Ellinor Nilsson är aktuell med första poplåten som har getts ut på älvdalska, "Jen nest mig" ('Här hos mig), utgivning: januari 2021.

Ellinor Nilsson började lägga ut älvdalska versioner till några svenska låtar under våren på sitt Facebook- och Youtubekonto och vunnit mycket popularitet. Där sjöng hon och kompade sig själv på gitarr hemma.

Yair Sapir, språkvetare och musiker, hade nyss påbörjat projektet "Small Languages Rock", med syftet att stödja små språk genom populärkultur (musik, filmer m.m.) Genom projektet kan en och samma melodi och

playback användas av olika artister som sjunger på var sitt språk.

Yair kontaktade Ellinor och hon gick med på att tolka en av Yairs låtar på älvdalska. Yair skrev texten och Gunnar Nyström gick igenom älvdalskan för att den skulle bli helt korrekt. Resultatet är låten "Jen nest mig" ('Här hos mig"), som gavs ut i januari 2021. Sen våren 2020 har låten getts ut med hjälp av "Small Languages Rock" och lokala språkföreningar på minoritetsspråken udmurtiska, komi och erzya, samtliga finsk-ugriska språk (besläktade med bl.a finska och samiska) som talas i Ryssland. I projektet "Small Languages Rock" ingår även ladino (judisk spanska).

Språkföreningen Ulum Dalska har varit med och stött utgivningen av den älvdalska låten. "Jen nest mig" finns tillgänglig på musikplattformarna.

Yair Sapir har tel.nr 070-496 17 50

Ellinor Nilsson har tel. 073 56 12 695

Länkar till Youtube och till Spotify

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det fanns en tid då svenska liberaler jämförde Sverige med Sovjetunionen och uppmanade oss att sätta stopp för frihetsinskränkningarna i förmyndarsamhället. Det var i den första svenska valrörelsen efter ”murens fall” och Sverige kallades av vissa liberaler för ”den sista sovjetrepubliken”. Men hur ska nu vanligt folk i det här landet uppleva ett skolsystem som dömer de flesta familjer till att finansiera en elitskola medan deras egna barn får finna sig i lägre kvalitet. ”Dagens urvalssystem är naturligtvis inte perfekt, men att slopa det fria skolvalet vore ett misstag”, heter det så illmarigt i försvaret av det existerande friskolesystemet. Man undviker att tala om skolpengen, den beräknade utbildningskostnaden som går till den skola eleven väljer. Den är ju själva kärnan i systemet, den frukt som skolkapitalisten är ute efter att plocka och som sedan i förädlad form flyter in på konton i främmande länder. Då har de svenska barnens skolpeng förvandlats till anonyma pengar, till kapital. Ur allas vår gemensamma statsbudget tas alltså hundratals miljoner som satsas i ett system som för det första ökar segregationen och för det andra berikar de redan rika. I veckan fick Internationella Engelska Skolan en ny riskkapitalist som ägare efter att ha genererat en miljard i vinst till säljaren.

I den politiska retoriken vill man mena att friskolereformen från 1990-talet skulle ha inneburit ökad valfrihet – jovisst, men bara för en minoritet!  Och naturligtvis för ett antal internationella riskkapitalister. Om man till detta lägger att det bland friskolorna också finns s k språkbytesskolor som ersätter det svenska språket med engelska – då framstår det hela som horribelt och helt orimligt i en demokrati. Frihet, frihet, ropas det, men sällan nämns jämlikheten. Och den liberala franska revolutionens tredje slagord – broderskap (eller solidaritet, som man säger idag) – vart tog det vägen?

Bo Alvberger

(Insändaren publicerades igår i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenska Dagbladet)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lektörsomdömet, som har skrivits av Michael Economou, kommer att publiceras i BTJ-häftet nr 3/2021. Lektörsomdömet återges här inte i sin helhet.

”I Språkbytesexperimentet i svenskskola - engelska till varje pris? skärskådas argumenten för och emot engelskspråkig undervisning i svenska grundskolan och gymnasiet … Att man försvarar svenskan betyder inte att mångspråkighet och mellannordisk språkgemenskap motarbetas. Sjutton skribenter ger nyanserat och klokt sin syn på det faktum att svenska språkets ställning som undervisningsspråk inte längre är alldeles självklar. Efter friskolereformen 1992 har engelskspråkiga friskolor ökat i antal, vilket skribenterna således inte ser som oproblematiskt. I en av bokens texter behandlas t.ex Engelska skolans affärsmetod. Skribenterna är tydliga med att man inte kan tala om engelskspråkig undervisning som en och samma sak; några skolor har all undervisning på engelska, andra har en mer jämn fördelning mellan svenska och engelska. Sakliga argument för svenskan förs fram, och ett av de mer betydelsebärande är den demokratiska aspekten. Tendensen är tydlig: engelska ska vi ha i svenska skolor, men språket får inte gå ut över svenska språkets betydelse för inlärning.”

