I detta fall Danderyds sjukhus i Stockholm!

Information på svenska i stor stil först och överst. Därefter på "utrikiska" under och i mindre stil för de som "inte grejar eller vill greja det inhemska tugget. (Om man nu inte kan tyda symboler).

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är tidigare publicerad på Språkförsvarets vänner på Facebook)

Den tandlösa svenska språklagen lyckas inte skydda svenskans suveränitet men har fått en oväntad och ödesdiger effekt.

Så här kan man läsa i SvD:

"I november förra året fick kustbevakarna meddelande från Kustbevakningens ledning att de inte längre bör rapportera misstänkta brott som de upptäcker vid kontroller av transport av farligt gods. Farligt gods kan exempelvis vara explosivt, brandfarligt, självantändande, oxiderande, giftigt, smittförande, radioaktivt eller frätande. Kustbevakarna ansvarar för att kontrollera att transporter med farligt gods som anlöper hamnarna uppfyller de krav på märkning, emballering, packning, lastning och lastsäkring som gäller. Syftet med kontrollerna är att upptäcka brister och därigenom undvika att olyckor inträffar. Eventuella brister ska åtgärdas innan lasten får tas ombord på ett fartyg. Bristerna utreds även vidare inom Kustbevakningen och om brott misstänks lämnas utredningen över till åklagare. Sedan i höstas lägger dock åklagarna ner alla sådana ärenden som inkommer, i stället för att driva ärendena vidare i domstol. Eftersom åklagarna lägger ner ärendena uppmanar Kustbevakningens ledning kustbevakarna att sluta rapportera misstänkta brott enligt vissa regelverk.

Upprinnelsen till åklagarnas agerande är en dom från Högsta domstolen som meddelades i juni förra året. I domen fastslog domstolen att lagregler som innehåller straffbestämmelser måste finnas tillgängliga på svenska. I det aktuella målet fylldes lagbestämmelsen ut av en teknisk standard som endast fanns tillgänglig på engelska.

Domstolen ansåg att det stred mot den straffrättsliga legalitetsprincipen att ha straffbestämmelser på annat språk än svenska och uttalade ”att den enskilde måste ha möjlighet att ta reda på innehållet i straffbestämmelsen genom att ta del av regleringen på svenska”. Enligt åklagarna har domen prejudicerande verkan även för transport av farligt gods till sjöss."

Så galet kan det alltså bli när ett i grunden utmärkt syfte slår totalt fel. Svenska språket är landets huvudspråk och ska vara samhällsbärande och tillgängligt för alla invånare. Alla myndighets- och lagtexter ska finnas på svenska. Vad i hela fridens namn hindrar Transportstyrelsen, som är ansvarig för regelverket, att ordna en översättning av den engelska texten? Jo, det blir för dyrt!

Dyrare än en miljökatastrof i skärgårdsmiljö eller i någon hamn, när ett fartygs farliga last läcker ut eller exploderar, då?

Chrillo Gustafström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

till den sötaste i familjen, lyder rubriken på en helsidesannons i dagens Svenska Dagbladet. Företaget som står bakom annonsen heter Buddy Pet Foods, men det är uppenbarligen ett svenskt företag, som specialiserar sig på hemkörning av främst hundmat av egen tillverkning.

Deras webbplats växlar systematiskt mellan svenska och produktnamn på engelska. Man undrar hur människorna bakom företaget har tänkt när de har utformat annonsen och webbplatsen. Det hade varit intressant att ta del av deras diskussioner. Tror de verkligen att de säljer mer för att att de blandar engelska och svenska hejvilt? Finns det verkligen människor som är så dumma och obildade att de imponeras av produktnamn på engelska?

Jag vill bara påminna om den opinionsundersökning som Novus genomförde 2018 på uppdrag av Sveriges Annonsörer. Den visade att bara elva procent av svenskarna var positiva till reklam på engelska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den berömda sångerskan Jenny Lind har i år uppmärksammats en del eftersom det är 200 år sedan hon föddes. När jag bodde i USA åkte jag ibland förbi en vägvisare som det stod ”Jenny Lind” på men det blev aldrig av att ta en sväng förbi orten med detta namn. När jag nu hörde om Jenny Lind på radion blev jag nyfiken på denna plats och sökte efter den på nätet.

I mitt sökande kom jag till en hemsida för en mindre stad i närheten och tänkte skicka ett e-brev och fråga om det fanns någon information om platsen som heter Jenny Lind.

