Språkförsvaret anordnar i höst en seminarieserie tillsammans med ABF om svenskans ställning i EU och den nordiska språkgemenskapens och finlandssvenskans betydelse för svenska språket. Det första seminariet handlar om svenskans ställning i EU.

”Så spikar vi svenskan i EU!” 

Det finns naturligtvis olika uppfattningar om hur svenskan ska försvaras i EU. Betänkandet ”Värna språken” föreslog att företrädare för Sverige i EU normalt skulle använda svenska när tolkning erbjuds. Detta gick dock regeringen och riksdagsmajoriteten emot, då språklagen antogs den 20 maj i år.

Inledare: Maria Bodner Gröön, konferenstolk; Ulf Holm, Miljöpartiet och f.d EU-parlamentariker samt Birgitta Lindgren, Språkrådet. Möteslokal: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Inträde: 50 kr. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT sände den 14 september ett program med denna rubrik, det andra programmet i en serie på åtta. Programmet är intressant och skildrar kampen för att göra finskan till ett officiellt språk i Finland, jämställt med svenskan, vilken också slutade med att finska blev administrativt huvudspråk och att svenskan trängdes tillbaka.

Det finns inslag av kontrafaktisk historieskrivning, ofta liktydig med spekulation, i programmet. Vad skulle ha hänt med finskan, om Sverige och Finland fortfarande hade varit ett gemensamt rike? Därom kan man bara spekulera. Det är inte alls säkert att finskan skulle ha rönt samma öde som iriskan på Irland. Det finns flera exempel på hur två eller flera språk har samexisterat över en längre tid inom ett avgränsat territorium, även om det ena  - av olika anledningar - haft lägre status än det andra. Jag tänker på förhållandet mellan flamländskan och franskan i Belgien; på förhållandet mellan spanskan och vissa indianspråk i Latinamerika, främst guarani i Paraguay, på förhållandet mellan engelska och franska i Kanada, på språksituationen i Schweiz, där fyra språk samexisterar; och på språksituationen i Spanien med kastilianska, katalanska, baskiska och galiciska. De tre sistnämnda utsattes visserligen för repression under Franco-tiden och speciellt de två sistnämnda befinner sig fortfarande i en utsatt situation, även om språkens formella status ändrats.

Programmet kan ses på webben fram till den 14 oktober. Nästa program kommer att handla om tornedalsfinskan.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)