(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademien har publicerat ett remissvar med anledning av förslaget till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1, vilket svar framför allt är inriktat på den språkliga bearbetningen av texten och inte på de teologiska aspekterna. Bearbetningen tycks ha eftersträvat ett så kallat inkluderande språk, ett så enkelt språk det bara är möjligt. I det följande återges slutorden i bilagan:

Denna bilaga inleds och avslutas sålunda med en diskussion om inkluderande språk. Många av de brister i förslaget som här påpekats kan härledas till försök att följa det inkluderande språket som princip. Vi har kunnat konstatera att en strävan efter inkluderande formuleringar(i betydelsen ’formuleringar som bara innehåller språkgods som är igenkännligt för de flesta’) ofta leder till andra förluster, framför allt på innehållsplanet. Vid en omarbetning behöver detta begrepp antingen definieras eller överges.

Kanske måste man göra upp med den illusion som består i att gudstjänstens språk skulle kunna vara omedelbart tillgängligt för alla kyrkobesökare och i stället försvara en position som räknar med en långsamt växande förtrogenhet. Inget språk, det må vara religiöst eller litterärt, som utsatts för minsta stilisering kan vara omedelbart tillgängligt för alla. Detta leder till slutsatsen att Kyrkohandboken inte borde väja för »stötestenar» i stil med adekvat arkaiserande formuleringar (under förutsättning att de är teologiskt-liturgiskt motiverade). Kanske måste man tillåta det religiösa språket att till en början vara lika förbryllande som det litterära. Den som första gången läser ett betydande diktverk är ofta till en början desorienterad, men detta är helt i sin ordning. Varför skulle kontakten med Nya testamentet inte lyda samma lag?

Med andra ord anbefaller Svenska Akademien en större tillit till församlingens språkliga kompetens och utvecklingsförmåga. En tilltro till äldre församlingsmedlemmars förmåga att »lära och förmana» de yngre. Mindre ängslan och mera oförvägenhet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Statoil byter namn i dagarna till Circle K och annonserar stolt hur det nya namnet ska uttalas:

"Hur uttalar man Circle K?
Vi uttalar Circle K på engelska i Sverige precis som i alla andra länder i världen där vi finns."

Fast jag tror det går lika bra att köpa bensin där även om man uttalar namnet på svenska: Cirkel K (eller varför inte Cirkelkaffe?) 

Cirkelkaffe:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cirkelkaffe

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Högskolan Kristianstads webbplats)

Onsdagen 1 juni 2016 gästas svenskämnet vid Högskolan Kristianstad av Mathias Strandberg, fil dr och specialist på skånska dialekter. Mathias Strandberg är dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen, och föreläser om skånska dialekter förr och nu.

För mindre än hundra år sedan var Skåne ett lapptäcke av starkt särprägladebygdemål vars nära släktskap med dialekterna väster om Öresund och på Bornholm var högst påtaglig. Idag kan den språkliga närheten till Danmark vara svårare att se, men Skåne präglas fortfarande av en stark språklig identitet och stor språklig variation. Än hör man skillnad mellan Malmö och Helsingborg, mellan Göinge och Österlen och så vidare. Men vad har egentligen hänt under det senaste seklet i Skåne, språkligt sett? Vad finns kvar? Hur gick de viktigaste dialektgränserna inom landskapet förr och var löper de fram idag? Mathias Strandberg, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen, föreläser om skånska dialekter förr och nu. Föredraget är också öppet för kolleger från andra ämnen och lärosäten, liksom för intresserad allmänhet. Välkomna!

Plats: Sal 15-227, Högskolan Kristianstad

Tid: 14.00 – 16.00 den 1 juni.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Platsannonser från Luleå tekniska universitet publicerades på två sidor i såväl Dagens Nyheter den 24 april som i Svenska Dagbladet den 28 april. Vad är det för märkvärdigt med det egentligen? Jo, samtliga platsannonserna var på svenska.

2011, 2012 och 2013 lät marknadsavdelningen vid Luleå tekniska universitet nämligen publicera platsannonser som rörde naturvetenskapliga befattningar på engelska och de som rörde humanistiska på svenska. Redan 2011 kritiserade Språkförsvarets vice ordförande i ett brev denna annonskampanj. Språkförsvaret följde upp kritiken i flera inlägg i denna nätdagbok, bl.a den 12 mars 2012, den 15 maj 2012, den 1 mars 2013 och 27 oktober 2013.

Om jag inte missminner mig, började Luleå tekniska universitet publicera sina platsannonser på svenska i fjol. Denna kursändring är naturligtvis utmärkt och därför är det berättigat att påpeka att Luleå tekniska universitet har gjort det igen. Vad som förmått Luleå tekniska universitet att ändra sin språkpolitik vet jag inte. Antingen är det egna erfarenheter eller ett resultat av såväl intern som extern kritik eller en kombination av alla dessa faktorer. Det skedda visar också att språkpolitik aldrig är huggen i sten.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Men affischen sitter på ett lämpligt ställe...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag hörde en intervju i Kulturradion P1 i torsdags. Personen som intervjuades kunde inte komma på det rätta ordet på svenska utan sa det på engelska - med ursäkten att hon bott länge utomlands. Därmed gav hon intrycket att i Sverige talar man huvudsakligen svenska men i utlandet engelska. Hon hade antagligen inte bott i t ex Ryssland, Kina, Mali, Iran, Marocko eller Brasilien!  Uppfattningen att engelska är det enda gångbara utländska språket har penetrerat kreti och pleti, gammal och ung, ond och god.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

'Jeg er jo kun en lille hverdagspige, og du er verdens drabeligste tolk’

Retstolk, konferencetolk, simultantolk, forretningstolk, indvandrertolk, døvetolk og hvisketolk er gammelkendte termer, som vi føler os trygge ved. Vi føler os til gengæld ikke altid trygge ved kvaliteten af den leverede ydelse. Især på social-, sundheds- og retsområdet bliver kvaliteten af tolkning debatteret langstrakt og indgående. Lige nu kører Altinget http://www.altinget.dk/justits/artikel/er-daarlig-tolkning-et-problem-i-danske-retssager en kampagne med det formål at sætte fokus på kvaliteten af retstolkning i et samarbejde med forskellige interessenter, blandt andre Translatørforeningens Tolkeudvalg og Institut for Menneskerettigheder.

For ikke længe siden sagde både et flertal i Folketinget og et flertal i befolkningen nej til at implementere EU-direktivet om sproglige rettigheder i straffesager m.v., der måske kunne have fungeret som en løftestang for kvaliteten, efter afviklingen af statsautorisationen som translatør og tolk. Implementeringen af direktivet i Danmark var simpelthen forlods pillet ud afstemningstemaet. En sproglig indsats henvendt til mennesker i Danmark, der ikke har dansk som modersmål, er ikke højt prioriteret politisk, hverken af folketinget eller af befolkningen, for at sige det mildt. Til gengæld er en konferencetolkeuddannelse til den højeste taxametersats akkrediteret positiv på Aarhus Universitet, og en ISO-standard om ’community interpreting’ er på vej.

Kulturtolken
Den 23. marts skrev jeg på Facebook, at Læger uden Grænser har introduceret kulturtolken:

Jørgen Christian Wind Nielsen
(Login in Facebook https://www.facebook.com/jorgen.c.nielsen.9?fref=nf)

23. marts kl. 16:07
Hvad er en kulturtolk?
'Læger uden Grænser er begyndt at bruge kulturtolke på vores projekter i Grækenland og Serbien. På Lesbos er vores patienter langt hjemmefra. Derfor er der brug for nogle, der kender vores sprog (bl.a. arabisk og farsi) og kultur, så vi kan give den bedste behandling. Den vigtigste opgave for kulturtolkene er at oversætte...
for vores læger, sygeplejersker og psykologer.'  (Læger uden Grænser; journalen, marts 2016)
https://www.facebook.com/groups/295688080464443/?fref=ts

Hverdagstolken
Nu introducerer Frivillignet, en del af Dansk Flygtningehjælp, hverdagstolken. Frivillignet Region Hovedstaden skriver i sit nyhedsbrev den 19.4.2016

