Arlas annonskampanj (se annonsen här) om att KESO® (!!!) egentligen är en "cottage cheese" har lett till en rad reaktioner. På vanlig svenska heter det nämligen färskost eller grynost.

Först att reagera var Östen Dahl på Lingvistbloggen, som bl.a kritiserar den fonetiska transkriptionen:

"’Kåttitsch’ kan möjligen godkännas, men låter det inte som någon som talar med tysk brytning? Och hur kan någon anse att ’schiiis’ återger hur det engelska ordet cheese ska uttalas (i synnerhet om man väljer det numera vanligaste sje-uttalet?) För det är väl inte ironi? Kanske Arla borde anställa en fonetiker?"

Inlägget ledde för övrigt till 21 kommentarer.

Arlas kampanj påminner om Tele2:s ”Born to be cheap” som förutsätter att man inte vet att "sheep" och "cheap" uttalas olika, ungefär som "sköra" och "köra", för att ordleken ska fungera.

Språkrådet sågar också annonskampanjen med inte mindre än sex argument (här i förkortad version):

1.   Det är språkbrukarna som bestämmer hur de vill benämna olika saker, t.ex osttyper. Eftersom keso funnits länge som generiskt ord är det väl sent att försöka påverka språkbruket nu.

2.   Något kan vara både varumärke och vanligt ord – samtidigt. Det tycks både varumärkesägarna och deras jurister ha mycket svårt att förstå.

3.   Vill man skydda sitt varumärke bör man inte välja en namnform som bygger på ett substantiv eller på andra sätt har för lite namnkaraktär.

4.   I annonsen skriver man sitt namn med logotypformen KESO®, och hoppas därmed att folk ska skriva namnet så. Men namn, såvida det inte handlar om en förkortning, skriver man som utomstående förstås med bara stor begynnelsebokstav...

5.   Cottage cheese är ingen bra typbeteckning på svenska. Den övergripande beteckningen är färskost, under vilken döljer sig flera olika typer,…

6.   Den fonematiska stavning som Arla använder som rubrik i annonsen för att vägleda oss i det korrekta uttalet, "kåttitsch schiiis", lämnar mycket i övrigt att önska men är knappast så seriöst menad.

Heder åt Lingvistbloggen och Språkrådet för deras kritiska inlägg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...

Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig r...