(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

 Nu finns samtliga föredrag från årets Språkforum på UR Play. Språkforum är Språktidningens årliga konferens där forskare, författare och språkvårdare berättar om aktuella språkfrågor och ger konkreta tips och råd. Den här gången höll vi till på Rival i Stockholm. Nedan hittar du de olika föredragen:

Olle Josephson: Språkpolitik i valrörelsen

Maria Bylin: Den bästa eller bäste statsministern

Magnus Linton: Att förföra med fakta

Finna sig och Förlåten: författarsamtal med Agnes Lidbeck

Karin Milles: Den allvarsamma ordleken

Siv Strömquist: Att välja rätt skiljetecken

Annika Andersson: Hjärnan och språkinlärning

Niklas Källner: Konsten att kallprata

Lennart Hellspong: Tala inför publik – värre än döden?

Föredragen sänds även i Kunskapskanalen måndagen den 21 maj klockan 14–17 och tisdagen den 22 maj klockan 14–16.15

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De senaste veckorna har det stormat ordentligt kring Svenska  Akademien. Spaltkilometer har analyserat den uppkomna situationen i pressen. Allting har utförligt rapporterats i medierna - från #metoo till den så kallade Kulturprofilen. 

Fortfarande är frågan öppen: Kommer Svenska Akademien att överhuvudtaget överleva denna djupa kris?  Vad som händer i fortsättningen kan bara läsas i stjärnorna.

Det är nästan som om krisen inom Akademien både är symptomatisk och symbolisk. Krisen återspeglar på något vis det akademiska och det kulturella arvets förfall i dagens Sverige.  Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna, Humaniora.

Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.

Personligen anser jag dessutom att Svenska Akademien inte till fullo uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna.  De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk.

Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige.

Var står för övrigt Svenska Akademien i denna viktiga språkfråga idag?

Deras uppgift är inte bara att varje år utse en Nobelpristagare i litteratur.

Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike. I framtiden ska kanske  FIFAS  Guldboll (Ball d' Or)  istället delas ut i Stockholm medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska akademien?

FIFAS fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat.
 
C-G Pernbring                                                    



Helsingborg  

(Insändaren tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 19/4 2018, DN Åsikter 19/4 2018 och under andra rubriker i Blekinge Läns tidning 24/4 2018 och i Skånska Dagbladet 30/4  2018)  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                               

                                                                                                                                                                                    

På förekommen anledning: Vi uppmärksammar denna film endast på grund av att filmtiteln har översatts till svenska, inte till engelska som det händer ibland i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språknytt, en blogg knuten till Institutet för de inhemska språken)

Svenska datatermgruppen, Svenska biotermgruppen och Byggtermbanken har förnyat sina webbplatser och fått ett nytt söksystem, Termado.

Termado är ett gemensamt söksystem för de tre termgrupperna. Datatermgruppen ger rekommendationer för användningen av datatermer på svenska, biotermgruppen sysslar med termer inom livsvetenskap och byggtermbanken med flerspråkig byggterminologi.

Till Termado

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Den 23 maj anordnar Språkrådet ett seminarium i Stockholm om behovet av att samla in data för maskinöversättning.

Seminariet hålls inom ramen för projektet European Language Resource Coordination (ELRC), som håller liknande seminarier i alla EU-länderna, och vänder sig till offentliga förvaltningar, översättare och andra som hanterar flerspråkiga dokument och data. I Sverige anordnas seminariet av Språkrådet och hålls den 23 maj på Europahuset i Stockholm.

Det blir ett heldagsseminarium som syftar till att fördjupa förståelsen för det flerspråkiga samhällets behov av automatiska översättningsprogram och till att nå ut till svenska myndigheter om vikten av att tillgängliggöra språkdata (i form av exempelvis texter, termlistor och översättningsminnen).

På detta sätt bidrar vi till att sänka språkbarriärerna mellan EU-länderna och till att stimulera utvecklingen av språkteknologi och tillgängliga tjänster för språken i Sverige.

Officiell inbjudan till ELRC-seminariet den 23 maj 2018 (pdf, 137.7 kB)

Anmälan

Mer information och anmälningsformulär.

Välkommen med din anmälan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bullens pilsnerkorv är ett välkänt begrepp som funnits sedan 1953, och numera har varan närmast kultstatus enligt vad som står på bullens.se. Men trots det duger inte ordet pilsnerkorv längre när sortimentet utökats med tre nya korvar, baserade på olika öltyper. För de nya produkterna är det det "beer banger" som gäller. Pilsnerkorv verkar väl för simpelt och bonnigt, kantänka.