Lektören konstaterar slutligen att ”boken avslutas  av en av svenska språkets verkliga virtuoser, Björn Ranelid, som med sedvanlig elegans talar sig varm för språkets betydelse för allt mänskligt”.

Antologin får helhetsbetyget:  4 (av 5, d.v.s mycket bra).

Språkbytesexperimentet i svenskskola - engelska till varje pris? – ISBN 978-91-519-6917-6 – kan inhandlas direkt mot faktura från sprakforsvaret (snabel-a) yahoo.se för 120 kr  – frakt för 44 kronor i vanligt brev eller 59 kronor i förpackning tillkommer. Givetvis kan antologin också inköpas via Adlibris, Bokus, BTJ och hos vissa fysiska bokhandlare.

Se också omslagsbild och medarbetarförteckning!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Varför står det om Garbos tårar på engelska?” frågade jag expediten på Gunnarsons Specialkonditori på Götgatan på Södermalm i Stockholm, dit jag gått för att köpa semlor till kaffet.

Hennes svar blev:  

”Det är mycket turister här som inte förstår svenska. Dessutom är det många på Söder som talar engelska.”

Mitt påpekande att svenska är Sveriges huvudspråk och att det är lämpligt att skriva skyltar på svenska tog expediten lätt på. Hon avslutade med ett hurtfriskt: 

”Men nu står det på engelska.”

Jag blir så ledsen.

Christina Johansson  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Marcus Larsson, Initiativtagaren till tankesmedjan Balans, som twittrar regelbundet under "@Skolinkvisition”, skriver bland annat följande om den vid det här laget välbekanta och starkt ifrågasatta skolgruppen, Internationella Engelska Skolan:

"Så vidrigt att spela invandrarkortet. Skamlösa riskkapitalister. Jag har granskat IES framfart i ett år nu. De är parasiter på den skolkroppen. De etablerar sig, dränerar den kommunala skolan på skolpeng och mindre resurskrävande elever, skapar underskott i budget, tjänar storkovan."

"Det är helt sjukt att vi "SOM ENDA LANDET I VÄRLDEN" tillåter detta."

Jag håller med till punkt och pricka men vill tillägga att IES även undergräver det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk, i strid med såväl språklag som skolans mål. I språklagen från 2009 står att det allmänna = skattefinansierad verksamhet har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas. På vilket sätt sker detta i dagens skolor då fullt skattefinansierade skolor tillåts att undervisa på ett främmande och i landet dessutom icke-officiellt språk? Det borde inte tillåtas med tanke på skrivningen i språklagen. Undervisning i svensk grund- och gymnasieskolan ska ske på svenska med undantag för språkämnen och undervisning på något av våra officiella minoritetsspråk samt det svenska teckenspråket. 

IES verksamhet är rent kolonial då de även trycker hårt på anglosaxiska seder och traditioner. Allt bekostat av samtliga svenska medborgare via skatten, det vill säga skolpengen. Alla goda krafter måste hjälpas åt att stoppa galenskapen som sagt inte tillåts i något annat land!

Varför ska den då tillåtas i Sverige?

Personligen vill jag inte betala en enda sekin för undervisning på något annat språk än svenska, både med hänvisning till det föregående men även med tanke på den stora integrationsutmaning som Sverige står inför. Det är det svenska språket, och inget annat, som måste stärkas i såväl skola som samhälle.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Twitter skriver Johan Enfeldt, som bedriver opinionsarbete mot Internationella Engelska Skolan och som medarbetar i Språkförsvarets senaste antologi, "Språkbytesexeperimentet i svensk skola - engelska till varje pris?":

"Tänk på att det inte finns någon jämn spelplan. Bara IES VD har en lön på över fem miljoner. Helt skattefinansierad. Lägg därtill branschorganisationer och en stab med stora resurser till påverkan och pr. Vi andra sitter i lånade klassrum och swishar småslantar till en folder."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Helen Sjöholm & Benny Andersson - Snurra min jord

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vintergatan

Och nu är lampan släckt och nu är natten tyst och klar
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar
och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.

De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans 
så saligt leende som om ej död på jorden fanns. 
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än 
jag har den lärt av stjärnorna och vill du höra den?

Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt; 
hon bodde i en annan sol och i en annan trakt. 
Och Salami så hette hon och Zulamit var han 
och båda älskade så högt och älskade varann.

De bott på jorden båda förr och älskat redan då 
men skildes åt av natt och död och sorg och synd också. 
Sen växte vita vingar fort på dem i dödens ro
de dömdes långt ifrån varann på skilda stjärnor bo.

Men på varandra tänkte de i blåa höjdens hem. 
Omätlig låg en rymd av glans och solar mellan dem
tallösa världar underverk av skaparns visa hand 
sig bredde mellan Salami och Zulamit i brand.

Och då har Zulamit en kväll av längtans makt förtärd 
begynt att bygga sig en bro av ljus från värld till värld
och då har Salami som han från randen av sin sol 
begynt att bygga också hon en bro från pol till pol.

I tusen år så byggde de med omotståndlig tro 
och så blev Vintergatan byggd en strålig stjärnebro 
som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban 
och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.

