Alla inlägg den 19 mars 2008
Tisdagen den 18 mars lämnade Bengt-Åke Nilsson över slutbetänkandet i Språklagsutredningen (Ku 2007:1) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Direkt efter överlämnandet hölls det en pressträff i Pressrummet på Rosenbad. Med på pressträffen var utredaren Bengt-Åke Nilsson, huvudsekreterare Karin Lindbäck och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Man kan se pressträffen i efterhand via någon av dessa länkar (som är aktiva i ett halvår framåt):
För att kunna ta del av webbutsändningarna måste du ha Real Player 8 eller Windows Media Player 9 installerat på din dator. Även senare versioner fungerar och programmen är gratis att ladda hem.
Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Svenska Dagbladets ledarredaktion publicerade idag en kommentar till Språklagsutredningen betänkande ”Värna språken – förslag till språklag". Kommentaren är inte särskilt djupsinnig.
Kommentaren refererar innehållet i lagförslaget och exempflierar bl.a med ”…och myndigheterna ha ett särskilt ansvar för att ta fram svensk terminologi för utländska begrepp (jfr norskans rikskringkasting).” Ledarsidan måste tycka att detta norska ord för riksradio är extra fånigt, eftersom det får äran att ingå i rubriken ”Lag om rikskringkasting på svenska?” För det första är svensk språkvård, eller konkreta bemödanden att hitta ersättnings-/avlösningsord, inget nytt. Det finns flera organisationer och instanser, som sysslar med detta på det ena eller andra sättet, exempelvis Svenska Akademien, Språkrådet, Språkvårdsportalen, Språkvårdssamfundet, Terminologicentrum, Datatermgruppen och Svenska biotermgruppen. För det andra försöker ingen av dessa ”plocka bort” låneord, exempelvis ”radio”, som redan är etablerade i svenska språket. Det vore ett Sisyfosarbete. Vad det gäller är att förhindra inlåning av t.ex onödiga engelska ord, när det redan finns fullt användbara svenska ord, eller försvenska de låneord, som verkligen behövs. Svensk språkvård har också varit tämligen framgångsrik. En tidigare undersökning visade att Frankrike och Sverige lyckades ersätta datatermer på engelska med ord på det egna språket till 80 procent, medan Tyskland enbart lyckades till 50 procent.
Dessutom skriver ledarredaktionen:
”Det arbete som utbildningsminister Jan Björklund gör för att få in mer kunskap i skolan är långt viktigare för att värna det svenska språkets ställning och den språkliga mångfalden. Flumskolan står för det verkliga hotet mot svenska språkets ställning.”
På vad sätt skulle själva det arbete som en enskild person, låt vara att det är fråga om Jan Björklund, utför, ha någon effekt vad gäller svenska språkets ställning och den språkliga mångfalden? På vilket sätt rent konkret?
Ledarredaktionen tycks inte ha märkt att det språk, som framför allt stärkt sin ställning i Sverige de senaste 20 åren, är engelskan. Det är det enda obligatoriska främmande språket i grund- och gymnasieskolan; det växer upp allt fler språkbytesskolor, som använder engelska som första undervisningsspråk, på grund av friskolereformen. Engelskan har stärkt sin ställning kraftigt inom högskolan, inte bara som avhandlingsspråk och i kurslitteraturen utan också som undervisningsspråk. Många svenska storföretag har gått över till engelska som koncernspråk. Det svenska samhället utsätts för ett veritabelt engelskspråkigt språkbad genom film, tv och radio, reklam och Internet. Detta i sin tur beror på USA:s ställning som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt och teknologiska förändringar som framväxten av datateknologin, satellit-tv och Internet, vilka ofelbart har gynnat engelskans expansion.
Vad har detta med en viss pedagogik att göra? Jag kan dela mycket av kritiken mot ”flumskolan”, men jag ser inte kopplingen till svenska språkets ställning. Det vore intressant om SvD:s ledarredaktion kunde utveckla sin argumentation, även om jag betvivlar att så kommer att ske.
Per-Åke Lindblom
Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
(Språklagsutredningens författningsförslag är så pass kortfattat att det kan citeras i sin helhet.)
"Förslag till språklag
Lagens innehåll och syfte
1 § I denna lag finns bestämmelser om det svenska språket, de
nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen
innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den
enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig
verksamhet.
2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning
och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till
att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den
enskildes tillgång till språk.
3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse
som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.
Det svenska språket
4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk,
som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska
kunna användas inom alla samhällsområden.
6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används
och utvecklas.
De nationella minoritetsspråken
7 § De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli,
romani chib och jiddisch.
8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja
de nationella minoritetsspråken.
Det svenska teckenspråket
9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja
det svenska teckenspråket.
Språkanvändningen i offentlig verksamhet
10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ
som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Nationellt
minoritetsspråk får användas, när det är lämpligt.
I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda
nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.
Om skyldighet för domstolar och förvaltningsmyndigheter att
anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.
11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi
inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Svenskan i internationella sammanhang
13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.
14 § Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen
ska värnas.
Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda
svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är
lämpligare att använda ett annat språk.
Den enskildes tillgång till språk
15 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära
sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära
sig, utveckla och använda minoritetsspråket,
2. den som har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig,
utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i
första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt
modersmål.
16 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till
språk enligt 15 §.
Denna lag träder i kraft den …"
Hela betänkandet, inklusive författningsförslaget, kan läsas på - eller laddas ner från - kulturdepartementets webbplats. Betänkandet kommer också att finnas i bokform ā 275 kr, exkl. moms, och kan inhandlas från Norstedts Juridik AB - Fritzes Kundservice fr.o.m slutet av mars.
Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 |
|||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"