskstudenter, alla som skriver på svenska och alla som läser Kort sagt till alla som är nyfikna på ord och vill bli lite mer ordkloka.

Staffan Fridell (f. 1952) är professor emeritus i ­nordiska språk vid Uppsala universitet med historisk lingvistik tillämpad på nordisk språkhistoria som specialområde. Ett forskningsfält som inkluderar namnforskning, dialektologi, runologi, ljudhistoria och etymologi. Han är även etymologisakkunnig åt Svenska ­Akademiens ordbok.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I går tisdag var det en 20 minuter lång debatt i Sveriges riksdag om älvdalskans erkännande som språk. Gudrun Brunegård, KD, ställde frågor till kulturminister Amanda Lind. Gå in och lyssna om ni vill. Enligt min åsikt var Gudrun Brunegårds slutanförande bäst - där hon satte alla argumenten på plats. Hennes slutanförande börjar vid 19.40 ca, om ni inte orkar lyssna på hela debatten.

Dela gärna detta så mycket ni kan och vill!

https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/alvdalska-som-sprak_H810719

Björn Rehnström,

pressansvarig föreningen Ulum Dalska (betyder: Vi ska prata älvdalska)

(Denna nätdagbok är knutem till nätverket Språkförsvaret)

--

Hej,

har lagt märke till hur ”nice” har smugit sig in i språket.

”Nice att vi kunde ses.  Din lille son var jättenice ! Det skulle vara nice om vi kunde ses till hösten.” Jag har reagerat på detta.

Arne Johnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kära SvD!

I dagens nummer läser jag en trevligt skriven och kunnig recension av den nya monsterfilmen, författad av Sebastian Lindvall. En formulering var jag tvungen att läsa om minst två gånger:  ”…inget gör folk mer fredsbenägna som delade ekonomiska intressen.”

Qué?! Om vi har delade ekonomiska intressen så har du dina och jag mina, väl? Gemensamma, kom jag fram till att författaren avsett. Den drivne skribenten snubblar på sina egna fötter och avslöjar att han nog läst en och annan anglosaxisk bok om ”shared economic interests”.

Översättare talar om falska vänner – ”shared interests” är allt en sådan.

Bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en recension av diplomaten Ingemar Karlssons bok ”Ett utrikes liv” i Svenska Dagbladet den 28 maj återger recensenten Karlssons uppfattning om synen på kunskaper i främmande språk i Sverige:

”Författaren konstaterar att främmande språk andra än engelska kommit att nedvärderas i svenska skolor. Som en konsekvens är Sverige alltmer avskuret från ett land som Tyskland, Europas viktigaste ekonomi tillika en politisk och kulturell stormakt. Karlsson konstaterar att språkkunskaper nedprioriteras även på UD, och inte självfallet premieras som grundläggande premiss för tjänstgöring i för Sverige viktiga länder.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Helsingborgs Dagblad)

Hej!

Tack för en trevlig text om Kvinnaböske krog! Tyvärr skämdes den av ett par plumpar eller onödiga engelska ord. Han ”hintar om att…” – varför inte ”antyder”? ”Han passar på att skicka med en hint till alla…” – här får ordet tydligen betyda ”hälsning”. Samtidigt som jag läser HD har jag på ”Klassisk förmiddag” i radion. Där talas det om ”en hint av svensk folkvisa” – alltså antydan eller bättre ”ton” och en stund senare berättar radiorösten om att negro spirituals så småningom spreds ”även i print” – varför inte ”tryck”?

De senaste åren har det engelska ordet ”hint” varit de svenska journalisternas favoritord – särskilt givetvis bland yngre företrädare. Med vilka föreställningar kommer man ut från journalisthögskolan? Tydligen inte med en känsla av ansvar för det egna språket. Ibland undrar man om det finns flitpengar att hämta för varje insmuget engelskt ord eller uttryck. Inbillar man sig att detta handlar om språklig variation? Svenskan är lika uttrycksfull som engelskan. Strindberg använde i sina verk fler ord än Shakespeare. I exemplen ovan finns det i varje fall flera varianter att välja på istället för det engelska ordet. Så varför, varför?

Med engagerad hälsning

Bo Alvberger

Medlem i SPRÅKFÖRSVARET

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel om skolsituationen på Södra Järva i Stockholm berättar Anna Dahlberg i Expressen bland annat:

”Det betyder inte att det alltid är enkelt i praktiken. Men det är knappast resurser som saknas på Järvafältet; skolorna där badar tvärtom i pengar jämfört med andra områden. Utmaningarna som rektorer och chefer pekar på är av ett annat slag.

Hälften av sexåringarna som kommer till skolan pratar alldeles för dålig svenska och en majoritet av eleverna läser svenska som andraspråk trots att de är födda i Sverige. Läraren kan vara den första etniska svensken som barnen träffar, berättar Happy Hilmarsdottir. Hon skulle önska att förskolorna tog ett större ansvar för barnens språkinlärning och att fler barn gick i förskola.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ulla Billquist - Syrendoft

Söndagens svenskspråkiga dikt

Du öppnar dörren i trädets stam.

Där finns ett ensamt rum för var och en av oss.

Du säger: Kom! och för mig till en säng

som, säger du, redan länge varit bäddad.

Det doftar friskt av sommar och syren.

Jag sover gärna över här en stund.

Bo Carpelan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)