(Del 1)

Jag har skrivit ett råutkast till en artikel, som jag har delat upp i flera delar. ”Råutkast” innebär att jag är medveten om att de slutliga versionerna av denna artikel kan skilja sig betydligt från detta ursprungliga utkast.

Efter det att språklagen trädde i kraft den 1/7 2009 skickade Språkförsvaret iväg fyra JO-anmälningar, som tog upp regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads, Kristianstads kommuns och Luftfartsverkets engelskspråkiga beteckningar. Eftersom Björn I. Olsson självständigt tillställde JO en anmälan mot Stockholms stad och sedermera blev medlem, kan faktiskt Språkförsvaret som kollektiv tillgodoräkna sig fem anmälningar. Den 23/2 2010 skickade medlemmar i Språkförsvaret också in en sjätte JO-anmälan mot att en del universitet och högskolor kräver att vissa anställningsärenden och befordringsärenden måste skrivas på engelska.

Syftet med samtliga dessa JO-anmälningar var att pröva språklagen och dess räckvidd. Dessutom gav JO-anmälningarna Språkförsvaret mycken publicitet, ja, så mycken publicitet att Språkförsvaret bröt igenom medievallen. Vissa utomstående iakttagare menade också att denna publicitet bekräftade att Språkförsvaret betraktades som en etablerad organisation.

Bara en av JO-anmälningarna, den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser, och som också hade anmälts av Olle Josephson, gick Språkförsvarets väg. Tidigare hade dock JO också beslutat till förmån för en annan anmälan, som handlade om att ett forskningsråd hade krävt att forskningsansökningar skulle vara skrivna på engelska. Språkförsvaret senaste JO-anmälan är en direkt uppföljning av denna JO-anmälan.

Samtliga avslagna JO-anmälningar handlade om namngivning. Språkförsvarets kärngrupp publicerade ett uttalande den 13/1 2010, eftersom vi på förhand misstänkte detta utfall. Uttalandet omvandlades också till en artikel , som publicerades i minst 11 dagstidningar och tidskrifter, senast i Advokaten nr 3/2010.

JO menar att namngivning faller utanför ”kärnområdet”:

”Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”

I uttalandet från den 13/1 argumenterar vi utförligt varför namngivning i första hand ären statusfråga, och inte en språkvårdsfråga, en fråga om ”uttryckssätt”.

Det enda som har hänt att är alltså att Språkförsvaret inte formellt kan åberopa Språklagen, när vi kritiserar myndigheter och skattefinansierade organ för engelskspråkiga beteckningar. Det finns ingen anledning till varför Språkförsvaret skulle minska eller tona ner denna slags kritik; tvärtom bör den intensifieras, särskilt som allt tyder på att vi – i motsats till JO – har folkopinionen på vår sida.

I utredningen ”Värna språken”, sid. 256,  definieras kärnområdet enligt följande:

 ”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och

allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga  verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär.” 

Frågan om språklagens räckvidd tog för övrigt Språkförsvaret redan upp i ett uttalande om ”Värna språken”  den 31/3 2008.

Det märkliga är att JO egentligen också anser att frågan om regeringens e-postadresser faller utanför kärnområdet. Men att kommunicera med medborgarna måste väl ändå vara en av regeringens mest grundläggande uppgifter? Eller är svenska språket en fråga för regeringens och myndigheternas slutna rum? JO skriver ”…även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”.  Språkförsvaret har i sina anmälningar inte ens velat helt exkludera engelskan. Svenska beteckningar först, engelska beteckningar i andra hand eller parallellt. Fram till 2008 var det exempelvis fullt möjligt för Luftfartsverket att beteckna en flygplats som just flygplats ”med hänsyn till verksamheten”. Vilken förändring av verksamheten skedde 2008 annat än ett namnbyte?

Språkförsvaret måste fördjupa och popularisera kritiken av språklagens räckvidd, inklusive definitionen av kärnområde.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Uppenbart är att IES tycks ha noterat att Språkförsvaret och andra bevakar hur skolans personal systematiskt misshandlar såväl det engelska som svenska språket - se tidigare inlägg!   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsva...

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter idag bland annat:   "Den senaste trenden i svensk skola är att allt fler lektioner sker på engelska. Samtidigt pekar det mesta på att eleverna lär sig mindre när de inte undervisas på sitt modersmål.När ti...

Svenska Dagbladet rapporterade idag om statsminister Ulf Kristerssons besök i New York och skrev bland annat:   " Vi fortsätter diskutera skilnader mellan Sverige och USA.   En slående olikhet är synen på integration. I synnerhet i New York. ...

IES översättning är sämre än maskinöversättningar. Först det engelska originalet:   “IES Enskede prides itself in our strong reading culture. The school library adds new titles to the collection on a regular basis, keeping our students up t...

Detta sker idag i artikeln ”Det är bråttom att få barnen att läsa, det måste göras nu” i Dagens Nyheter:   ”Nyligen publicerade Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan en klargörande studie. Den visade att st...