Grönköpings veckoblads årsbok, som nyligen har lämnat tryckeriet, förtäljer bland annat:

”Business square kommer Stora torget att omdöpas till, om ett förslag från kommunkontoret godtages av stadens styrande. Ytterligare namnförslag är Cuckoo Mountain Resort (Gökmassivets konferenscenter), Lake-Side Bergska (det nya bostadsområdet) och Jonsson Shopping Mall (Varuskrapan).”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på nyttan av flerspråkighet inom yrkeslivet!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När jag den 16 augusti 2019 gick nerför Peter Myndes backe vid Slussen på Södermalm fick jag se dessa tre engelska meningar skrivna med versaler mittemot Stockholms stadsmuseum:

”FRANTZ IS BACK”

”THE TAILOR MAKES A COMEBACK”

”FRANTZ IS BACK AFTER 400 YEARS”

Varför står detta på engelska i Sverige där svenska är det officiella språket, kan man fråga sig. Nedslagen vandrade jag vidare, men strax mötte mig följande svenskspråkiga skylt som Stockholms stad satt upp:

”Titta upp! 

Och vinka till gästerna på Gondolen.”

Om jag hade skrivit detta skulle jag ha skrivit:

"Titta upp 

och vinka till gästerna på Gondolen!"

Konstigt att Stockholms stad inte behärskar interpunktion! Nåväl, det som var glädjande var att texten stod på svenska. Uppmuntrad tog jag ett kort på skylten, men när jag efteråt studerade fotot närmare upptäckte jag att någon hade klistrat dit en engelskspråkig lapp där det stod: ”truth is living JESUS” och att fingret pekade upp mot följande engelskspråkiga uppmaning med versaler:

”SHOP ONLINE AT BREADANDBOXERS.COM”

Aldrig får man vara riktigt glad.

Christina Johansson 

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man tror inte det, men galenskaperna tar inget slut. Nu gick en mor till domstol för att på juridisk väg få in sin dotter i en berömd gosskör i Berlin.

Berlins förvaltningsdomstol kom idag med sitt beslut: Rätten till konstens frihet går före allt annat. Klagan avvisas:

https://www.faz.net/aktuell/feuilleton/buehne-und-konzert/gericht-weist-klage-ab-maedchen-darf-nicht-in-knabenchor-16336813.html

Jag har skrivit om det hela på LinkedIn under rubriken GENDER-GAGA GEBIERT NEUEN VOLLPFOSTEN. "Vollpfosten" är ett ord som man i dagens tyska använder för en hänsynslös galenpanna. "Gebiert" betyder "föder".

Gosskörer har en lång tradition i Tyskland som Thomaner i Leipzig eller Kreuzchor i Dresden. Klangen av en gosskör kan inte upprätthållas med flickor i kören, även om det i undantagsfall lär vara möjligt att lära sig den speciella klangen. Även den nioåriga flickans ansökan att begära en sådan flera år omfattande utbildning avvisade domstolen.

Frank-Michael Kirsch

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Angående insändaren "Märkligt att skriva "battlet" av signaturen EL på Minidebatt (Språkbruk) i Helsingborgs Dagblad:

På Min Mening den 24 juli anser signaturen EL att det är mycket märkligt av HD att skriva "battlet" i två artiklar om Kulla- och Bjärehalvön. Skribenten EL är förvånad att reportrarna  har ersatt ett vanligt heltäckande svenskt ord med ett engelskt i Helsingborgs Dagblad den 14 och 17 juli. Dessutom har ordet "battle" fått en svensk bestämd form, nämligen "battlet". Det är synnerligen märkligt! Exempel ur tidningen: "Vad säger du om att Kullahalvön vann battlet?"

Jag håller helt och hållet med skribenten EL. Jag är väldigt förvånad över Chefredaktör Jonas Kanjes försvar av ordvalet på "SVAR DIREKT" i tidningen samma dag. Han menar att "battle" är ett av de lånord som brukats flitigt de senaste åren. Sådana ord får i allmänhet svenska böjningar. Detta är faktiskt något helt nytt för undertecknad. Aldrig tidigare har jag upptäckt eller läst ordet "battle/battlet" i någon svensk text. På Facebook kanske??

Som medlem av Språkförsvaret är jag starkt kritisk till alla engelsk-svenska eller "svengelska" ord, ordkombinationer och former. Att använda det engelska ordet "battle/battlet" i svenska texter är "rött kort" som det heter på idrottsspråk.

