Se artikeln ”Språket är nyckeln i all undervisning” 

Måste man? Mycket bra om det är så men jag tvivlar. Det svenska skolsystemet är synnerligen schizofrent idag.

Å ena sidan talas ständigt om behovet av att invandrare lär sig svenska tidigare och bättre.

Inget fel i det - tvärtom!

Det märkliga ligger i de språkbyteskoncerner som har tillåtits att härja i vårt skolsystem under drygt tjugofem år och där allt fler elever, vid en allt lägre ålder och till allt en allt större del och i rent kolonial stil undervisas på engelska.

Internationella engelska skolan, Futuraskolan International men även Vittra och Dibber. Listan på språkbytesskolor kan göras lång! Sedan några år finns även Nordic International School som uppmanar eleverna att tala engelska - även på raster!

Jämför detta med det rabalder som fullt rättmätigt har blivit efter att tornedalska barn uppmanades att tala svenska på rasterna förr i tiden. Svenska gick alltså inte bra men det gör alltså engelska.

En stilla undran från min sida... eller rättare sagt två:

Hur illa rimmar inte dessa skolors blotta existens med den nu elva år gamla svenska språklagen som är avsedd att stärka det svenska språkets ställning?

Jag undrar också sedan länge på ren svenska vad i helvete våra folkvalda sysslar med egentligen!? Det svenska språkets gångbarhet i samhället pressas från flera håll samtidigt. Framförallt från engelskan men även av alltför många invandrares bristande svenskkunskaper. Likväl tillåter våra politiker undervisning på främmande språk i en omfattning som inget annat land är ens i närheten av. Vårt skolsystem är alltså helt världsunikt - i negativ bemärkelse!

Det känns som att vi invånare i detta land måste hjälpas åt med att påminna våra folkvalda om vilka som har gett dem sina arbeten och vilkas intressen de är satta att bevaka. Det känns i denna fråga mer än lovligt skralt på den fronten!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna skrivelse har tillställts Justitieombudsmannen och Diskrimineringsomvudsmannen som formell anmälan och även skickats till Skolverket, Skolinspektionen, Utlbildningsdepartementet samt Kulturdepartementet.)

Nordic International School diskriminerar svenska språket

På Nordic International Schools webbplats kan man bland annat läsa:

"På Nordic International School utgår undervisningen från den svenska läroplanen men vi använder engelska som vårt primära språk, både i klassrum och på raster (vår fetstil). Alla medarbetare ska tala mycket god engelska. Upp till hälften av all undervisning ska vara på engelska i de högre årskurserna."

Det heter också på webbplatsen:

”En skola där det engelska språket används i vardagen (vår fetstil) och där eleverna förbereds för ett liv i en allt mer internationell värld.”

Detta påminner om den praxis, som utvecklades från och med slutet av 1800-talet i Tornedalen, Sápmi och Älvdalen, där eleverna förbjöds att tala sina minoritetsspråk, meänkieli, samiska och älvdalska, i såväl klassrum som på raster. Även om det kanske inte fanns ett officiellt påbud om denna praxis, så skedde den i varje fall med centralmaktens goda minne. Det påminner också om en SD-motion 2019 [1] i Skurup, vilken föreslog att invandrareleverna bara skulle tala svenska i klassrummet och på rasterna. I fallet Nordic International School är det landets officiella huvudspråk som drabbas av bannbullan.

I läroplanen för gymnasieskolan  [2] står det exempelvis: 

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”

På vilket sätt är det förenligt med de mänskliga rättigheterna att eleverna uppmanas att inte använda sitt modersmål i klassrummet och på raster?  Vad händer om elever på Nordic International School bryter mot detta påbud? Kvarsittning, betygssänkning eller relegering? Det kan ha ett pedagogiskt värde att minimera användningen av det egna modersmålet i samband med undervisning i ett främmande språk, men varför skulle det vara fel att en elev förklarar för sin bänkgranne vad ett engelskt ord betyder på svenska? Varför anser ledningen för Nordic International School att den kan bestämma över elevernas tankeverksamhet till och med på raster, som måste betraktas som fritid? För övrigt: Varför ska inte alla medarbetare tala god svenska? Är Sverige en anglo-amerikansk koloni?

Vi anser att Nordic International School ska åläggas att ta bort detta påbud om att svenska inte får användas i såväl klassrum som på raster.

Språkförsvarets styrelse

30/6 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att det finns mountainbikes i Sverige lär vara allom bekant. Varför det för dessa cyklar används ett par engelska ord har jag svårt att förstå. Men nu kan man enligt lokalpressen med sin mountainbike åka på en flowtrailbana i Orsa. Efter en sökning på nätet har jag hittat några sådana banor till.

Lite roligt är det när det blir tårta på tårta. Den som säger eller skriver “flowtrailbana” visar att vederbörandes engelska är en ytlig kunskap.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På deras hemsida kan man bl a läsa:

"På Nordic International School utgår undervisningen från den svenska läroplanen men vi använder engelska som vårt primära språk, både i klassrum och på raster. Alla medarbetare ska tala mycket god engelska. Upp till hälften av all undervisning ska vara på engelska i de högre årskurserna."

I gårdagens DN fanns en helsidesartikel om skolan.

Jonas Borelius

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Olle Adolphson - Trubbel

Söndagens svenskspråkiga dikt

Stjärnorna

När natten kommer 

står jag på trappan och lyssnar, 

stjärnorna svärma i trädgården 

och jag står ute i mörkret. 

Hör, en stjärna föll med en klang! 

Gå icke ut i gräset med bara fötter; 

min trädgård är full av skärvor. 

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är en tes som Göran Hådén driver på webbplatsen Mat & Klimat. Det heter inledningsvis:

”Synonymer för ordet mänsklig: vänlig, tolerant, mild, barmhärtig, godhjärtad.

Synonymer för ordet djurisk: brutal, bestialisk, rå, lågt stående, omänsklig.

Djur diar, människor ammar.

Djur parar sig, människor har sex.

Djur slaktas, människor mördas.

Djur avlivas, människor mördas.

Antal människor räknas i invånare, antal björnar i björnstam och antal fiskar räknas inte alls. Det finns många fler exempel på hur vi gör skillnad på människor och andra djur i språket. I lexikon står till och med djurisk som en motsats till mänsklig. Frågan är hur det påverkar vår syn på djuren?

När djur agerar ’mänskligt’ bortförklaras det i regel med att det bara råkade se ut så, att de bara agerar efter sin instinkt. Samtidigt har människor ofta en enorm övertro på att den egna arten agerar rationellt utifrån självständigt tänkande.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Universitetsläraren den 11 november 2019 skriver Henrik Ranby avslutningsvis:

”Många svenska akademiker tror att de behärskar engelska. Sanningen är att alltför många är ganska mediokra och inte vet om de talar/skriver engelsk eller amerikansk engelska. En engelsk etnolog sade till en av mina kollegor i Lund: 'Om ni vill vara excellenta, håll er till ett språk ni behärskar', alltså ett språk där språkets alla nyanser, finesser och syftningar kan uttrycka komplicerade samband.

Efter att ha suttit på många möten och seminarier på dålig och onyanserad engelska är jag ytterst tveksam till Bayatis translanguaging. När man lägger anglifieringen ovanpå en dålig gymnasieskola (i vilken inte ens lärarna avkrävs rimliga krav i svenska) sviks invandrarstudenterna dubbelt, eftersom de träffar alltför få lärare som talar och skriver god svenska.

Trots att mina förfäder en gång var danskar menar jag att universiteten med fast hand måste värna en god, korrekt och nyanserad svenska, med vilken det går att uttrycka så komplexa ting att det kan leda till vetenskaplig excellens. Jag skulle till och med mena att svenska som Sveriges huvudspråk borde grundlagskyddas om Selmas och Augusts språk skall ha en framtid som vetenskapligt språk och som kulturspråk.

Vi är ett litet land, vars språk och kultur lätt spolas bort i den dominanta angloamerikanska huvudfloden. Eller skall vi ha 'pidgin-universitet' de närmsta decennierna och därefter helt övergå till engelska?”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten nätverket Språkförsvaret)

… skriver Katrine Marçal i Dagens Nyheter idag:

”Jag tror att det finns två grundläggande missförstånd som ställer till det för oss svenskar. För det första är vi ohyggligt fixerade vid uttal. Vi har generellt sett ett ganska bra uttal på engelska, vårt eget språk är trots allt ganska likt. Dessutom har vi sett vår beskärda del av odubbade amerikanska och brittiska filmer. Problemet är att vårt uttal får oss att tro att vi automatiskt är bättre på engelska än till exempel en japan som pratar engelska med mer av sitt modersmål i melodin.

Så är det alltså inte.

Jag har till exempel sett många yngre svenskar håna sina föräldrars engelska. De tycker att mamma och pappa är pinsamma för att de har mer av ett svenskt uttal. I själva verket talar de stackars föräldrarna ofta bättre engelska än sina barn.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)