’Bestil en Hverdagstolk
Er du frivillig i Frivillignet i Region Hovedstaden, har du mulighed for at tilkalde en Hverdagstolk. Hverdagstolkene er en gruppe af frivillige flersprogede oversættere, der kan oversætte ved fysisk tilstedeværelse, eller stå for oversættelse af flyere og andet materiale, som I ønsker oversat. Gruppen er godt i gang og har nu 14 forskellige sprog at tilbyde tolkning på, herunder arabisk, tigrinya, pashto, farsi og russisk. Vil du tilkalde en hverdagstolk eller vide mere, så kontakt koordinationsgruppen på hverdagstolke@gmail.com. De vil arrangere kontakten for dig. Det er vigtigt at huske på, at Frivillignets Hverdagstolke netop er frivillige hverdagstolke og ikke må forveksles med professionelle tolke. En hverdagstolk skal kunne oversætte hverdagssnak og andre opgaver, som en frivillig ellers alligevel ville foretage med en ny medborger. Inden du tilkalder en hverdagstolk, så læs derfor mere om afgrænsningerne her

http://www.frivillignet.dk/log-ind-paa-intra/hovedstaden/hverdagstolke/
 

Frivillignet under Dansk Flygtningehjælp har tilsyneladende en omfattende tolketjeneste, der tilmed er detaljeret beskrevet. Kendskabet til både kulturtolken og hverdagstolken bør bredes ud og også inddrages i debatten om brug af tolke, tolkenes uddannelse og kvaliteten af deres serviceydelser, samt hvordan de forskellige kategorier af tolke supplerer hinanden. Læs her mere om hverdagstolkene i Frivillignet samt om regelsættet for deres anvendelse. Teksten er kopieret fra hjemmesiden.

’Frivillignets hverdagstolke – hvorfor hverdagstolke?
Mange frivillige oplever, at de særligt i de første møder med den nye medborger, hvor relationen eller frivilligopgaven skal formidles og forventninger afstemmes, at de behøver en hverdagstolk. I Frivillignet Dansk Flygtningehjælp har vi mange flersprogede, som gerne vil hjælpe med at oversætte. Derfor har Frivillignet opstartet denne gruppe, som indtil videre hedder hverdagstolke. Det er vigtigt at en hverdagstolk ikke forveksles med en professionel tolk og at afgrænsningen for en hverdagstolk respekteres.
HVAD KAN OG MÅ HVERDAGSTOLKE
Frivillignets hverdagstolke kan kun tilkaldes af Frivillignets frivillige og frivilligrådgivere.
- Hverdagstolken skal være kommunikationsled mellem den frivillige og den nye medborger
- Hverdagstolken skal kun anvendes hvor der ikke ville være blevet tilkaldt en professionel tolk
- En hverdagstolk skal kunne oversætte hverdagssnak og andre opgaver som en frivillig ellers alligevel ville foretage med en ny medborger. Det kan godt være at hjælpe med at læse breve fra myndigheder, men ikke opgaver, der almindeligvis kræver en professionel tolk.
HVAD KAN OG MÅ HVERDAGSTOLKE IKKE
Frivillignets hverdagstolke kan ikke tilkaldes af kommunen eller andre myndigheder
- Frivillignets hverdagstolke er ikke et alternativ til professionelle tolke.
- En frivillig hverdagstolk skal altså ikke med til lægen og tolke. Den nye medborger har her krav på en professionel tolk.
Henvis dem her til tolkning for patienter
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-patienter.aspx
HVEM KAN FÅ TOLKEBISTAND
I forbindelse med behandling hos egen læge, praktiserende speciallæge samt på sygehus har du ret til tolkebistand - enten i form af døvetolkning eller fremmedsprogstolkning - når lægen skønner, at det er nødvendigt for behandlingen. Tolkning er bl.a vigtigt for:

Patientsikkerheden
at du kan få information og samtykke om behandlingen
HVEM SØRGER FOR TOLKEN
Der er forskellige måder at få en tolk til behandling hos læge og på sygehus. Hvordan du får en tolk, afhænger af, om der er tale om tolkning for fremmedsprogede eller tolkning for personer med hørehandicap. Du kan læse nærmere om tolkning her:
Tolkning for fremmedsprogede
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-fremmedsprogede.aspx
 
