Prisutdelningsceremonin kommer att äga rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveav. 41. Stockholm kl. 12.30 – 13.00 den 29/3. Fredrik Lindström, årets mottagare av Språkförsvarets hederspris, har lovat att närvara. Givetvis inbjuds även Stefan Löfven eller företrädare för regeringskansliet.

Pristagarna har utsetts genom en intern medlemsomröstning. Nedan återges prismotiveringarna i diplomtexterna. Nytt för i år är att mottagaren av Språkförsvarets hederspris också kommer att få en statyett.

Motivering till Språkförsvarets hederspris 2020

Fredrik Lindström har genom SVT-serierna Värsta språket och Svenska dialektmysterier lyckats förmedla dialektforskning, ett akademiskt ämne, med en inlevelse och kreativitet som gör dialekterna intressanta för en bred publik.

Dialekterna i Sverige har under många år haft låg status, men bland annat tack vare Fredrik Lindströms berättelser om de olika dialekternas kännetecken och inte minst kulturen de återspeglar, har det blivit större fokus på dialekternas mångfald i en tid då språket annars på många ställen utplånas av en blandning av engelska och onyanserad standardsvenska.

I november 2019 publicerade Fredrik Lindström boken 100 svenska dialekter med autentiska ljudexempel som ger alla möjlighet att ta del av dialektlandskapets rikedom.

Motivering till Årets anglofån 2020

Den 3 april 2019 höll statsminister Stefan Löfven ett tal på engelska i EU-parlamentet. Detta skedde trots att EU har världens mest avancerade simultantolkningssystem. Regeringskansliet försvarade hans handlande med följande motivering: 

”Statsministern talade engelska eftersom det är fler i Europaparlamentet som förstår engelska än svenska. Så han använde engelska av ren artighet. Talet skrevs direkt på engelska så det finns tyvärr ingen översättning till svenska.”

De regeringsföreträdare som använder sina egna modersmål i parlamentet är alltså oartiga. Men alla tal i EU-parlamentet, även de på engelska, tolkas automatiskt till EU:s alla officiella språk. EU:s konferenstolkar föredrar dessutom att talarna använder sina egna språk, eftersom alltför många talare inbillar sig att de talar flytande engelska. Löfven skulle t.o.m ha kunnat improvisera om han hade talat svenska. Svenskans ställning i EU kan bara försvaras om den används. Att talet sedan inte ens översatts till svenska är ett direkt brott mot språklagen som stadgar att alla medborgare i Sverige ska ha tillgång till svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Ainbusk Singers - Älska mej för den jag är (1993):

Söndagens svenskspråkiga dikt

Kärlek

Min själ var en ljusblå dräkt av himlens färg; 

jag lämnade den på en klippa vid havet 

och naken kom jag till dig och liknade en kvinna. 

Och som en kvinna satt jag vid ditt bord 

och drack en skål med vin och andades in doften av några rosor. 

Du fann att jag var vacker och liknade något du sett i drömmen, 

jag glömde allt, jag glömde min barndom och mitt hemland, 

jag visste endast att dina smekningar höllo mig fången. 

Och du tog leende en spegel och bad mig se mig själv. 

Jag såg att mina skuldror voro gjorda av stoft och smulade sig sönder, 

jag såg att min skönhet var sjuk och hade ingen vilja än - försvinna. 

O, håll mig sluten i dina armar så fast att jag ingenting behöver. 

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från Alexander Katourgis Språkkrönikan:

"Innehållsförteckning över alla artiklar i Svenskans beskrivnings konferensvolymer. Ursprungligen sammanställd av Karl-Erik Tallmo och kompletterad av Alexander Katourgi. Använd webbläsarens sökfunktion (Ctrl+F på Windows) för att hitta artikel utifrån titelord, författarnamn, år eller konferens."

Förteckningen innehåller 970 poster.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

The Language Nerds (Språknördarna) publicerar en karta på sin webbplats, som visar vad de olika landsnamnen i världen bokstavligen betyder:

”Det finns vackra berättelser och betydelser bakom alla landsnamn. Så borde det också vara! Etymologi är ett intressant ämne i sig, lägg till en del geografi och du kommer att bli förvånad över att upptäcka vilka häpnadsväckande och konstiga betydelser som vissa landsnamn har.”

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Liv i Sverige nr 1/2020 har publicerat en intervju med Språkförsvarets ordförande. Artikeln har rubriken ”Hemvärnet som försvarar svenskan mot engelskan”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Direktcitat:

"SATS WE ARE TEMPORARILY CLOSING

We take the spreading of the Corona virus very seriously, and we follow local authorities' guidelines closely. Yesterday the government took new actions and asked everyone to take responsibility to prevent further infections risks.

