Victor Z. Hahn skriver i Lundagård den 24/2 om den fria rörlighetens baksida, eller negativa konsekvenser, inom den högre utbildningen i Sverige:

"Det lustiga är att folk skriker efter protektionistiska lösningar inom industrin men fortsätter att värna den fria rörligheten inom den enda sektor där behovet av restriktioner är akut. Inom sektorn för högre utbildning har fri rörlighet länge setts som något av en självklarhet. Åtminstone så har tesen att fri rörlighet – för studenter, forskare, lärare – är någonting önskvärt, länge betraktats som självklar av såväl politiker, tjänstemän på Utbildningsdepartementet som representanter för våra universitet och högskolor. Det har hetat att mångfalden berikar studiemiljön och skapar en idealisk grogrund för vår framtida toppkompetens. Riskerna för att den här extrema formen av social och kulturell pluralism inom akademin även skulle kunna ha vissa negativa sidoeffekter har ansetts obefintliga. Målet att maximera rörligheten mellan universiteten och högskolorna, åtminstone i Europa, uppnåddes i stort sett i och med genomförandet av Bolognaprocessen förra året.
För två veckor sedan publicerade Högskoleverket en analys av hur de svenska universiteten och högskolorna presterat under läsåret 2007/08. Av den framkom att mer än tre av fem studenter som påbörjade sin masterutbildning i Sverige under den perioden var inresta från andra länder. Bortsett från Blekinge Tekniska Högskola där 99 procent av masterstudenterna är inresta är Lund det lärosäte med störst andel utländska masterstudenter. I Lund läser fler utländska masterstudenter än vad det finns masterstudenter totalt i Uppsala. Siffran här är 70 procent.

Jag tycker att det kan vara på sin plats att man tar sig en funderare kring vilka konsekvenser det får för den högre utbildningen i allmänhet och utbildningen på masterprogrammen i synnerhet när de inhemska studenterna plötsligt förvandlas till en marginell minoritet i klassrummen. Jag tänker här nöja mig med att behandla den mest uppenbara biverkningen: all undervisning måste ske på engelska. Nu frågar sig säkert en och annan läsare varför detta nödvändigtvis måste vara negativt. Är inte det bra att våra svenska studenter ges tillfälle att öva sin engelska i klassrummen så att de blir ännu bättre rustade för den internationaliserade verkligheten ute på arbetsplatserna? Det skulle man kanske kunna tro. Men i själva verket är det så att många av studenterna som börjar läsa vid universitetet redan kan kommunicera relativt obehindrat på engelska medan lärarna som håller i masterkurserna – för att inte nämna de deltagande studenterna utifrån – knappt förstår vad de själva säger. Risken för att studenternas redan goda kunskaper i engelska försämras på grund av lärarnas och de utländska klasskamraternas bristande språkkunskaper är alltså lika stor som chanserna att de skulle förbättras. Detta är dock inte den största skadan som bytet av undervisningsspråk från engelska till svenska riskerar att föra med sig. Den allra största skadan ligger i att de flesta vanliga, dödliga varelser som inte har engelska som modersmål, faktiskt blir lite dummare när de ska försöka sig på att redogöra för komplicerade resonemang på engelska. Det ligger ett rätt så stort korn av sanning i det som Horace Engdahl sa en gång:
- Som svensk blir man dummare på engelska. Den första konsekvensen är att man inte märker det."

En sak är säker: Utbildningen är i första hand till för studenterna - inte för att vissa utbildningspolitiska "visioner" ska uppfyllas.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...