I dagarna besökte jag Antikmässan i Helsingborg Arena. Vid entrén mottogs jag av vänliga tjejer i röda tröjor och ordet "Crew" på ryggen.Varför inte då meningen?  - Tjejerna i "Crewet" var trevliga när jag snabbt "cashade" min "ticket".  Snart kan vi också ta oss en promenad på SeaUet" i Helsingborg och sedan åker vi med "Forseaen" (färjan) över till Helsingör.

En rekommendation: Sluta med denna tramsiga och fåniga "svengelska" i framtiden! Det blir löjligt!  Är det kanske bara ett sätt att imponera?

C-G Pernbring                                                                                                                                                                   
 Helsingborg                                                                                                                                                                     
Medlem av Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är saxad från artikeln ”Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster” i Skolvärlden den 15/8.)

"Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.

Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.
Skolvärldens granskning visar att förstelärare som är anställda i privata aktiebolag har lägre genomsnittslön än exempelvis sina kommunalt anställda kolleger.

Men även bland förstelärare som är privat anställda finns det löneskillnader.
* Förstelärarna inom Kunskapsskolan till exempel, toppar de fyra största privata friskolekoncernernas (se grafik längre ner) egen löneliga med en genomsnittslön på drygt 44 109 kronor i månaden.
* I botten finns förstelärarna inom Internationella engelska skolan (IES) som i genomsnitt tjänar drygt 38 264 kronor i månaden.
* Det innebär än skillnad på 5 845 kronor i månaden eller 70 140 kronor per år jämfört med kollegorna i Kunskapsskolan.

– Jag är inte överraskad. Lärare inom IES ligger lågt. Bland LR:s medlemmar inom IES pratas det just nu mycket om lönerna. De måste höjas om företaget även i fortsättning vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger Jessica Fryksten som är ordförande för LR:s förening inom Internationella engelska skolan.

Vad säger företaget när ni påtalar det?
– De säger att IES inte kan vara löneledande. Inför höstens lönerevision har vi dock fått igenom att 0,5 procentenheter – av den samlade lönepotten som är på tre procent – enbart ska gå till erfarna och legitimerade lärare. Det räcker så klart inte, men det är en början. Vi hoppas dessutom att det är något man kommer att fortsätta att göra under flera år framöver.

– I dag är det framför allt de erfarna lärarna som halkar efter lönemässigt, och så är det över hela Sverige. Ibland tjänar de till och med mindre än nya lärare, vilket är helt orimligt, säger Jessica Fryksten.
I den senaste delårsrapporten konstaterade Internationella engelska skolans tf vd Cecilia Marlow att företaget går bra.

”Tredje kvartalet (januari–mars) innebar en fortsatt stark tillväxt, +17,5 % jämfört med samma period föregående år, till följd av förvärv i Spanien och fler elever i Sverige. Marginalen förbättrades också tack vare en bättre balans mellan skolpengens och lärarlönernas respektive ökningstakter. Samtidigt kan vi se att det arbete vi lagt ner på att överklaga felaktiga skolpengsbeslut ger resultat. I Spanien fortsätter vi växa genom förvärv och verksamheten utvecklas som planerat väl”, skrev hon och konstaterade ”att lärarlöneökningarna har planat ut”.

Under det nuvarande verksamhetsårets första nio månader (juli–mars) ökade rörelseresultatet med 10,3 procent och uppgick till 137,6 miljoner kronor.

En del av det samlade överskottet har IES använt till att köpa skolor i Spanien. Idag äger koncernen fem skolor på den iberiska halvön med sammanlagt cirka 2 550 elever.
– Våra löner behöver öka. Eftersom företaget går med vinst så finns det dessutom utrymme att höja lönerna, säger Jessica Fryksten.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, reagerar på lönerna inom IES:
– Från Lärarnas Riksförbunds sida anser vi att det överskott som skolföretagen generar i Sverige ska återinvesteras i verksamheten och komma svenska skattebetalare till del. Att, som Internationella engelska skolan, betala låga löner samtidigt som man går med vinst, och dessutom skickar pengar utomlands, sticker ut extra mycket. Det är inte så att de inte kan höja lönerna om de vill.

– För den som vill vara en seriös aktör på den svenska skolmarknaden ingår det att bidra till att göra läraryrket attraktivt. En del är betala bra löner. Att inte göra det är att verkligen undandra sig sitt nationella ansvar, säger Åsa Fahlén.”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gant, som numera ägs av amerikaner men som har huvudkontor i Sverige, missar den bestämda artikeln "the" i "in end of August". Det låter lika dumt som "i slut av augusti"...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)