”Black Friday”, som är USA:s största dag för rea och shoppning, är en klämdag efter ”Thanksgiving” i USA.  ”Thanksgiving”, som har firats i USA sedan 1863, infaller den fjärde torsdagen i november och ”Black Friday” dagen efter. Tillsammans med ”Cyber Monday” tre dagar senare är ”Black Friday” startskottet för julhandeln i USA.

Den svenska motsvarigheten till ”Thanksgiving” är tacksägelsedagen som firas andra söndagen i oktober. År 2013 hakade flera svenska butikskedjor och e-handelsföretag på ”Black Friday”, och sedan dess har det bara växt. I Sverige har ”Black Friday” rentav utökats till ”Black Weekend” och ”Black Week”.

En stilla undran: Om nu den svenska handeln vill kopiera detta USA-fenomen, varför kan man åtminstone inte översätta namnen från engelska till svenska? Varför inte kalla ”Black Friday” för ”svarta fredagen”? Varför inte kalla ”Cyber Monday” för ”cybermåndagen”?Varför inte kalla ”Black Weekend” för ”svarta veckoslutet”? Varför inte kalla ”Black Week” för ”svarta veckan”? 

Engelskans utbredning i Sverige är djupt oroväckande. Den största och viktigaste delen av den svenska kulturen är det svenska språket, eftersom det är det som förmedlar den svenska kulturen. Om vi förlorar det svenska språket förlorar vi också den svenska kulturen. Ett folk som förlorar sitt språk och därmed sin kultur försvinner. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 28 november uppmärksammade Jonathan Smith på Språkförsvarets vänner att Ångpanneföreningen har köpt upp finländska Pöyry och bildat bolaget ÅF Pöyry AB, vilket är det juridiska namnet. Samtidigt lanserar företaget ett nytt varumärke, AFRY, ”internationellt”, trots att företaget huvudsakligen bedriver verksamhet i Norden och övriga Europa. Därmed har företaget avskaffat två ”besvärliga” bokstäver, å och ö.

Dagen till ära publicerar AFRY en helsidesannons i Svenska Dagbladet med uteslutande engelskspråkig text. Dessutom är annonsen illa utformad, vit brödtext mot ljusblå bakgrund, som gör den svårläst.

Observatör

(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har tidigare i Språkförsvarets nätdagbok skrivit om Lisas café på Blekingegatan på Södermalm i Stockholm. Anledningen till att jag skrev om Lisas café var att jag ogillade den engelskspråkiga skylten ”WE DO NOT HAVE WIFI - TALK TO EACH OTHER!” - i fönstret. Jag föreslog ägaren, vars mamma Lisa under många år har haft ett café med samma namn på ett annat ställe på Södermalm, att han kunde ha en skylt på svenska i stället. Svaret blev att då fick jag fixa en sådan skylt själv. Jag har faktiskt funderat på att göra det, men nu måste jag i så fall skriva två skyltar, för igår fick jag tyvärr se en ny engelskspråkig skylt uppsatt: ”SANTA STOP HERE”.

Det är lite ironiskt för min sambo som ser ut som en tomte och har skrivit flera böcker om den svenske gårdstomten gillar verkligen det här fiket för det goda hembakade brödet och sitter där ibland med vänner, journalister och förläggare. Mer passande hade varit: ”TOMTEN, STANNA HÄR!”

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi saxar från NyTeknik/TT:

”Det är den tidigare miljöministern Delphine Batho som föreslår att Black Friday-reklam ska klassas som ’aggressiv kommersiell verksamhet’, och därmed hamna under existerande lagstiftning som kan ge upp till två års fängelse och 300 000 euro i böter.

Tankegångarna får stöd av Élisabeth Borne, som är den franska regeringens ansvariga för ekologisk omställning.

– Vi kan inte både sänka växthusgasutsläppen och mana till konsumtionshysteri. Vi behöver konsumera på bättre sätt, säger hon enligt Le Parisien.

Förslaget ska tas upp i Frankrikes parlament under december.”

Bra initiativ, även om man som medlem i Språkförsvaret bara anlägger ett språkligt perspektiv på fenomenet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Glöggmingel" och "mailet" är inte ens riktiga svenska ord. Möjligen kan man använda ordet "e-postmeddelande". E-mail är engelska ordet för leveranssystemet. Själva texten i brevet är inte samma som själva leveranssystemet. Samma skillnad som post, brev och adress men för att bedrägligt förvirra oss så ska post, brev och adress alla heta det engelska ordet "mail".

Niklas Rosencrantz

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket)

Efter detta kommer då "Red Christmas" och "Yellow Easter, eller"? Patetiska och fantasilösa härmapor, utan någon som helst självrespekt!

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Filosofiska rummet sände den 24 november ett program om språkets uppkomst – se presentation:

”1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium.

Denna gren av lingvistiken är därför ung – först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan.

På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk?

Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns?

Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén”

Språkförsvaret har en omfattande sektion om Språkens uppkomst/Språkhistoria på sin webbplats, som är väl värd ett besök.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Comeback"... hmmm!

Det är dock minst sagt märkligt att en leende Christer Björkman på bild får illustrera den positiva utvecklingen:

Som artistansvarig för musiktävlingen sedan 2002, d v s i 18 år 2020, har Björkman givetvis ett jätteansvar för den tråkiga utveckling som har varit under alla dessa år.

Exempelvis har det införts ett idiotiskt inslag med en "internationell jury" som konsekvent har valt bort svenskspråkiga bidragen. Samtidigt har folkets röster ofta givits till de svenskspråkiga bidragen och som vissa år även skulle ha vunnit utan "juryn".

Detta är ytterligare ett exempel på dåligt svenskt språkligt självförtroende. I vilket annat land skulle man låta en "utländsk förmyndare", som ju juryn i praktiken har fungerat som, avgöra vilka låtar som ska representera landet vid en internationell tävling.

Våra företrädare, exempelvis även politiker, ger onödigt ofta upp makt och inflytande i fall där de inte behöver och beter sig som att vi inte är "herrar i vårt eget hus".

Undertecknad blir exempelvis lika irriterad varje gång jag ser en svensk stå och tala engelska i EU, trots att hen är i sin fulla rätt att tala svenska. Den svenska språklagen från 2009 (!), säger dessutom att svenska är landets språk i internationella sammanhang. Avslutningsvis har EU dessutom en formidabel folkningstjänst. Trippelfel - med andra ord (minst)!

Avslutningsvis: Vad sänder alla dessa företrädares lallande hållning till vårt lagstadgade huvudspråk för signal(er) till utlandet och till "Mohammed" som är ny i Sverige. Svar: Strunta i svenskan!

Gynnsamt för den så debatterade integrationen? Jo, tjenare!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)