Tolkning for personer med hørehandicap
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-personer-med-hoerehandicap.aspx
Du kan klage til Styrelsen for Patientsikkerhed over afgørelser om tolkebistand.
Du skal indgive din skriftlige klage over afgørelsen til Styrelsen for Patientsikkerhed inden 4 uger. Klagefristen regnes normalt fra det tidspunkt, hvor du er blevet vejledt om eller i øvrigt er blevet opmærksom på din klagemulighed.
Styrelsen for Patientsikkerheds hjemmeside (nyt vindue)
http://stps.dk/
Sundhedslovens kapitel 10 handler om tolkebistand til fremmedsprogede.
Sundhedsloven (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=152710
Bekendtgørelse om tolkebistand efter Sundhedsloven (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=169798
Lov om ændring af lov om klage- og erstatningsadgang inden for sundhedsvæsenet, lov om autorisation af sundhedspersoner og om sundhedsfaglig virksomhed, sundhedsloven og forskellige andre love (nyt vindue)
https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=132385
Du kan få mere information hos din læge eller hos en patientvejleder.
Se liste over patientvejledere på sundhed.dk (nyt vindue)
https://www.sundhed.dk/borger/behandling-og-rettigheder/patientvejledning/
På borger.dk
Tolkning for fremmedsprogede
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-fremmedsprogede.aspx
Tolkning for personer med hørehandicap
https://www.borger.dk/Sider/Tolkning-for-personer-med-hoerehandicap.aspx
På sundhed.dk
Information om tolkebistand på sundhed.dk (nyt vindue)
https://www.sundhed.dk/borger/behandling-og-rettigheder/patientvejledning/tolkebistand/

Læs om tolkning - Den Nationale Tolkemyndighed (nyt vindue)
http://www.dntm.dk/


Danmark til menneskerettighedstjek – minoritetssprog, tolkning og sproglig identitet

Danmark har den 21. januar 2016 gennemgået FN’s obligatoriske menneskerettighedstjek, Universal Periodic Review (UPR). De øvrige medlemslande i FN fremsætter anbefalinger til forbedring af menneskerettighedssituationen. Danmark kan så acceptere, delvist acceptere eller afvise anbefalingerne. Det foregår i regi af FN’s Menneskerettighedsråd i Genève. 87 medlemslande deltog og fremsatte tilsammen 199 anbefalinger. Det er ikke specielt for Danmark. Alle FN’s medlemslande skal efter tur gennem dette tjek, en slags syn af menneskerettighedssituationen. Den 4. april gav Danmark FN’s Menneskerettighedsråd i Genève besked om, hvilke anbefalinger Danmark kan acceptere. Ud af i alt 199 anbefalinger har Danmark accepteret 120 anbefalinger fuldt ud mens 14 anbefalinger er blevet delvist accepteret. Tre af de forslag, Danmark er blevet anbefalet, handler om sprog, hvoraf én om tolkning:

121.161 Take effective measures to address the inequality in the status of minority languages (foreslået af Djibouti)
121.162 Ensure that Inuit children can retain their identity and use their own language (foreslået af Panama)
121.165 Continue its experimental programme on access to mother tongue education for children belonging to minority groups (foreslået af Palæstina)

Danmarks svar:
121.161 Accepted (kindly note that Denmark understands the recommendation of Djibouti as delivered in French during the review and subsequently distributed in writing as: “Concernant l’assistance pour les réfugiés, les immigrés, et les groupes minoritaires devant les tribunaux, nous recommandons au Danemark de prendre des mesures efficacies pour remédier la qualité inégale des langues minoritaires.”). A committee established to secure a higher quality of interpretation resources is looking into determining and improving interpreter skills and expects to put recommendations forward mid-2016.
121.162 Accepted. (Besvaret af Grønland)
121.165 Accepted. The program continues until mid-2016, where the Government will consider a continuation in light of results.
Anbefalinger fra UPR   
http://um.dk/~/media/UM/Danish-site/Documents/Udenrigspolitik/Nyheder_udenrigspolitik/2016/UPR%20-%20Recommendations.pdf?la=da
Danmarks svar på anbefalingerne fra UPR   
http://um.dk/~/media/UM/Danish-site/Documents/Udenrigspolitik/Nyheder_udenrigspolitik/2016/UPR%20-%20DK%20addendum%20I.pdf?la=da
 
Jørgen Christian Wind Nielsen, København, april 2016
wind.nielsen@webspeed.dk