I reklamen för de nya korvarna skryter man med 90% svenskt kött. Men när det gäller namn på produkterna duger alltså inte svenskt, utan där är det 100% engelskt. Både bedrövligt och irriterande.

Som en motvikt till anglifieringen såg jag i en annons i lokaltidningen att en kläd- och inredningsbutik i Uppsala byter namn från Second store till Biskopsgården. Glädjande att se någon som går mot strömmen. Företaget kallar även rea för rea och inte sale. Men ett litet minus blir det för att man inte har biskopsgården i webbadressen, utan biskopsgarden.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Jonas!

Ja, kan hålla med dig om detta. Det blir tydligt vid inrikesflygningar, man reagerar inte på samma sätt när man flyger internationellt eller inrikes i annat land om man kan engelska.

Video som du föreslår är en lösning som många faktiskt använder, det finns flera olika varianter. Den kompenserande faktor som dock krävs formellt är grafisk eller direkt av kabinpersonalens presentation med tecken.

Jag tar även med frågan till vår grupp för kabinsäkerhet, tack igen för din fråga.

Med vänlig hälsning

Staffan Söderberg

Sektionschef

Sektionen för flygbolag

Transportstyrelsen

SE-601 73 Norrköping, Sweden

E-mail: staffan.soderberg (snabel-a)transportstyrelsen.se

Phone: +46 10 495 38 08 

Från: Jonas Borelius  
Skickat: den 2 maj 2018 13:02
Till: Söderberg Staffan
Ämne: SV: Kontakt - Fråga om språk säkerhetsinformation till flygpassagerare

Hej Staffan!

Tack för ditt svar!

Det är utomordentligt märkligt att en sån viktig sak som information om flygsäkerheten ombord på svenskt inrikesflyg tillåts att framföras på ett främmande språk. Sveriges riksdag antog en språklag den 1 juli 2009, där det står att svenska är det officiella språket i Sverige. Den allra enklaste åtgärden i detta fall vore väl att ha en video där säkerheten presenteras på svenska? 

Med vänlig hälsning

Jonas Borelius

Från: Söderberg Staffan
Skickat: den 2 maj 2018 12:31
Till: Jonas Borelius
Kopia: Davidsson Per
Ämne: SV: Kontakt - Fråga om språk säkerhetsinformation till flygpassagerare

Hej,

Tack för din fråga och information.

Svaret i kort är att det är tillåtet inom ramen för de EU-förordningar som reglerar information till flygpassagerare. Orsaken är att man vill skapa fri rörlighet av transporttjänsten samt att det är en internationell produkt i sin grund.

Detta är en fråga för våra folkvalda, i vår roll ligger att säkerställa flygsäkerheten.

Det finns kompenserande åtgärder för att överbrygga de eventuella språkbarriärer som kan förekomma. Det är tex grafiska informationskort på varje plats. På dessa redovisas grafiskt de moment som ingår i en säkerhetsinformation.

Det finns även standardiserade krav på att informationen ska innehålla en presentation direkt av kabinpersonalen, eller av en video.

Utöver detta finns det krav på hur märkning och signaler ska utformas för att vara så tydliga som möjligt.

Och sist finns naturligtvis möjligheten att fråga kabinpersonalen vars främsta arbetsuppgift är att säkerställa flygsäkerheten i kabinen. De bör ha god vara att kommunicera trots att man saknar gemensamt språk.

Detta är internationella standards och regler som ska möjliggöra flygresor och fri rörlighet över större delen av världen.

Jag vill sist återkomma till flygsäkerhetsfrågan och tacka för din information, den är viktig för oss. Vi genomför regelbundet inspektioner på flygningar och vi tar med denna information till kommande inspektioner.

Det finns även mera information från EU flygsäkerhetsbyrå EASA i frågan, på denna länk: Is there any requirement on cabin crew member(s) communication with passengers in a certain language? (En bit ned i texten)

Med vänlig hälsning

Staffan Söderberg

Sektionschef

Sektionen för flygbolag

Transportstyrelsen

SE-601 73 Norrköping, Sweden

Från:  Jonas Borelius Skickat: den 30 april 2018 09:42

Till: FB-TS-RES-Registrator Luftfart <Luftfartsstyrelsen@transportstyrelsen.se>

Ämne: Kontakt

Ärendetyp: Övrig fråga

Fråga:

Från Göteborgs-Posten:

”Måste man kunna engelska på inrikesflyget?