Therefore we have has decided to temporarily close all clubs as a precautionary measure to limit the contagion of COVID-19. The close-down will take effect from today, March 12th at 12 PM CET. This will initially last for 14 days."

Inga kommentarer.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Det är nu snart fem år, sedan min far dog, nästan på dagen nittiofem år gammal. Han var en rätt obildad herre (gick inte ut realskolan), som tyckte mycket om att läsa böcker. När jag arbetade på Svenska Dagbladet, kunde han ringa upp tidigt på morgonen. Han var inte arg, snarare ironisk: ”Lärde de dig aldrig att kommatera i skolan?” Jag suckade och sade kanske, att när man interpunkterar, så gör redigerarna ändå efter behag. De bestämmer också textens styckeindelning, och respekterar inte alltid kursiveringar, så att det ska se snyggt – men inte alltid helt logiskt – ut.

Min far för sin del satskommaterade konsekvent, också efter prepositioner. Han band samman orden med sin skrivstil; den var rätt slängig. Inte på något sätt var han en språklig förebild. Han blandade samman hans och sina, deras och sina. Men han var full av ordspråk och sentenser. Han kunde säga ”huvudskalleknoppen”, och då skrattade barnbarnen. Han kunde säga: ”Allting ordnar sig sig, och korven den har två.” Då blev jag undrande. Google hade ännu inte slagit igenom. Han var en skämtare och en språkpolis.

Poliser har gott anseende, man anser i allmänhet, att de gör sitt bästa, även om de inte sätter fast så många brottslingar som önskvärt, men inte språkpoliser, det är ett svärord, för språkregler kan alla bryta mot, utan att några sanktioner utfärdas. Jag anser, att det är en acceptabel ordning. Men även om poliser inte skulle ha i språket att göra, så undrar jag, om inte andra professioner kunde tillföra den språkliga ordningssamheten någonting positivt. Vad sägs om en språkrevisor, en språkkritiker eller varför inte en gammaldags korrekturläsare, en förlagsredaktör?

Jag grymtar, därför att språket har varit mitt näringsfång, och är det i viss mån. Jag har undervisat elever, jag har talat i radio, jag har skrivit i tidningar, jag har översatt böcker, jag har redigerat andras manus – och jag har forskat och därvid framlagt resultat i såväl skriftlig som muntlig form. Dessutom är jag läsare. Mina studier av främmande språk, inte särskilt omfattande, har lärt mig att gå till grammatiken och till ordböcker, så snart en osäkerhet uppstår. Faktiskt råder någon form av osäkerhet hela tiden. Men i modersmålet, kunde man tycka, skulle det inte göra det.

Men det gör det ju. Språkvården befordrar denna osäkerhet. Den säger, att det inte är så noga med riktning och befintlighet. (Men varför är det det på tyska?) Den anser, att man inte behöver skilja på subjekts- och objektsformer. (Men varför får man trots allt inte säga: ”Jag gav vasen till hon” eller ”Det där är domses cykel”?) Den protesterar aldrig, när ”könsneutrala” pronomina införs. (Ska människa inte längre få kallas hon? I vårt norska grannland har regeringen just beslutat att rensa ut yrkestitlar som rådman och fylkesman ur den officiella vokabulären, men jordemor – barnmorska – utgör än så länge ett problem. Alla gode män är, enligt mitt förmenande, inte några goda personer.)

Nå, allt det där är ju rena dumheter. Ett språk ska vara vackert, inte ideologiskt. Det ska förstås över generationerna. Vad händer, om vi, för enkelhetens skull, tar bort alla starka verbböjningar, dem som 1800-talets språkradikaler slogs för? (Och övergår till gå-gådde-gått; säja, säjde, säjt.) Blir sfi-eleverna gladare då? Varför får jag inte behålla genitivapostrofen i mitt namn, Anders, när det invasiva engelska språket är synnerligen noga med att utmärka en sådan sak? (Och just därför går det, enligt språkvården, bra numera att skriva: Sissy’s fotvård.) Kan man – man! – lära sig ett antal främmande språk, om man inte känner till begreppet kasus och dess användningar?

Rätt stavning, gott uttal, logisk meningsbyggnad, standardiserad formlära underlättar kommunikationen människor emellan. Det är inte konstigare med språkregler än med lagregler: de skyddar svaga och underprivilegierade. Ett vardagsspråk, som är alltför mycket uppblandat med jargong, facktermer, inlån, hämmar det demokratiska samtalet. Det är heller inget att stå efter ett språkbruk, som utvecklas snabbare än samhället i övrigt. Har den här texten blivit svår att läsa, för att jag använt det ”grammatiska kommat”?

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)