Enlig denna nyhetsartikel från i fjol gick kafékedjan Fika på pumpen, d.v.s begärdes i konkurs, i New York. Förhoppningsvis hann kedjan också introducera svenskt bryggkaffe i stället för det blask som kallas ”american coffee” på hotell runtom i världen.

Peter Pierrou

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

DN Åsikt har idag publicerat ett svar på Olle Källs debattartikel av den 20 januari. Debattören får svar direkt här:

Mitt svar är som alltid: God undervisning är alltid att eftersträva och inget hindrar språkundervisning av olika slag. Jag gick själv på latinlinjen med mängder av språk. Problemet börjar när svenskan inte längre behandlas som Sveriges viktigaste språk utan sorteras ned till tillval eller oviktigt alternativ. Problemet är också att människor för det mesta inte förstår vidden av att dagligen ersätta svenska ord och uttryck med engelska. Det är förödande för svenskans framtid. 

Tove

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromdagen stod att läsa att Dagens Nyheters filmredaktör, Helena Lindblad, ansåg att det var höjden av slöhet att vår kulturminister, Amanda Lind, inte hade sett ett enda av bidragen som var nominerade till vår inhemska filmgala, Guldbaggegalan.

Lindblad skrädde inte orden utan hon ansåg att kulturministerns agerande "var så slappt att man baxnar".

På samma sätt anser undertecknad, att det är höjden av slapphet och naivitet av ansvariga skolpolitiker att inte reglera undervisningen på främmande språk hårdare än idag inom svensk skola. De godkänner med nuvarande hållning en rent kolonial situation!

Inget annat land tillåter skattefinansierade språkbytesskolor med 50 % av undervisningstiden på främmande språk (så gott som alltid engelska) i grundskolan och 90 % i gymnasieskolan.

Dessa skolor har med nuvarande regelverk till och med rätt att föreskriva att det även ska talas engelska på elevernas och lärarnas fritid, det vill säga på rasterna.

Jämför med svensk arbetsmarknad - gud nåde det företag som försöker inskränka invandrares rätt att tala sina respektive språk under raster på arbetsplatsen!

Det är också så slappt att man – baxnar!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att utelämna har/hade i bisatser är ett udda språkdrag i ett språk. I en avhandling vid Göteborgs universitet utreds frågan - se ingress:

"Har eller inte har, det är frågan. I en ny språkvetenskaplig avhandling vid Göteborgs universitet undersöks när verbet har och hade i bisatser började vara möjligt att utelämna. Och det ges en förklaring till spridningen av utelämnandet: Den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska."

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linus Salö skriver i tidningen Curie bland annat:

”Gott så, visionen synes vara viktig och påkallad. Men för mig har det varit en smula förbluffande att så lite i denna diskussion handlat om språk, eller omvänt och mer självkritiskt, att vi som forskar om språk inte lyckats föra in våra perspektiv i diskussionen. För svenska behövs för samverkan och samhällsrelevans — helt enkelt för att minska de avstånd som finns mellan lärdomens republik och samhällets olika skrån. Ändå tycks föga kunna rubba övertygelsen om att vi alla ska bidra till överproduktionen av engelskspråkiga pdf:er.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Christer Lidgard är en av dem som ansluter sig till Olle Källs uppfattning i hans debattartikel:

”En del tycks mena att det inte spelar någon roll vilket språk vi i Sverige talar, vi kunde lika gärna gå över till engelska för att bli mer internationella. Svenskan spelar tvärtom stor roll för landet Sverige! Att vi i Sverige talar svenska har nämligen ett starkt egenvärde. Det svetsar landets invånare samman till en nation. Det anknyter till vår historia och utgör en länk till våra rötter. Utan svenska skulle landet Sverige sannolikt snabbt förlora sitt existensberättigande. Tänk på skottarna som inte förefaller helt övertygade om vikten av att skapa ett eget land (i praktiken utan eget språk), i motsats till irländarna som stenhårt stödjer sin iriska, eller islänningarna som kämpar hårt för att hålla sitt tungomål rent.

Att kunna uttrycka sig i tal och framförallt i skrift gör det möjligt för oss att utnyttja våra medborgerliga rättigheter, att hävda oss mot statlig byråkrati och framförallt att utöva demokrati. De som saknar denna förmåga blir i vårt samhälle handikappade. Att ha ett huvudspråk gör det nog lättare för de flesta barn att lära sig detta. Finns det någon som tror att svenska barn som till 90 % undervisas på engelska får samma ordförråd i svenska som de som i betydligt större utsträckning tvingas hantera svenskan, som man ju gör i en vanlig svensk skola? Svenskan är idag ett hotat språk. Det måste skyddas från det massiva trycket från engelskan. Sluta därför subventionera engelskspråkiga skolor! ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med ett sådant nytt namn på "Maestro-kortet", känner man ju direkt hur sugen man blir på att byta bank. Man riktigt förnimmer den internationella känslan av att ha ett kort som det står ... "limited"... på. (INTE!)

I synnerhet då en majoritet i Sviden (förlåt Sverige) har engelska som modersmål. Kom ner på jorden SEB!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel på DN Åsikt igår skrev Olle Käll:

”En tredje giftig cocktail glömmer hon dessvärre: det är de friskolor som försvagar det gemensamma språket i Sverige, svenskan. Dessa, bland annat skolkoncernen IES (International English School) gör detta systematiskt genom att erbjuda sin etablering i kommun efter kommun när dessa vill ha konkurrens i skolan. Tidigare skedde det i stora kommuner, nu i allt mindre.

Problemet med detta är att dessa skolor genom sin idé undergräver svenska språket för de elever som går där. Språkbehärskning tar tid, det vet alla, och språkutveckling sker under hela skoltiden.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)