(Del 1)

Jag har skrivit ett råutkast till en artikel, som jag har delat upp i flera delar. ”Råutkast” innebär att jag är medveten om att de slutliga versionerna av denna artikel kan skilja sig betydligt från detta ursprungliga utkast.

Efter det att språklagen trädde i kraft den 1/7 2009 skickade Språkförsvaret iväg fyra JO-anmälningar, som tog upp regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads, Kristianstads kommuns och Luftfartsverkets engelskspråkiga beteckningar. Eftersom Björn I. Olsson självständigt tillställde JO en anmälan mot Stockholms stad och sedermera blev medlem, kan faktiskt Språkförsvaret som kollektiv tillgodoräkna sig fem anmälningar. Den 23/2 2010 skickade medlemmar i Språkförsvaret också in en sjätte JO-anmälan mot att en del universitet och högskolor kräver att vissa anställningsärenden och befordringsärenden måste skrivas på engelska.

Syftet med samtliga dessa JO-anmälningar var att pröva språklagen och dess räckvidd. Dessutom gav JO-anmälningarna Språkförsvaret mycken publicitet, ja, så mycken publicitet att Språkförsvaret bröt igenom medievallen. Vissa utomstående iakttagare menade också att denna publicitet bekräftade att Språkförsvaret betraktades som en etablerad organisation.

Bara en av JO-anmälningarna, den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser, och som också hade anmälts av Olle Josephson, gick Språkförsvarets väg. Tidigare hade dock JO också beslutat till förmån för en annan anmälan, som handlade om att ett forskningsråd hade krävt att forskningsansökningar skulle vara skrivna på engelska. Språkförsvaret senaste JO-anmälan är en direkt uppföljning av denna JO-anmälan.

Samtliga avslagna JO-anmälningar handlade om namngivning. Språkförsvarets kärngrupp publicerade ett uttalande den 13/1 2010, eftersom vi på förhand misstänkte detta utfall. Uttalandet omvandlades också till en artikel , som publicerades i minst 11 dagstidningar och tidskrifter, senast i Advokaten nr 3/2010.

JO menar att namngivning faller utanför ”kärnområdet”:

”Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”

I uttalandet från den 13/1 argumenterar vi utförligt varför namngivning i första hand ären statusfråga, och inte en språkvårdsfråga, en fråga om ”uttryckssätt”.

Det enda som har hänt att är alltså att Språkförsvaret inte formellt kan åberopa Språklagen, när vi kritiserar myndigheter och skattefinansierade organ för engelskspråkiga beteckningar. Det finns ingen anledning till varför Språkförsvaret skulle minska eller tona ner denna slags kritik; tvärtom bör den intensifieras, särskilt som allt tyder på att vi – i motsats till JO – har folkopinionen på vår sida.

I utredningen ”Värna språken”, sid. 256,  definieras kärnområdet enligt följande:

 ”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och

allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga  verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär.” 

Frågan om språklagens räckvidd tog för övrigt Språkförsvaret redan upp i ett uttalande om ”Värna språken”  den 31/3 2008.

Det märkliga är att JO egentligen också anser att frågan om regeringens e-postadresser faller utanför kärnområdet. Men att kommunicera med medborgarna måste väl ändå vara en av regeringens mest grundläggande uppgifter? Eller är svenska språket en fråga för regeringens och myndigheternas slutna rum? JO skriver ”…även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”.  Språkförsvaret har i sina anmälningar inte ens velat helt exkludera engelskan. Svenska beteckningar först, engelska beteckningar i andra hand eller parallellt. Fram till 2008 var det exempelvis fullt möjligt för Luftfartsverket att beteckna en flygplats som just flygplats ”med hänsyn till verksamheten”. Vilken förändring av verksamheten skedde 2008 annat än ett namnbyte?

Språkförsvaret måste fördjupa och popularisera kritiken av språklagens räckvidd, inklusive definitionen av kärnområde.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0. Märk väl: Medelbetyget!!     Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med ...

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonar...

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...