Förfäran grep keruberna till Gud steg deras flykt: 
”O Herre se vad Salami och Zulamit ha byggt!”
Men Gud allsmäktig log och klart ett sken sig vida spred
”Vad kärlek i min värld har byggt det river jag ej ned.”

Och Salami och Zulamit när bryggan färdig var 
de sprungo i varandras famn — och strax en stjärna klar 
den klaraste på himlens valv rann upp i deras spår 
som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.

Och allt som på den dunkla jord har älskat ömt och glatt 
och skildes åt av synd och sorg och kval och död och natt 
har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro 
var viss det skall sin kärlek nå dess längtan skall få ro.

Zacharias Topelius

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall intervjuades i fjol i Dagens Arena, där han fick frågan om svenska språket  påverkades av invandringen.

”– Ett enkelt svar är nej. Nu för tiden handlar mycket om invandring, men man pratar inte så väldigt mycket om språket. Ibland blossar diskussioner om språktest upp, och nu verkar det vara bestämt att vi ska ha det i Sverige, säger språkforskaren Mikael Parkvall.

Enligt Mikael Parkvall, som talade om ämnet i samband med ett seminarium nyligen, behöver vi bara se till historien för att se att invandrare assimileras in i samhället de kommer till. Det tydligaste exemplet är USA, där 80 procent av invånarna är invandrare.

– I USA har 20 procent av befolkningen assimilerat 80 procent. 80 procent av befolkningen har andra gener än brittiska, men språket är fortfarande detsamma. Så om man oroar sig över det svenska språket har vi här ett bra exempel. Tror man att språk förändras av invandring så borde amerikanarna prata ett helt annat språk än de i England, men de gör de inte. Språken skiljer sig dialektalt, som stockholmska och skånska.

Mikael Parkvall menar att Sverige inte har varit ett invandringsland historiskt, utan vi fick vår invandring efter andra världskriget. Därför är de enda historiska exemplen vi har av invandring från medeltiden.

– De som förändrat vårt språk mest är lågtyskarna. Men det var för att de kom med kapital, och vårt svenska språk var inte så välorganiserat. Det fanns inga medier att tala om, eller ett skolväsende. Det fanns inget organiserat skriftspråk, samtidigt som lågtyskarna hade starka positioner som stadsråd. Från lågtyskarna har vi väldigt många låneord. Men det är inte situationen vi befinner oss i idag. Invandrare assimileras oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt. Lika som skottarna, vallonerna, och holländarna gjort. Det som kan hända är att vi får in låneord som tjej, jycke, och lattjo.

Svenskan har en stark ställning språkligt, och det är därför inte troligt enligt Parkvall att den kommer förändras nämnbart av invandring. Det som skulle kunna hända är att den tappar sin position och puttas undan av engelskan.

– Man skriver inte en avhandling på svenska idag. Vi är väldigt duktiga på att prata engelska, och det är ett ballare språk. Om några generationer är svenskan kanske bara en dialekt vi gör buskis på.”

Mikael Parkvall har naturligtvis rätt i att invandrare i Sverige i gemen kommer att assimileras, d.v.s förlora sitt språk och övergå till svenska som huvudspråk och slutligen som modersmål. Ett språkbyte kan ske redan i första generationen, normalt sker det i andra generationen och oftast slutförs språkbytet i tredje generationen. Detta beror på att svenska är det dominerande majoritetsspråket, att invandrare överallt är utspridda och att de flesta invandrare inte tillämpar endogami (ingifte i den egna gruppen). Endogami – och språklig territoriell koncentration – är nämligen det enda sättet att förhindra språklig assimilering. Inte ens erövrarfolk, som har befunnit sig i minoritet i ett samhälle, har lyckats undgå assimilering. Det gäller exempelvis västgoter, franker, bulgarer (ursprungligen ett turkfolk), normander och manchuer.

USA är ett utmärkt exempel på assimilering. 20 procent engelskspråkiga invandrare har lyckats assimilera övriga 80 procent invandrare. Ursprungsbefolkningen, indianerna, undanträngdes, fördrevs och förlorade merparten av sitt land som bekant. Vi har en liknande historia i Argentina, där de spansktalande erövrarna var först på plan och lyckades assimilera den största invandrargruppen, italienarna. Även i Argentina förekom en omfattande etnisk rensning av urbefolkningen. De som yrar om att svenskan riskerar att ersättas av exempelvis arabiskan talar i nattmössan och demonstrerar bara sin språkhistoriska okunskap. Spegelbilden till denna inställning, nämligen att invandrare bör behålla de språk, som de tog med sig i bagaget till Sverige, är lika fånig. Det förutsätter att greker parar sig med greker, turkar med turkar och somalier med somalier etc. i all evighet.

Det verkliga hotet mot svenskan kommer från engelskan. Hotet är i stor utsträckning självförvållat – se bara på den patetiska tillströmningen till engelskspråkiga friskolor. Den kampen är på intet sätt avgjord ännu och det är därför som Språkförsvaret finns.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)