Den senaste tiden har många elevers (så väl invandrare som infödda) svaga förmåga att uttrycka sig på korrekt svenska debatterats flitigt i landets större tidningar. I en debattartikel i dagens (4/9-20) Göteborgs-Posten pläderar nu debattörerna för att fler logopeder i skolan skulle stärka elevernas svenska. Det står mycket vettigt att läsa i deras debattartikel.

Enligt min mening finns i skolan idag dock ett annat och betydligt större problem och som snarast måste lyftas upp i dagen. Nämligen den, internationellt sett, unikt stora och enkla möjligheten att bedriva undervisning på främmande språk (läs engelska) inom svensk skola - från förskola och uppåt. Inget annat land har så slappa regler på detta område! Stora språkbyteskoncerner slår nu grova mynt av våra gemensamma skattepengar (skolpengen).

Svenska elever har tillhört toppskiktet i världen vad gäller engelskkunskaper under många årtionden. Det finns med andra ord ingen som helst risk för att svenska elever inte lär sig god engelska. Ämnet är ju för övrigt också, som bekant, första främmande språk och ett obligatoriskt ämne sedan tiden kring andra världskriget, då det ersatte tyska.

Nu är det hög tid att istället lägga fokuset på det svenska språket. Den absoluta majoritetens modersmål i landet och det lagstadgade huvudspråket i Sverige sedan 2009 - alltså elva år!

Svenskan måste ges en naturlig särställning som undervisningsspråk i svensk skola. Engelskan har redan en mycket stark ställning i det svenska samhället och allt fler elever kommer dessutom från invandrarfamiljer där svenskan inte är en naturlig del av vardagen - om den överhuvudtaget talas!

Möjligheterna att bedriva undervisning på främmande språk måste begränsas kraftigt. Det är svenskan och inte engelskan som är den minsta gemensamma nämnaren i det svenska samhället. Enligt min personliga åsikt ska all undervisning i svensk grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ske på svenska.

Med nuvarande utveckling sker en successiv degradering av vårt officiella huvudspråk till förmån för engelska. Det är inte tal om något mindre än en självfinansierad språklig kolonisering. Ekvationen går inte ihop!

Jag avslutar med en uppmaning till auktoriteter på utbildningens område och med utbildningsministern i spetsen: Gör om och gör rätt - ju förr desto bättre!

Per-Owe Albinsson,

medgrundare av Språkförsvaret och skribent i språkfrågor med fokus på det svenska språkets ställning

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bra att det står på svenska överst och i stor stil men varför överhuvudtaget skriva på ett i landet icke-officiellt språk, engelska??

Det är inte direkt raketforskning för icke-svensktalande att, med härledning av bilden, kunna räkna ut vad paketet innehåller. Det kan dessutom rent av vara bra att träna på svenskan då man har valt att slå ner bopålarna i detta land.

Det hade varit mer logiskt och dessutom klädsamt att under svenskan ha skrivit på de nationella minoritetsspråken i landet.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbplatsen hette någonting på engelska tidigare...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan ställer Maria Bylin i Språkrådsbloggen idag. Hon skriver inledningsvis:

”I Utbildningsradions program Skrivglappet ställs frågan: Har förmågan att skriva försämrats bland unga? Och nära till hands i frågan om ungas skrivförmåga har försämrats eller ej, ligger frågan om huruvida skolans svenskundervisning har försämrats eller ej. Att svenskundervisningen har förändrats för att följa med sin tid vet vi, men blev det bättre eller sämre?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats den 1 september)

Välkommen till en nordisk klarspråkskonferens den 19–20 november, med temat nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete. Det går att delta i konferensen antingen på plats i Stockholm eller digitalt.

Konferensen Klarspråk 2020 går att följa antingen på plats i Stockholm eller digitalt var du än befinner dig.

Den 19–20 november arrangerar Språkrådet, Isof, en klarspråkskonferens i samarbete med det nordiska klarspråksnätverket. Under två heldagar kommer föreläsare från hela Norden att dela med sig av sin kunskap och delta i samtal och diskussioner. Temat för konferensen är nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbete.

Det går att delta i konferensen antingen på plats på Nalen i Stockholm eller på distans, för dig som hellre vill följa programmet digitalt. Mellan föreläsningarna finns det möjlighet till mingel och att ta del av andra aktiviteter – oavsett var du befinner dig.

Mer om Klarspråk 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om svensk rationalitet vad gäller vår mathistoria. Gäller många gånger också det språkliga och kulturella! 

Mister ett folk sitt språk så mister de även sin historia - vilka är de då?

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Finns det några svenska ord som inte går att översätta till andra språk? Ja, självklart, och vi listar några favoriter bland oöversättbara svenska ord, såsom “sällskapssjuk” och “våldgästa”. Men vad menar man egentligen med “oöversättbara ord”? Är inte alla ord oöversättbara i någon mening, eller går det alltid att hitta en motsvarighet på andra språk? I det här avsnittet tar vi också upp de två klassiska oöversättbara svenska orden “lagom” och “fika” och förklarar varför allt prat om det svenska och oöversättbara i de orden egentligen är ganska dumt. Lagom betyder inte riktigt det som alla vill att det ska betyda. Eller gör det det nu?

Lysande lagom är en podcast om det svenska språket, den svenska kulturen och om att lära sig svenska. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För ett tag sedan när jag var på väg hem, kånkande på en gammal kista, blev jag varse en orangefärgad bil som var parkerad utanför min port. På bilens sida stod med stora, vita bokstäver ordet ”Best”, och därunder stod med mindre bokstäver ”besttransport.se”. 

Vad transporterade detta fordon? Vilddjur, rovdjur, odjur, vidunder, monster? Eller var det helt enkelt det engelska ordet som spökade? Varför i så fall inte skriva ”Bäst” som det heter på svenska, det officiella språket i landet där bilen rullar? 

Jag skyndade in med kistan och rusade ut för att ta ett foto på den orangefärgade bilen, men till min besvikelse hade den kört i väg. När jag googlade på besttransport fick jag i alla fall träff.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkföprsvaret)