I en krönika med titeln ”Språkpurism” (ej utlagd på nätet) den 28/9 i Hufvudstadsbladet omnämner Theresa Norrmén Språkförsvaret som ett nätverk ”som ägnar sig åt att stävja engelska lånord i svenskan”. Man undrar om hon verkligen har ansträngt sig att gå igenom Språkförsvarets språkpolitik. Språkförsvarets inriktning kan enklast sammanfattas enligt följande: Språkförsvaret försvarar svenska språket, fr.a mot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förespråkar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Det handlar alltså i första hand om statusvård, kamp mot domänförluster, inte språkvård. De viktigaste dokumenten som Språkförsvaret antagit handlar alla om statusvård: utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan, öppet brev om den nordiska språkgemenskapen, rundbrev om svenskans ställning till kandidaterna i årets val till EU-parlamentet o.s.v

Det går givetvis inga vattentäta skott mellan statusvård och språkvård (korpusvård), som Åsa Mickwitz påpekade i Språktidningen nr 1/2007. Även om Språkförsvaret som enda språkorganisation i Sverige prioriterar statusvården, kritiserar vi naturligtvis inlåning av onödig engelska, speciellt om inlåningen signalerar att svenskan är mindre värd än engelskan. Därför JO-anmälde Språkförsvaret i somras regeringens engelskspråkiga e-postadresser och Stockholms stad för dess användning av engelskspråkiga beteckningar som Stockholm Tourist Board och Stockholm Business Region på bekostnad av svenska. Men vi sysslar absolut inte med att försöka ersätta redan etablerade låneord, oavsett vilket språk det gäller. Språkvård i övrigt överlåter vi med förtroende till Språkrådet och Svenska Akademien.

I höst anordnar Språkförsvaret tre seminarier i Stockholm. Det första handlade om svenskans ställning i EU, det andra handlar om den nordiska språkgemenskapen och det tredje om svenskans ställning i Finland. Vad har nu detta med språkpurism att göra?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade...

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...