finns med på listan över de 10 mest sedda biofilmerna i Sverige 2019, enligt en färsk studie från Svenska Filminstitutet. Bara 13 procent valde att köpa en biljett till en svensk film förra året.

Källa: Dagens Nyheter 3/6 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Tomas Stark skriver i en insändare i ”Mitt i Sollentuna” den 2 juni 2020:

”International School blir Turebergsskolan

Sollentuna International School i Tureberg byter namn till Turebergsskolan. Skolans inriktning förändras redan från och med höstterminen. 

Skolan har tidigare profilerat sig med inriktning på engelska, men det är färre elever som söker till skolan för att få undervisning på engelska.

Därför ändras nu både namnet och skolans profil. Det nya namnet - Turebergsskolan - börjar gälla från den l juli i år. 

Vi i skolledningen är glada att få nystarta i höst tillsammans med elever och personal, säger skolans rektor, Christine Elm. 

Skolan har planer på att i stället för den engelskspråkliga profilen fokusera fokusera mer på generell språkutveckling och att kunna erbjuda en kvalitativ undervisning på svenska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Jonas Borelius skickade detta mejl i söndags kväll den 31/5)

Hej Amanda!

Klockan är 22:20 på söndagskvällen och jag märker att på samtliga mina (20-tal) kanaler på tv så pratas det bara ENGELSKA.

Inte en enda kanal har något program på Sveriges officiella språk SVENSKA. Inte heller något program på något av Sveriges officiella minoritetsspråk. Inte över huvud taget talas det något annat språk än engelska. Sveriges Riksdag antog en språklag 2009 som fastslår att SVENSKA är det officiella språket i Sverige. Engelska finns inte ens omnämnt i språklagen. Trots denna lag pratas det bara engelska i tv nu på söndagskvällen!  

Sveriges Television är ibland duktiga och sänder program på våra nordiska grannländers språk och ibland på franska och ibland till och med på tyska. Men när kvällen blir sen går även SVT över till engelska.

Majoriteten av all populärmusik som spelas på P3 och P4 och de kommersiella kanalerna är engelskspråkig.

Internationella Engelska skolan etablerar sig i snabb takt runt om i Sverige. Där får barnen lära sig konversera fint på engelska, de får lära sig termer inom kemi, fysik, statskunskap, religion osv på engelska. De får lära sig anglosaxiska seder och bruk. Detta tillsammans med all engelska på tv och radio och alla engelska serier och filmer på Netflix, HBO osv gör att svensk språket och svensk kultur så sakteliga trängs undan till förmån för engelsk och amerikansk kultur och språk. Om några generationer har vi förmodligen gått över helt till engelska i Sverige. Engelskan blir ett officiellt språk i Sverige och språket tar med sig engelsk och amerikansk kultur till landet och den svenska kulturen trängs undan och försvinner till slut. Sverige blir som någon slags brittisk koloni. Vårt samlade kulturarv i form av våra enorma mängder litteratur på svenska som kommer att finnas i Kungliga bibliotekets arkiv kommer bara att kunna läsas och förstås av en liten grupp språkvetare.

Svenska språket och kulturen har ju alltid påverkats utifrån, framför allt från Tyskland och Frankrike. Men aldrig tidigare har påverkan skett i sån omfattning och så snabbt som engelskan påverkar oss idag.

Vad kan en kulturminister göra åt detta? Är det över huvud taget något att bry sig om? Något man skulle kunna göra är att stärka språklagen så att det svenska språket skyddas bättre än idag.

Hälsningar

Jonas

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Lysande lagom är en underhållande och allmänbildande podcast för alla språkintresserade, eller för den som är nyfiken på hur det är att lära sig svenska och komma till Sverige som vuxen. Du möter Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk och sjukvårdssvenska, och Sofi Tegsveden Deveaux, medgrundare till Bee Swedish och expert på svenska och svenskhet. Podcasten sänds under sommaren 2018 i åtta avsnitt, med fokus på såväl språkfrågor som kulturella yttringar. Vi tror på ett upplyst, mångfaldigt och inkluderande Sverige.”

Ovanstående presentation är från 2018, men podcasten är fortfarande igång. Det senaste inlägget hittar du här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aftenposten den 12 maj skriver:

”– I dag skriver vi språkhistorie, innledet kulturministeren tirsdag.

For første gang skal Norge ha én enkelt lov som styrer det offentliges språkpolitikk. Det betyr blant annet en strengere linje for navn på statlige organer.

– Navn på statsorgan skal finnes på norsk og være korrekt skrevet, skriver departementet i en pressemelding.

Dette får imidlertid ikke tilbakevirkende kraft, som betyr at institusjoner som Oslo Met kan beholde sine navn.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Anni-Frid (”Frida”) Lyngstad (Abba) - Även en blomma

Söndagens svenskspråkiga dikt

Blomman

När sig våren åter föder, 

Klar och ljuf, 

Dagen ler och solen glöder, -- 

Vaknar du, 

Fäster vid din bleka stängel 

Blad och knopp 

Och från gruset som en engel 

Lyftes opp.

Med din doft kring rymden ilar 

Fläkten glad, 

Fjärilns gyllne vinge hvilar 

På ditt blad. 

Ingen oren vågar kinden 

Kyssar ge, 

Daggen, ljuset, fjäriln, vinden, 

De, blott de.

När, likt plantan i sin sommar, 

Skön och blid, 

Allt det ljufva föds och blommar 

Utan strid, 

Hvarför gå här sorg och fara 

Hand i hand, 

Hvarför får ej jorden vara 

Fridens land? 

Johan Ludvig Runeberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Språknytt presenterar Ingjerd T. Skaug Robin en uppdaterad analys av den franska språklagen:

”Den franske språkloven er et viktig instrument for at fransk kultur og språk skal kunne hevde seg i konkurranse med engelsk, den historiske erkefiendens språk. Loven reflekterer på interessant vis det franske samfunnet.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad härifrån)

Glæd jer til Sprogkræsen 7, som udkommer den 1. juni.

Her kan I bl.a læse om coronadansk, brugen af engelsk på butiksfacaderne i Holbæk, H.C Ørsteds sammentænkning af natur- og sprogvidenskab og faste udtryk som kulturens spejl.

Vi bringer også anmeldelser af Dansk Sproghistorie 4, Sprogvinduet af Justin Marcussen Brown, Jytte Hilden og Pia Fris Laneths Takt og tone til tiden, Bibelen 2020 og et læserbrev af dirigenten Steen Lindholm om at være sprogsur eller sprogkræsen.

Vi siger tak for artikler og andre bidrag til Gert Ejton, Michael Falkendorf, Ingelise Hallengren, Józef Jarosz, Steen Lindholm, Lene Lund, Martin Sand Paevaeltu, Dimitrios Papakostas, Britta Routhier og Marianne Ølholm.

Sprogkræsen 7 er redigeret af Sprogkredsens formand, Lise Bostrup.

Alle medlemmer får bladet tilsendt, og det kan bestilles for 75 kr. ved at skrive til DenDanskeSprogkreds@gmail.com.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)