Jag fick då två överraskningar. Den ena överraskningen var att denna mindre ort inte hade någon e-post adress.  Den andra överraskningen var mitt eget fel. Det gick att klicka på ”Mail” och utan att tänka såg jag framför mig en e-postadress men det kom upp en gatuadress. Just det, ”mail” på engelska betyder just ”post” i vid bemärkelse.

Här i Sverige har ”mail” och senare även ”mejl” kommit att betyda e-post. Efter denna lilla utflykt till södern i USA har jag blivit mycket noga med att skriva ”e-post” om jag menar elektronisk post och låter ”post” stå för post som brevbäraren lägger i min postlåda ute vid vägen.

Kanske finns det fler exempel där det här i Sverige har anammats en smal betydelse av ett engelskt ord och det i mötet med människor från engelsktalande länder lätt kan uppstå missförstånd.

Vill någon läsa mer om platsen som heter Jenny Lind finns lite historia här!

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...människor i olika typer av sammanslutningar har vett att använda sig av svenska här i landet!

Jämför med fjanterier som "Missing People Sweden", "Cold Case Sverige" och "X-Cons", för att nämna några exempel. Den hemmasnickrade och oftast totalt onödiga svengelskan är värst!

Uppskatta svenskan - ett komplett och fullt användbart språk och de allra flestas modersmål i detta land.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevväxling med Utbildningsradion om programmet ”Balkans metropoler”)

Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Skickat: den 26 maj 2020 15:05
Till: Ola Nilsson
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej Ola,

Jag har full förståelse för ditt resonemang. Det blir aningen annorlunda när saker översätts. Ibland till det sämre – ibland till det bättre. Det finns också olika traditioner i hur en speaker är, på de olika språken. Neutral, engagerad, ställningstagande och ibland även aningen förförisk.

Allt detta har vi med i beräkningarna när vi väljer vilket språk speakern ska vara på.

Utan att gå in på den specifika serien du nämner vill jag säga att ibland väljer vi engelsk speaker, ibland har vi originalspeaker, och alla beslut tar vi för att tittarupplevelsen ska bli den absolut bästa.

Mvh

Per Johansson,

innehållschef

Från: Ola Nilsson  
Skickat: den 25 maj 2020 11:34
Till: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej,

Tack för svar. Men så mycket hade jag ju redan förstått. Frågan är varför. 

Jag har rest en hel del på Balkan och vet att flertalet länder där har tyska minoriteter och att tyska därför blir mer autentiskt än engelska. Det är väl kanske också därför som tysk tv har gjort serien. Jag skulle vilja veta varför ni då inte köper in serien med originalspråk utan i en version med engelsk berättarröst. Jag har noterat detta fenomen flera gånger förr, när det har handlat om franska dokumentärer. Man tappar på detta sätt mycket av äkthetskänslan, utan att man egentligen vinner något för begripligheten, vi har ju ändå den svenska undertexten. Man kan ju tycka att det är tillräckligt med engelska på tv ändå, utan att man dessutom ska behöva höra det i dokumentärer som har gjorts i icke-engelskspråkiga länder.

Handlar det om språklig okunnighet bland inköparna, eller vad är egentligen skälet?

Mvh

Ola Nilsson

Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Skickat: den 25 maj 2020 11:21
Till: Ola Nilsson  
Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler

Hej Ola. Nu har vi fått svar från våra inköpare på din fråga:

”Tack för du tittar på våra program. 

Det stämmer att det är en tysk produktion men vi har valt att köpa in den internationella versionen med den engelska berättarrösten.”

Vänligen,

Jessica

Från: Ola Nilsson
Skickat: den 24 maj 2020 09:57
Till: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se>
Ämne: Fråga om Balkans metropoler

Hej,

Jag undrar varför det är engelsk berättarröst på serien om Balkans metropoler, när serien annonseras som tysk reseserie.

Mvh

Ola Nilsson

Umeå

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter många turer och namn genom åren så återuppstod koncernnamnet Gränges år 2013! Synnerligen trevligt med ett svenskspråkigt namn (och som till och med innehåller en "inhemsk bokstav") i dessa anglifierade tider.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Inslaget sändes i TV4 fredag den 22/5 kl. 18.06 – längd på klippet 7:16)

"Flockimmunitet, coronaavstånd och coronahälsning. Covid-19 har lett till en utveckling av språket, där nya begrepp på kort tid blivit allmänt vedertagna. Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen och tar varje årfram nya ord till ordlistan. Här berättar om den nya ”epidemiologiskan” som används idag."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)