Mats-Eric Nilsson, författare till bl a "Den okände kocken" kritiserar i Svd 5/3 det allt mer utbredda användandet av engelska namn på livsmedel, och skriver bl a: Hylla efter hylla ömsar språkdräkt. Särskilt viktigt verkar det vara att glamorösa och traditionellt svenska produkter begåvas med nya namn. Pågens skorpor heter sedan länge "crisprolls", ett ord som ursprungligen skapades för den internationella marknanden. Och Wasabröd kallar numera sina knäckebröd sådant som crisp'n light inner balance och delicate thin crisps natural. Ibland uppstår viss språkförbistring, och då inte bara hos de kunder som aldrig fått läsa engelska i skolan. Den som köper Santa Marias cumin & pepper tror möjligen att det är kummin - och inte spiskummin - som åsyftas. Kummin heter på engelska caraway, vilket idag är den för många konsumenter mystiska beteckningen på ett av Finn Crisps knäckebröd.

Han nämner som exempel på anglifieringen också bl a Keldas produkter, som också Språkförsvaret tidigare har uppmärksammat, med namn som Tender tomato och Amazing aspargus. Själv upptäckte jag häromåret att ICA säljer snaps. Sugar snaps alltså. Det är en sorts ärter som äts med hela skidor. Och det konstiga är att i färsk version kallas de sallatsärter av ICA ("sugar snaps" står under den svenska beteckningen på etiketten). Men i fryst version är det bara engelska som duger, av någon anledning. Jag kontaktade ICAs kundtjänst, men bevärdigades inte med ett svar från dem.

Mats-Eric Nilsson menar att fabrikanterna med sin engelska försöker flirta med yngre målgrupper, och det är mycket möjligt, men säkert förutsätter man bara att yngre konsumenter föredrar engelska, jag tvivlar på att det gjorts någon marknadsundersökning om det. Han avslutar med att dra slutsatsen att det förmodligen är lättare att svälja att en sparrissoppa bara har 1,5 procent sparris om den kallas något så fantasifullt som amazing aspargus.

Jag har tyvärr inte hittat artikeln i Svd:s nätupplaga än.

Susanne L-A

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...