Krönika Engelskan tar över nya och allt större delar av våra liv. Numer kan man mötas av personal på inrikesflyg som enbart talar engelska.

Den något märkliga frågan har följande bakgrund. Jag skulle flyga till Sundsvall i förra veckan. Det finns en direktförbindelse från Göteborg, och den sköts av bolaget Next Jet.

När vi steg ombord hälsades vi med ett Good morning av flygvärdinnan. Före avgång gick hon igenom säkerhetsdetaljerna, vilket skedde på engelska, och när jag sedan beställde kaffe och smörgås gjordes också det på engelska. Jag frågade om hon kunde svenska. Det kunde hon inte, men hon hade inte upplevt några språkproblem: ’No problem, everyone speaks English, you know’.

Företaget var kanadensiskt och alla som arbetade ombord var kanadensare. Broschyren i stolsfickan framför mig informerade om nödutgångar och annat på två språk, nämligen engelska och franska.

Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.

På flygbussen till Landvetter kommer meddelandena först på svenska och sedan på engelska, och så är det även på SAS inrikesflygningar (och den engelska versionen är som regel avkortad). Men så var det inte här utan allt sköttes på engelska.

Den information man får om nödutgångar, flytvästar och annat är obligatorisk och till för att rädda liv – åtminstone i princip. Antag att du köpte medicin på ett svenskt apotek och fick en text om möjliga biverkningar på engelska. Det känns avlägset att det skulle kunna hända.

Man kan värdera det här på olika sätt. Man kan rycka på axlarna: folk som flyger är världsvana och klarar sig bra på engelska. Eller man kan uppröras och säga att inhemskt resande ska skötas på svenska, och de som inte kan svenska kan få en engelsk version.

Jag satt och funderade på om jag var med om något konstigt, eller om det är så här det är.

Man kan också säga att den här historien illustrerar hur engelskan håller på att bli ett andraspråk i Sverige. För många svenskar är engelska verkligen ett andraspråk. Det är en del av arbetet, och man tycker att man kan (eller bör kunna) hantera olika sociala situationer såväl på engelska som på svenska. Många överskattar säkert sin förmåga, men det viktiga är hur man ser på sig själv som språkvarelse.

Men alla är inte lika bra på engelska. Antag att ett engelskt järnvägsbolag trafikerade sträckan Göteborg–Sundsvall och meddelade information om stationer, förseningar och annat på engelska. Det vore (väl?) väldigt konstigt.

Man kan vrida och vända på den här frågan – var engelskan kommit in i våra liv och var den (ännu) inte kommit in. Hur ser det ut om tjugo år? Ingen tror väl att engelskans inflytande kommer att minska.

När jag steg av planet, sa flygvärdinnan glatt hej då.

Lars-Gunnar Andersson

Professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.”

Jonas Borelius

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Till Risenta (kopia till AXA)

Hej!

Utom att i stort uttrycka min uppskattning av ert sortiment, vill jag passa på att ta fram en synpunkt som kanske inte kunderna så ofta hör av sig om, och det gäller produktnamnen på förpackningen. Jag uppskattar mycket att ni med namnen på svenska strävar efter att vända er till kunderna på deras eget språk (och jag vet att jag inte är ensam om det). Det är slående i min livsmedelsbutik där ert och AXA:s stora sortiment av müsli står bredvid varandra. AXA har också motsvarande produkter av hög kvalitet, som jag brukade använda tills de lanserade hela sortimentet med engelska produktnamn (svensk översättning ska man inte behöva gå närmare för att se). Jag betalar gärna litet extra för er hänsyn till språket, om så skulle vara – jag har inte jämfört priserna.

AXA är inte det enda företag som marknadsför sina produkter på engelska i Sverige, och respektive marknadsavdelningar eller reklambyråer tror kanske att det ”säljer” bättre: I så fall något som jag aldrig sett ett bevis för. I varje fall tvekar inte jag i valet om likvärdiga produkter har olika språkalternativ.

Litet extra beröm för den praktiska hällpipen på müsliförpackningarna!

Med vänlig hälsning

Harald Henrysson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)