(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats den 1 september)

Välkommen till en nordisk klarspråkskonferens den 19–20 november, med temat nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete. Det går att delta i konferensen antingen på plats i Stockholm eller digitalt.

Konferensen Klarspråk 2020 går att följa antingen på plats i Stockholm eller digitalt var du än befinner dig.

Den 19–20 november arrangerar Språkrådet, Isof, en klarspråkskonferens i samarbete med det nordiska klarspråksnätverket. Under två heldagar kommer föreläsare från hela Norden att dela med sig av sin kunskap och delta i samtal och diskussioner. Temat för konferensen är nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete.

Det går att delta i konferensen antingen på plats på Nalen i Stockholm eller på distans, för dig som hellre vill följa programmet digitalt. Mellan föreläsningarna finns det möjlighet till mingel och att ta del av andra aktiviteter – oavsett var du befinner dig.

Mer om Klarspråk 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om svensk rationalitet vad gäller vår mathistoria. Gäller många gånger också det språkliga och kulturella! 

Mister ett folk sitt språk så mister de även sin historia - vilka är de då?

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Finns det några svenska ord som inte går att översätta till andra språk? Ja, självklart, och vi listar några favoriter bland oöversättbara svenska ord, såsom “sällskapssjuk” och “våldgästa”. Men vad menar man egentligen med “oöversättbara ord”? Är inte alla ord oöversättbara i någon mening, eller går det alltid att hitta en motsvarighet på andra språk? I det här avsnittet tar vi också upp de två klassiska oöversättbara svenska orden “lagom” och “fika” och förklarar varför allt prat om det svenska och oöversättbara i de orden egentligen är ganska dumt. Lagom betyder inte riktigt det som alla vill att det ska betyda. Eller gör det det nu?

Lysande lagom är en podcast om det svenska språket, den svenska kulturen och om att lära sig svenska. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För ett tag sedan när jag var på väg hem, kånkande på en gammal kista, blev jag varse en orangefärgad bil som var parkerad utanför min port. På bilens sida stod med stora, vita bokstäver ordet ”Best”, och därunder stod med mindre bokstäver ”besttransport.se”. 

Vad transporterade detta fordon? Vilddjur, rovdjur, odjur, vidunder, monster? Eller var det helt enkelt det engelska ordet som spökade? Varför i så fall inte skriva ”Bäst” som det heter på svenska, det officiella språket i landet där bilen rullar? 

Jag skyndade in med kistan och rusade ut för att ta ett foto på den orangefärgade bilen, men till min besvikelse hade den kört i väg. När jag googlade på besttransport fick jag i alla fall träff.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkföprsvaret)

Tack för ert svar den 30/8 2020 på vår skrivelse av den 30/6 2020!

Vår skrivelse utgick från vad ni själva skriver på er webbplats:

"På Nordic International School utgår undervisningen från den svenska läroplanen men vi använder engelska som vårt primära språk, både i klassrum och på raster (vår fetstil). Alla medarbetare ska tala mycket god engelska. Upp till hälften av all undervisning ska vara på engelska i de högre årskurserna."

Det heter också på webbplatsen:

”En skola där det engelska språket används i vardagen (vår fetstil) och där eleverna förbereds för ett liv i en allt mer internationell värld.”

Nu menar Anna Forsell i sitt svar att Nordic International School inte har något påbud om att engelska ska användas i första hand i såväl klassrum som på raster. Men det står faktiskt på er webbplats – se citat ovan – att engelska är ert primära språk både i klassrum och på raster. Menar ni att er egen beskrivning är falsk? Eller menar ni att denna rangordning har uppstått rent spontant, utan skolledningens tillskyndan? Eller menar ni att majoriteten av era elever har engelska som modersmål? Om ni verkligen menar vad ni säger, följer att det är omöjligt att åstadkomma att engelska fungerar som primärt språk i klassrum och på raster utan att skolan medvetet eftersträvar detta. Om nu Nordic International School inte medvetet eftersträvar att engelska ska användas som primärt språk i såväl klassrum som på raster, bör ni så fall genast ändra er beskrivning på webbplatsen. Vi utesluter inte att ni exempelvis har velat profilera er gentemot Internationella Engelska Skolan, det vill säga att ni är mer ”engelska” än den skolan, eftersom era elever till och med talar engelska på rasterna.

Varför har ni för övrigt ett engelskt namn på skolan?

Vi ser fram emot att få ta del av er undersökning av språkförhållandena på Nordic International School.

P.S Om ni vill diskutera vår brevväxling muntligt, kan ni ringa ordföranden Per-Åke Lindblom – 070 - 7782302.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För att ta del av Språkförsvarets öppna brev från den 30/6 2020 och Nordic International Schools svar från den 30/8, gå till Senaste uppdateringar på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Söndagens svenskspråkiga sång

Staffan Percy - Drömmens skepp 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Dikt tillägnad Bo Setterlind

Blond poet - 

självutnämnd kung i ordens rike,

ditt solsvärd blixtrar genom mörka blad,

dina blå ryttare spränger ordvallar.

En kaskad av lysande metaforer föds,

och dikten öppnar sin hemliga port.

Befriad från de dunkla orden i ditt rike

slungas ditt svärd

genom ett blommande mörker.

Margot Sachitzki

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Lind Palicki skriver bland annat i Svenska Dagbladet:

”Nationsnamnet Belarus har varit en het potatis under många år, och i juni i år beslutade sig flera medier, bland annat Svenska Dagbladet, tillsammans med Språkrådet för ett byte. Bytet hänger ihop med politiska ställningstaganden. Belarus vill visa självständighet gentemot Ryssland och frigöra sig från oönskade historiska band. Vitryssland har använts i svenskan sedan 1600-talet, men under de senaste åren har namnformerna förekommit parallellt, vilket onekligen har väckt en del förvirring. Belarus är numera den officiella svenska formen i regeringen, i EU och andra mellanstatliga sammanhang – och i medierna.

Politik har alltid en språklig dimension. Och språk har ofta en politisk.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)